söndag 19 mars 2017

Säg, har ni erat glada barnasinne kvar?

Jag har det glada barnasinnet kvar. Det är bejakande och nödvändigt att ha det så. Hur skulle annars livets vedermödor hanteras? Barnasinne och barnaskap hör nämligen ihop och en kyrkokristen förmår uppfatta vad dopet åstadkommit. Vi borde, som Kolingen på sitt eget sätt påpekade, åka på barnbiljett. Han blev lite upprörd när polettförsäljerskan påstod att "ni är väl inget barn heller!" Kolingen utbrast: "Man är väl Guds barn för farao, sabla polettsubba!"

Mitt barnasinne stimuleras när jag ser programmet för Samhälle & Existens. Det är ett event i korsningen mellan politik, kultur, media och teologi och motsvarar sålunda högt ställda krav på pk-ism. Viss dysterhet kan drabba en smålänning när det hela kostar 2795:- och då tillkommer dryck vid måltiderna samt resa till Malmö och övernattningar. För många behövs två övernattningar, konferensen börjar kl 9.Sådant får man sätta sig över.

Konferensåret ställer sina krav. Verbums inspirationsdagar i Stockholm, Teologfestivalen i Uppsala, nu Samhälle & Existens, Almedalsveckan och till detta Bok & Bibliotek. Vilket är det för konferenser gemensamma? Någon annan betalar. Detta är en omständighet som en smålänning till dels kan glädja sig över och sålunda sätt sig över det kostsamma. Till dels? Ja, till dess att tanken slår att det är mina pengar som bekostar konferenserna. Kyrkokommunala medel.

Så läser jag listan över de idoga. KG Hammar, Anders Wejryd, Anders Ekhem, Bengt Kristensson Uggla, Kent Wisti, Martin Lind, Ulf Bjereld,  Helle Klein, Wanja Lundby Wedin, Elisabeth Gerle, Sara Wrige och Cecilia Nahnfeldt har alla varit på konferenser tidigare och framfört sina synpunkter. Nu får de vara ihop med Eva Hamilton, Claes Elfsberg, Marianne Rundstrom, Heidi Avelan, Per Svensson, Ebba Witt-Brattström, Karl-Petter Thorwaldsson, Susanna Alakoski samt ytterligare folk och adligheter.

Martin Lind ska ge sina synpunkter på frågan om lönearbete är den enda utvägen och KG Hammar besvarar frågan "Det krackelerade samhället - vem faller emellan?" Rikitgt vad Wejryd ska göra, fattar jag inte men han ska vara där och säga något. Kanske kan han ha någon synpunkt på frågan där de med fina titlar diskuterar: "Vilka är alternativen till yrkt som en främsta identitet och vad skulle människor och samhälle vinna på en ny syn?" Ordet går till ärkebiskop emeritus, agronomie doktorn h c Anders Wejryd. Barnasinne! Samhällsklassen prekariatet har dock sin företrädare på konferensen. Men då är väl fortfarande yrket främsta identitet och man kan framträda som "lönebidragsarbetare"?

Icke få av de medverkande röstar på samma parti, inser jag. Hur känns det för dem att myndigheter och statliga institutioner hänvisar till civilsamhället för att få till ett fungerande välfärdssamhälle. Det diskuteras. Och jag återvänder till den småländska frågan, är detta effektiv svensk socialdemokrati som konfererar i trygg medvetenhet at också på denna arena är det andra som betalar? Det var en dum fråga att ställa. Varför det? Det är söndag. Men kan det hela inte uppfattas som lite "tilltagset" trots allt?

Det finns en del som inte diskuteras. En konferens av det här slaget som en informativ beskrivning av en förvirrad men fortfarande välvillig - dock introspektiv - medelklass, kunde vara tema för ett av seminarierna, dvs "vad är det vi håller på med?"- men icke. Eller en genomgång av den opålitliga medelklassen i de tyska städerna under perioden mellan de två världskrigen med frågan om inte barn till den tidigare medelklassen, som nu blir prekariat, är politiskt lika farliga som när det begav sig. Det var en besviken ungdomsrörelse som organiserade sig då. Och nu? Perspektivet faller utanför Samhälle & Existens och det var just så det var då också. Tror jag.

Nu förtar detta på intet sätt mitt goda humör eller mitt barnasinne. Det är när vi får se konferensprogrammen som vi i behändigt format ser vår tid och vårt samhälle. Och tro mig, de tror på det de säger, de konfererande. De får valuta för dina pengar, om man säger så. Vad det välmående Malmö ekonomiskt stoppar in i konferensen vet jag inte. Men om Malmö kommun inte har råd mer än att låta kommunalpolitiker medverka, har Svenska kyrkan pengar. Livet är underbart för oss med barnasinnet kvar.

I dag är jag kyrkoherde i Göteryds, Pjätteryds och Hallaryds kristna församlingar. 10 högmässa i Göteryd, 16 musik och väckelse i Pjätteryd. Det senare skulle kunna kallas Väckelse-sång... (bara roligt för sådana som bor i Kronobergs län och känner till Tingsryds kommun. Det barnsliga och det glyttiga ligger nära varandra).

http://svenskakyrkanmalmo.se/om-oss/samhalle-och-existens-2017/

23 kommentarer:

  1. Men gör då som jag - åk dit och opponera, om det behövs!

    -Bloggaren dömer ut Malmökonferensen på förhand och ser ett visst mönster, vilket onekligen vad gäller föreläsarna är tonat i rött. Det har jag också iakttagit.

    Icke desto mindre åker jag dit - eller kanske just därför- och dömer inte ut något eller någon på förhand. Dock avser jag inte att stillatigande svälja allt som sägs i Malmö, antingen det kommer från Helle Klein, K-G Hammar eller Martin Lind. Om invändningar behövs förstås, vilket bloggaren på förhand utgår ifrån.

    På den punkten är jag benägen att ge honom rätt.
    Och jag utgår alltså ifrån att utrymme lämnas under punkten "Ordet fritt".

    Det är just i denna möjlighet som chansen finns - inte minst i den snart instundande kyrkliga valrörelsen: att i öppen, fri debattanda ställa frågor, opponera, ifrågasätta andras argument. Hur många gånger har jag inte inskärpt denna sanning för dem som på härvarande bloggartorg öser galla över att partier ställer upp listor i kyrkovalen.

    -Men ta då upp konkurrensen med dem och med egna argument, så att också de sistnämnda serveras väljarna. Ställ frågor till S-företrädarna, som jag - indirekt - har gjort till Wanja Lundby-Wedin om varför Gud och Jesus inte nämns i S kyrkovalsprogram och som hon (enligt uppgift häromdagen) ännu inte besvarat.

    Bloggaren har ju bevisligen mål i munnen, en giftig datorpenna vid behov och en högt uppsatt kyrkoposition att luta sig emot.

    Klaga då inte bara på bloggen och i FK-ledamöters sällskap över politiska partier som har den förment usla smaken att formera sig i kyrkovalen.
    Ta strid med dem eller, snarare, deras argument eller brist på dylika.

    Och varför inte begära bakomliggande uppbackning av doakören, som förstärker tonen och helt garanterat håller sig till de förutbestämda noterna, satta på pränt av teologie doktorn, docenten, prästvigde kyrkomötes-, stiftsfullmäktige- och stiftsstyrelseledamoten Dag Sandahl. också medlem i Frimodig Kyrka, tidigare i Partipolitiskt Obundna i Svenska Kyrkan, POSK?

    Upp alltså till kamp emot kyrkovalskvalen, även om sista striden det inte är! Tingens ordning blir inte bättre, om vi låter tingen vara i tystnad.

    Trevlig söndag utan kval!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Herr Dike försitter aldrig en chans att påminna om den stundande “kyrkliga valrörelsen”. Ett nog så förståeligt hjärtebarn eftersom årets “val” förstås kan sluta mycket ödesdigert. Som i alla andra “demokratiska” sammanhang riskerar även herr Dike att inte bli återvald utan tvärtom förlora sin väl insuttna plats vid det arvodestyngda sammanträdesbordet. Trycket från partierna är alltid stort när det gäller att lansera blivande påläggskalvar och det har mer och mer visat sig att inte ens 30-40 års “erfarenhet” alltid räcker till i vågskålen.

      I en valrörelse kan alltid en personvalskampanj vara till nytta. Det kräver förstås att den sköts. Det är ett stort och omfattande arbete men även enklare och mindre tidskrävande varianter finns: exempelvis att någon enstaka sensommarsöndag visa upp sig och sitt inför “församlingen” i hemmatemplet. Så att de “röstande” åtminstone kan få en skymt av de “nominerade”.

      En fråga som dyker upp i sammanhanget: hur kommer det sig att herr Dike bara kommer till tals här hos Bloggardag? Man får googla rätt länge för att hitta ett något så när aktuellt bidrag i andra fora. Är det månne så att herr Dike blivit alltför ökänd och helt enkelt refuseras på andra håll? Och att det bara är Bloggardag som återstår för tuppkammen och den höga svansföringen?

      Kan det möjligen vara så att Bloggardag rentav sponsrar herr Dike? Det verkar åtminstone som om det finns ett slags ömsesidigt beroende mellan de kyrkliga tu.

      Isåfall är ju Bloggardag otroligt generös.

      Och vi andra också. /John

      Radera
    2. Det Bengt Olof verkar vara oförmögen att förstå, är att man med sin närvaro – hur mycket kritik man än lyckas framföra – stöder detta kulturella system.

      Radera
    3. Jag undrar om BOD har vågat försöket att kaxa mot Helle (Klein) eller för den delen andra svenskkyrkliga kvinnor av mäktigt format som Anna Karin (Hammar). Det har jag. Är nästan frestad att anmäla mig till konferensen - om BOD lovar att försöka kaxa- bara för att beskåda den förestående massakern.

      PP

      Radera
    4. Jag erkänner att jag är nyfiken, alternativt vetgirig men vem är det som skickar Bengt Olof Dike till konferensen i Malmö, POSK eller pastoratet?

      Radera
    5. BloggarDag,

      -Det gör min församling.

      Och till John,

      -Herr Dike har faktiskt kommit
      till tals också i flera medier, nyligen i Sydsvenskan och Expressen, Dagen, Världen i Dag och Kyrkans Tidning för att exemplifiera några. Och i de nämnda gällande kyrkofrågor.

      Till PP,

      -Upplysningsvis meddelas, att jag har "kaxat" mot Helle Klein flera gånger, så det är inget nytt.

      Slutligen till +Göran,

      -Där delar jag inte Din uppfattning; jag anser det tvärtom vara viktigt att se, granska och närvara vid olika arrangemang för att kunna få helhetsbilder av dem.
      Den som inte är där, får ju ej hela sanningen.


      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Men hur kan herr Dike uttala sig i "kyrkofrågor" när han sällan eller aldrig själv sätter sin fot i körkan därhemma - hans levebröd som han ju är "vald" att styra? Börjar det inte gå trump i herr Dikes valrörelse nu? /John

      Radera
  2. Ang din länk http://svenskakyrkanmalmo.se/om-oss/samhalle-och-existens-2017/


    Utdrag sista stycket:
    "Är rätten till arbete, att vara behövd, samhällets och existensens största utmaning? Hur kan människor som flyr från terror och död och som kommer till Sverige, genom sin kompetens, vilja och erfarenhet vara en resurs och enmöjlighet? Är detta, som både kan ses som hot och möjlighet, vår tids arbetarrörelse och kan detta forma den svenska modellen 2017?"

    Frågan är HELT felställd. Men etablissemanget i Svenska kyrkan har problemformuleringsrätten och vill ställa frågan på det sättet. De VILL att det ska handla om just det.

    Den verkliga frågan förbises med STÖRSTA MÖJLIGA TYSTNAD! Den vill man vare sig diskutera eller synliggöra. Den gömmer man i säcken.

    Barnsligt och glyttigt gäller hela den svenska kyrkan. Och så länge som biskopar och präster håller fast vid detta så blir det barnsligt och glyttigt. Svenskarna vänder ryggen åt Svenska kyrkans etablissemang av ärkebiskopar, biskopar och präster. DET borde bekymra er och det borde diskuteras. Det är väl i stort sett Bloggardag som har modet. Var finns ni andra?

    SvaraRadera
  3. Personligen skulle jag hellre lägga mina pengar på en kristen konferens med undervisning av människor som är föredömen i tro och liv.
    Jag tror faktiskt inte att någon betalar för kalaset själv. Möjligen herr Dike då, även om jag inte tror det.
    Att yrket skulle vara ens främsta identitet är en tankekonstruktion från förra milleniet. Dagen atbetsmarknad kräver snabba förändringar i yrkesliv och yrkestitlar. Möjligen undantaget mossiga institutioner som kyrka, polis, sjukvård etc.
    Min identitet som förlåten syndare med filantropiska drag har inget med mitt yrke att göra.

    SvaraRadera
  4. Anonym,

    -Överallt i kyrkan finns vi!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ropen skalla: DIKE ÅT ALLA!

      DIIKE!! DIIKE!! DIIKE!!

      /J-hn

      Radera
  5. Svenska Kyrkan Malmö är liksom staden Malmö själv ett förebud om vad som komma skall i övriga Sverige. Svenska Kyrkans roll blir i huvudsak entrepenör i åsikts- och godhetsbranschen och i religionsdialog (med islam).

    Råkade snubbla över ett församlingsblad, redigerat och delvis skrivet av ett solklart biskopsämne, Helena Myrstener. Snygg layout f ö!

    http://svenskakyrkanmalmo.se/tygelsjo-kyrka/wp-content/uploads/sites/22/2017/03/Genombrottet-1-2017-Tygelsj%C3%B6.pdf

    Romulus

    SvaraRadera
  6. Anders Lundberg19 mars 2017 18:38

    Så fort något arrangemang är i skärningspunkten eller korsningen av några saker tänker jag dels att detta borde man fortsätta att skära i så att det verkligen blir ordentligt skuret, dels att en korsning egentligen är hälften av båda sakerna och därmed inte helt något alls.

    SvaraRadera
  7. Ja, det är bra ! Åk dit och ställ frågor. Men innan ni gör det läs detta om Regeringens och Socialdemokraternas förhållande till Islam. Det tycks vara väldigt många socialdemokrater på detta möte. Svenskarna som historiskt tillhör Svenska kyrkan vill gärna veta vilken Gud som nu skall hyllas. Vilken religiös botten/värdegrund Svenska Kyrkan nu har? Är det bara gungfly eller går botten rakt ner i avgrunden? Hur var det nu med 10 Guds bud? ”Du skall inga andra gudar hava jämte mig”. Hur många gudar har nu Svenska kyrkan jämte Gud? Skulle vara roligt att veta. Så att man vet vilken gud det är man ber till om man skulle få det för sig. Det är inte roligt att tro man firar andakt ihop med Gud i morgonandakten på SR P1. Sjunger välkända svenska psalmer för att sedan upptäcka att det var Allah man bad till när ”prästen” plötsligt börjar tala arabiska. Det är falsk varureklam. Vi svenskar vill gärna ha svar på om det bara är med muslimerna Socialdemokraterna skrivit avtal med eller om det även är judar, hinduer, budhister, eller flera?

    broderskapsrc3b6relsen-rapport-4-99.pdf

    Vad är det för religiös värdegrund Svenska Kyrkan står på idag?

    https://ledarsidorna.se/2017/02/statsministern-och-det-muslimska-brodraskapet/

    Efter den uppmärksammade ministerresan till Iran undrar svenskarna om prästerna i kyrkan skall ha någon arabisk huvudbonad i predikstolen eller för all del kyrkobesökarna? Och vad händer om man inte har det? Och var skall kvinnorna stå? I vapenhuset? Eller skall de klättra upp i klockstapeln eller kyrktornet? Eller månntro de skall ligga under kyrkbänkarna eller hålla sig gömda under altarduken?

    https://ledarsidorna.se/2017/02/socialdemokraternas-karlek-till-muslimska-brodraskapet-ar-inte-over/

    https://ledarsidorna.se/2017/02/svenska-publicister-och-muslimska-brodraskapet/

    https://ledarsidorna.se/2017/01/helene-bergman-wahhabismen-flyttar-fram-sina-positioner-i-sverige/

    SvaraRadera
  8. Jag får kalla fötter understundom när jag går till gudstjänst i Svenska Kyrkan. Ty jag vill INTE samsas med dom som makten haver. Och i Svenska Kyrkan är det de facto icke folket. Det är den förtryckande svenska medelklassen. Den medelklass som i Svenska Kyrkan tillika har en intellektuell anstrykning. Jag erkänner:jag kan dras med en bit och bli euforiskt /metaforisk. Och så får jag kalla fötter.
    Malmö ligger ju nära detta Lund. Så jag var på väg att anmäla mig till Samhälle & Existens. De kalla fötterna kom emellan. Att fotterapeut mig med den förtryckande svenska medelklassen med intellektuell anstrykning.
    Nä,nu jävlar är det kokta riset stekt..
    Ulf H Berggren

    SvaraRadera
  9. En freudiansk felskrivning ånyo.Jag frottetar mig så mycket med nämda medelklass att jag snart måste gå i terapi för mina kalla fötter.
    Makten till arbetarna i vår herres vingård.
    UHB

    SvaraRadera
  10. Ulf Berggren,

    -Varför går Du till gudstjänst i Svenska kyrkan om Du får kalla fötter? Din beskrivning av medelklassen som "förtryckande" är också symtomatiskt för den som - vilket Du har berättat för oss tidigare - hyllar ett politiskt system, där verkligt och grymt förtryck av hela folk alltid varit regel i decennier.

