onsdag 28 februari 2018

Bilbyggarfilosofi

Det var i höjd med den gamla Gästgivargården i Ör som tanken slog mig i går morse. Få vet vilken byggnad jag talar om och med vägen dragen på nytt sätt för en ansenlig mängd år sedan, förstår man inte att den låg väl till i en vägkorsning. Detta kan knappast ha påverkat mina insikter om bilbyggande, men när jag kör i barndomens trakter kommer många tankar för mig. Jag hade dessförinnan drömt om norra Öland, så jag var positivt och kreativt stämd.

Välan. Poängen när man bestämmer sig för en ny bilmodell är att den både ska vara ny och säljande men också att den ska ha bilmärkets identitet. Ser Volvon ut som en Seat eller Kia är det ett misslyckande. Samma sak med Mercedes. Volkswagen hade ett stort steg att ta när Hitlervagnen skulle ersättas. Var det vånda i Wolfsburg när en sådan lyxartikel som bensinmätare skulle införas? Jag menar, fem liter kvar som reserv att koppla in, räcker väl ett stycke väg? Annars var det bara att komma ihåg kilometertalet när man tankade senast och ägna sig åt huvudräkning och överslagsberäkning.

Mercedesdörren skulle inte låta som en slamrande plåtdörr och Volvon skulle ha en tydlig Volvo-look också om vi talade P1800, Amazon eller 240 för att inte tala om V90 m fl. Samma sak på lastbilssidan. En Volvo är inte en Scania och än mindre en Mercedes. Det gjorde det svårt för Scania när M.A.N. skulle in. Jag fördjupar mig inte mera i ämnet. Nu kommer poängen. Detsamma gäller en kyrkohandbok. Och här är problemet att de få har suttit i Antjeborg och åstadkommit en modell de gillar, men kloka svenskkyrkliga kan enkelt se var de slirar och fatta varför. Låt inte lura er.

Jag fascineras över

* Johan Tyrberg, som tydligen gett klartecken att redan nu använda den kyrkohandbok som börjar gälla Pingstdagen. Insubordination är ett allvarligt brott. Blir det Biskoparnas Ansvarsnämnd nu?

* Kyrkorådens medverkan, som alltså ska till. Men vilka sitter där och har sakkompetens att tala för gudstjänstfirarna? Ni förstår själva. Det slutar illa. Men somliga kyrkoherdar har fått för sig att det är församlingen som firar gudstjänst och kyrkorådet som därmed förstår vilken gudstjänst som ska firas. Jag trodde, men det är högkyrklighet, att det var Kyrkan som firade i den lokala församlingenm. Skillnaden i synsätt är dock inte oväsentlig.

* Kyrkoherdarnas möjligheter att styra och ställa häpnar jag som tidigare över. Vad vet kyrkoherden i Borgholm om det konkreta gudstjänstlivet i Högby, Källa, Persnäs och Böda? Det verkar på mig vettigare att komministern, inkarnerad på plats, tar hand om den saken.

* Och självfallet kyrkohandboksdebaclen, obs! pluralis! De blir fler och de blir värre. I Antjeborg tror man tydligen att genom att ingenting göra, öppnas framgångsvägar. Då känner de inte Maria Schottenius. Hon skriver i DN om eländet. Hon hämtar stöd hos  Gunnar Petri, som har varit så mycket fint att jag knappast förmår återge allt. Han är landets ledande expert på upphovsrättsfrågor (och Svenska kyrkan har verkligen ändrat sin formulering om copyright på hemsidan!). Gunnar Petri slår fast:
"För länge sedan ansågs det att det var Gud själv som skapade de heliga texterna och att de människor som satte dem på pränt bara var enkla instrument för Hans vilja. Samma synsätt verkar prägla den svenska kyrkan av i dag, men nu har kyrkan satt sig i Guds ställe. Det brukar inte sluta bra."

Att kansliet hukar sig och hoppas på det bästa kan jag fundera över. De trycker och väntar i förhoppning att en rättsprocess inte blir av.  De tror Svenska kyrkan är för stor och förmögen för att utmanas. Det tror inte jag. Bekännelserörelserna skulle kunna ställa upp och knäcka systemet. I kampen för den rätta läran vore detta inte fel. Och när de fina i Antjeborg sitter alldeles tysta och stilla skulle jag vilja bibringa dem en grundsats från krigsvetenskapen. Det är sämre att ingenting göra än att ta fel beslut. Det är en grundsats från undervisningen i strategi jag kanske aldrig riktigt köpt. Jag vill hellre att det ska tas rätt beslut vid rätt tillfälle.

Antagligen är inte de i majoritet som läser de reservationer och särskilda meningar som omger kyrkohandboksförslaget. Förr i världen, dvs på 1980-talet, brukade reservationer när det gällde så viktiga ting som en kyrkohandbok försöka undvikas. I utskottet var det förra året ofta 8-7, som ni vet. Och S-partiet uppträdde som betongsossar brukar. Detta blir än värre i teologiska frågor. Vad hette han i en skånsk nullitetsförsamling (med förflutet i annan fromhetstradition) som alltid var för det som skulle bli majoritet? Han är mig dessvärre så ointressant, att jag glömt hans namn och inte minns i vilket litet pastorat han kravlat sig upp och blivit kyrkoherde. Jag är dock i all denna glömska klar över att jag är emot honom. Jag genomskådade vad han gick för. Varför ska nu få skäll för att jag är klarsynt? Och då har jag ändå inte nämnt redaktören Sandlund, hon som ska lyfta Frimodig kyrkas kyrkomötesgrupp till nya nivåer av klokskap och kompetens. Jag läser kommentarer, som ni ser, och blir bildad i frågor om hurdan verkligheten egentligen är.

Hände inget roligt i går? Jo tidsnummer 271358 ringde överste Olofsson. Han hade efter lunch talat med överste Salander i Mali och Salander, som är duglig i franska språket men inte mer, berättade om en konversation han haft. "Det ändade upp i en mali-ör", sa Olofsson.

På något underligt vis hade samtalet kommit in på det kyrkliga läget i Sverige och Salander skulle berätta om kvinnliga biskopar. På franska! "Episcopeuse", var det ord han fann. "Episkopös", flämtade överste Olofsson fram. Jag invände med bestämdhet att just detta ord inte/aldrig får användas. Jag uppfattade att mitt stränga besked endast ökade överstens munterhet. Jag gav upp. Ingenting får jag när jag uppträder som episkopösernas riddersman.

I dagens Svenska Dagbladet läser jag minnesorden över Stefan Furenius, överste 1 och tidigare chef för KA2, Blekinge Kustartilleriförsvar och Sydkustens Marinkommando. Det var en bra karl. Jag mötte honom tidigt i min militära karriär. Redan på KA1 i Vaxholm. Då förstår ni.

Här slutar dagens läsning.

45 kommentarer:

  1. Kyrkoråden förstå vilken gudstjänst som ska firas?
    Om kyrkoråden fick bestämma så skulle man väl fira nattvard på skärtorsdagen allena?
    Om det nu inte finns anvisningar i KO om nattvards- eller högmässofrekvensen?
    Har månne kyrkorådsledamoten i Mörrum någon åsikt om hur ofta nattvard bör firas?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har han, Peter T!

      Inte varje söndag, är mitt svar.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. BOD:s svar är nog mycket representativt för de sekulära makter som styr i det postkristna samfundet. Inte varje söndag blir lika gärna en söndag per år då "nattvard" firas!

      Antony

      Radera
    3. Men HUR ofta, Bengt Olof? Ditt svar är ett icke-svar.

      Radera
    4. Icke-svaren mästare slår till igen.
      Det vill mycket till för att läsa så fel att man svarar på den omvända frågan "Hur ofta ska nattvard inte firas"?
      Kanske svaret denna gång blir "inte varje söndag"?
      Tills förtydligande kommer står det mig fritt att tolka det ursprungliga svaret som "endast skärtorsdag".

      Radera
    5. Behöver inte schemaläggas!

      -Kanske ser Du det så, Elisabeth. Men jag anser att man inte behöver schemalägga nattvarden till exakt antal söndagar i månaden eller halvåret/året.

      När jag satt i stiftsstyrelsen hade vi en gång en diskussion om saken, där Martin Lind och jag inte hade samma åsikt. Martin ville ha nattvard varje söndag, medan jag (kanske fick jag också stöd för detta från annat håll, minns inte) förfäktade åsikten att nattvard varje söndag kan av somliga betraktas som en broms för kyrkobesök. Det är nog lättare att få fler till gudstjänster utan nattvard, tror jag.

      Men jag vill inte, Elisabeth, spika exakt antal. Det kan bäst avgöras i respektive församling.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    6. Kors i taket, Dike vill ha fler till gudstjänster.
      Om nattvard är ett medel att få fler till gudstjänster beror på rådande fromhetstradition. Gammalkyrkligheten lockade skåror utan nattvard, men den finns väl knappast kvar idag?
      Den traditionella fromheten får nog flest besökare med nattvard, exempelvis Katarina församling i Stockholm. Så grundregeln om man ser till välbesökta kyrkor är nog nattvard ofta, t.o.m. varje söndag.

      Radera
    7. Jag tror att du har rätt, Peter T. Vill man ha välfyllda kyrkor är det nog nattvard varje söndag som gäller.

      För egen del är jag uppvuxen i en tradition där man hade högmässa var sjätte söndag. Sedan fick vi en "ung och modern" präst och det blev högmässa en gång i månaden. Nu är jag med i en församling där det, med några undantag, är högmässa varje söndag. Nattvarden blir ett behov och något man inte vill vara utan och det känns som om något fattas när gudstjänsten är utan mässa.

      Radera
    8. Som katolik är diskussionen ovan närmast surrealistisk. I min församling firas mässan dagligen, med stilla bön, rosenkrans och/eller sakramental tillbedjan före mässan. I mitt andra hemland firas alltid mässa på söndag (vilket förstås är ett måste i hela Katolska kyrkan) och sakramental tillbedjan med välsignelse eller benediction vid vespertid, även i små församlingar där det kanske kommer 5 - 10 personer + präst vid till benediction, och alla har i nog gått i mässan på fm.

      Antony

      Radera
    9. Det kan vara precis tvärtemot, Elisabeth!

      -Om vi skall få välfyllda kyrkor, betyder det nya (och unga) skaror som måste dyka upp. De i sin tur har ingen erfarenhet av nattvarden, vilken faktiskt då - menar jag - i stället av dem kan uppfattas som just en broms för vidare gudstjänstbesök. De allra flesta församlingar har ju inte heller nattvard varje söndag - kanske delvis just därför.

      Menar Du att gudstjänsten och kyrkogången blir lidande av detta? Jag har inte hört återkommande krav eller önskemål från församlingsfolket på nattvardsutdelning varje söndag och utgår ifrån att önskemålet därför är koncentrerat i huvudsak till ett antal präster och ett mindre antal mycket trogna kyrkobesökare.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    10. Dike, vilka kyrkor samlar stora skaror eller växer?
      Nattvardsofta eller nattvardssällan?
      Fakta talar.

      Radera
    11. Vilken statistik då, Peter T?

      -Jag har inte sett någon statistik från Svenska kyrkan gällande vilka av dess församlingar med söndaglig nattvard som kan redovisa ökad kyrkogång i kontrast mot andra, vilka inte har det.
      Kan Du möjligen hänvisa till den?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    12. Bengt Olof, det är just avsaknaden av statistik som gör ditt antagande om att nattvard skulle innebära färre gudstjänstbesök som så helt tåget ur luften.
      Om man däremot tittar specifikt på kyrkor med högt gudstjänstdeltagande som Katarina i Stockholm eller Burås i Göteborg, så kännetecknas de av nattvard ofta.
      Vilka exempel på välbesökta kyrkor med nattvard sällan har du att komma med?

      Radera
    13. Se S:t Klara i Stockholm, Peter T!
      Ett exempel.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    14. Nu tog jag inte med EFS-församlingar i min uppräkning, men nog har välbesökta S:ta Clara nattvard ofta liksom Furulundskyrka ?
      Det är väl snarare kyrkorådsstyrda församlingar där nattvarden hämmas av klåfingriga kyrkoråd. EFS klarar sig lyckligtvis ifrån det intyget.

      Radera
  2. Hade han då blivit general?

    När bloggaren avslutar med ett positivt ord om en avliden överste, som han mött i sin militära karriär, undrar jag i mitt stilla sinne var denna karriär slutat, om bloggaren förblivit i uniform.
    General, kanske rentav överbefälhavare, vad vet jag.
    Men liksom i Svenska kyrkan kan ju kvinnor numera göra karriär i vapenslagen och få många streck på axlarna. Dock, med generals titel och makt skulle bloggaren ha förblivit dem överordnad.
    Till skillnad från i Svenska kyrkan.

    Vad tycker han själv? Det får vi nog aldrig veta.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltid lika enfaldig, hr Dike. Inte tror jag att BloggarDag har något att invända mot kvinnor i det militära eller vilken grad dessa månde ha. Men det beror väl på att jag begriper mer än hr Dike gör. Och förmodligen VILL hr Dike inte begripa.

      den Lea

      Radera
    2. I BOD:s fall vet vi precis hur karriären slutade: ett tjatigt och förvirrat kronvrak. Berit

      Radera
    3. Men i det gamla kyrkliga systemet var kontraktsprosten verkligen chef, så vad finns att undra? Och i det militära fanns i vapenslaget kvinnliga officerare med lägre grad. Men Morsan hade länge en högre grad, så vad finns fortfarande att undra?

      Radera
    4. Egenpresentation och av andra!

      den Lea presenterar sig. På två sätt:
      1.Att hon begriper mer än vad andra gör!
      2.Att andra är enfaldiga!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    5. Nu talade jag i och för sig bara om dig, hr Dike, inte om andra i största allmänhet.
      Men visst finns det många som är enfaldiga. Och vanligen få som begriper.

      Vad är ditt problem? Har du monopol på tvärsäkra uttalanden och i så fall på vilken grund? Jag vet i allmänhet vad jag talar om, när jag yttrar mig. Vilket inte kan sägas om dig.

      den Lea

      Radera
  3. