Wistis undran

Jag ber nu att få mynta begreppet Wistis undran. Jag vill att rätt ska vara rätt och Kent Wisti la sin panna i djupa veck och klurade ut hur den fråga ska formuleras som ger uttryck för hans undran. Wisti talade och sa eller tänkte och skrev (oklart vilket) och hans undran tog sig uttryck i ordet "varför?". Det är en fråga pastor Wisti menar att vi alltid ska ställa och ställa i flera led.

Jag tror pastor Wisti har rätt, för jag anlägger ett barnperspektiv. Barn frågar så. Varför - får ett svar - varför - får ett nytt svar - varför. Så byggs en logisk tankekedja upp. Föräldrar kan bli halvknasiga på alla dessa frågor, men någonstans leder de. I kretsarna, dvs där vi finns med, ställer vi förslagsvis i fortsättningen inte omedelbart frågan "varför?". Vi säger helt enkelt vid överläggningar och i samtal "Wistis undran". Då vet alla. Har tillräckligt många gjort detta tillräckligt ofta har vi myntat ett begrepp. Och då undrar ni kanske "varför?" - men så dumma frågor svarar vi inte på här, som prosten Edwall en minnesvärd gång fick till det.

En minidebatt på fejjan i den öppna gruppen Kyrkomötet, till för ledamöter i just detta möte men öppen sida, har skapat klarhet. En kyrkoherde förenklar det invecklade samtalet till att bli en fråga om elitism, dvs hur många gudstjänster ska man gå i för att kunna vara förtroendevald och i nästa led frågan om "rätt tro". Han slår idogt mot ett gammal frikyrkligt spöke och han får gärna brottas på. Särskilt begåvat är det inte. Han uppfattar en traktan hos dem han hör kritisera partipolitiseringen: "en stor makthunger och iver att försöka vrida Svenska kyrkan tillbaka några decennier vad gäller olika synsätt". Jag skrev att det inte är särskilt begåvat och nu har väl alla sett det. Han är, jag ber att få upprepa mig, kyrkoherde i Svenska kyrkan. Och centerpartist. En sak till: Kyrkoherden tänker att någon menar sin tro vara mer kristen än en annans. Mer kristen? Var har vi hamnat? Är den egentliga frågan inte vad som är kristen tro utifrån Kyrkans bekännelse och vad som inte är det.?Det ska väl i teorin inte vara så svårt att klura ut - eller är det? Här kunde Wistis undran bli till stor nytta när resonemang ska granskas.

Debatten drev vidare och vi fick veta att S vill ta ansvar för samhället, varav Svenska kyrkan är en del. Wistis undran styr förstås in på frågan om inte civilsamhället är en från partipolitiker fredad zon och varför den inte ska få fortsätta vara det. Vi fick veta att det inte finns någon motsättning mellan Kristus och folket som "herrar" i demokratin och då kunde Wistis undran användas för att göra klart om detta perspektiv på något endaste sätt skiljer sig från Deutsche Christens tänkande i tyskt 1930-tal. Det gör det inte.

Ledamoten av kyrkomötet som deklarerade sin övertygelse visste också berätta att han var kristen och religiös. Plats för Wistis undran om inte detta att vara kristen är något annat än att vara religiös?En kristen är just inte religiös för Verkligheten har fått  grepp om de kristna så de slipper att vara religiösa. Deklaranten förklarade sig inte tro på jungfrufödelse eller kroppslig uppståndelse "m.m." och Jesus är den främsta förebilden vad det är att leva som en god människa. Wistis undran hur detta går ihop med utdrivandet av hedervärda handelsmän från templet eller påhopp på överstepräster och fariséer blir av intresse i sammahanget. Men denne ledamot förklarar att han inte "köper" allt. Som vore kristen tro en vara till salu...

Nu tror denna ledamot inte att kyrkans tro är statisk utan något som utvecklas ständigt, liksom Gud skapar ständigt. Så tänkte inte apostlarna så Wistis undran kan vara motiverad inför detta tänkesätt. Det drar mot påsk men ingen uppståndelse i kroppslig mening. Wistis undran kunde kompletteras med frågan var Jesu döda kropp befinner sig nu, det brukar vara en bra fråga för att komma åt resonemangens djup. Symboliken i uppståndelsen gillas dock: "att ljuset segrar över mörkret, det goda över det onda", ja, ni fattar. Här är en kristen tro som inte tror på "en fysisk uppståndelse, på att Jesus föddes av en jungfru eller att han fysiskt gick på sjön eller förvandlade vattnet till vin".

Wistis undran är användbar inte minst när vi ställs inför alternativa fakta eller alternativa sanningar. Numera är han som företräder dessa alternativa fakta om kristen tro S-ledamot i kyrkomötet. Tidigare var han Visk och POSK. Jag noterar och har nära till Wistis undran. Inte för att jag hör till dem som tror att kristen tro är att bocka av vissa dogmer i trosbekännelsen, men nog är trosbekännelsen den flagga vi får ställa oss under för att berätta var vi hör hemma och detta inte för att förklara bort kristen tro utan för att växa in i den.

Han med sina alternativa fakta är alltså vald ledamot i Kyrkomötet, det organ som fastställer Svenska kyrkans lära. Den som finner denna ordning besynnerlig kan antingen ge upp eller ge sig uppgiften i kast att stå för vad Svenska kyrkan efter sin bekännelse lär. Några väljer att gå. Det vågar inte jag. Jag vill inte höra min Frälsare säga: "När jag behövde dig som bäst i den kyrka där du döptes och fick bli barn hos Gud, hade du gett dig iväg." Jag menar fortfarande att Svenska kyrkan förvaltar heliga hemligheter till för folket och att det intellektuellt anständigt går att dela Kyrkans tro utan avkortningar eller krumbukter. Plats för Wistis undran! Fast nu som en fråga till sig själv.