    Detta systems hyllningskör och eftersägare förmår inte se denna politiska sanning i vitögat och ställa de verkliga förtryckarna till svars. Det är alltid andra som är maktens och våldets apologeter.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. "verkligt och grymt förtryck av hela folk alltid varit regel i decennier" skriver herr Dike. Det är en utmärkt beskrivning av det förtryck den numera havererade politikerstyrda sv"k" ägnat sig åt under de gångna femhundra åren.

      Tiden har nu kommit för att ställa sv"k", "de verkliga förtryckarna till svars". Många, många och åter många tar avstånd från sv"k" genom att lämna den och vända den ryggen.

      Om politik vet herr Dike föga. Det har han "berättat för oss tidigare". Den egna påse-ur-säck-läran är och förblir värdelös som praktisk politik. Att vara skattekverulant ett helt liv är inte att ägna sig åt politik utan att sanktionera klassklyftor och utsugning. Det är både att aktivt verka för en diktatur, en marknadsdiktatur, och att själv vara en aktiv del av den.

      Om herr Dike och hans gelikar tar och räknar igenom sina portmonnäer märker dessa ”nyttiga idioter” att de själva inte fått ut särskilt mycket för sitt livslånga diktaturkramande.

      Det är det riktigt tragiska i sammanhanget. /John

      Radera
  11. BOD
    Mina kalla fötter får jag inte av gudstjänstgemenskspen i sig.
    Mina far- och morföräldrar, som kom ur fattig-Småland var gammelkommunister.Med gammelkommunister-hyllare av det klasslösa samhället -är jag lojal till sista svettdroppen...
    Nå,för egen del igen en hyllning till den sociala tregreningen
    -Frihet i kulturlivet
    -Jämlikhet i stats-rättslivet
    -Syskonskap i näringslivet
    UHB

    SvaraRadera
  12. John och UHB,

    -Den som inte ser, eller vill se, de kommunistiska diktaturernas blodsspillan och förtryck av sina folk har ingen anledning att beskylla andra för att ej begripa sig på politik!

    Sedan kvittar det, utan reservation, om acceptansen eller hyllandet gäller det påstådda klasslösa samhället eller gammelkommunismen, eftersom kommunismen - i vilken skepnad den än har tagit makten - alltid i praktiken är en ideologi slom alltid omsatts med just våld och förtryck för de drabbade folken. Om John och UHB inte vill erkänna detta, är de inget annat än verklighetsförnekare.

    Ingen av dem kan ge ett enda exempel på var i världen det "klasslösa", kommunistiska lyckoriket har genomförts.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt: Dike har noll och ingen insikt i politik. Allra minst i sin egen marknadsdiktatur. /John

      Radera
    2. BOD
      Jag är sent på den. Men hur var det nu de första kristna levde så som det skildras i Apg?!!!
      UHB

      Radera

  13. Barnasinnet, ett tillstånd av fullkomlig, dvs., förblindad, tyst och döv, tillit?
    Hör ingenting omkring, ser ingenting omkring, säger ingenting, bara litar på?
    Opponerar sig inte? Visar enbart tillit?
    Är trygg och glad, och barnsligt tillitsfull?
    Som en kristen?
    ...
    "Kanske kan han ha någon synpunkt på frågan där de med fina titlar diskuterar: "Vilka är alternativen till yrket som en främsta identitet och vad skulle människor och samhälle vinna på en ny syn?"...
    Det som kanske kan ersätta yrkesidentitet och yrkesroll, blir då eventuellt enbart en kroppsfixering, där bedömning och utdömning av människor vill handla endast om ett perfekt eller attraktivt utseende?
    Att vara snygg, prydlig, elegant, stilfull, med perfekta kroppar, hud, tänder och hår?
    Ett samhälle i avsaknad av ansikten, i avsaknad av mänskliga identiteter, jag och du, till förmån för ett samhälle där människor blir reducerade till kroppar, till hår, hud och tänder?
    Ett samhälle som reducerar människor till djur utan andra bedömningar och urskiljningar än fysiska bedömningar om vem som ser ut att vara livskraftig och vem ser ut att vara i avsaknad av fysisk livskraft och därmed anses behöva bli bortsorterad, utröstad, bortröstad eller avsatt?
    Ett samhälle där då människor förlorar en barnasinnlig tillit till en Gudslag och till Gudens Ord som riktmärke, till förmån då för en tillit till en djurisk laglöshet, samt tillit till en lag om Allas kamp mot alla, och också då en tillit till en lag om Survival of the fittest, som riktmärke för människor?

    Vem vet...
    JB

    SvaraRadera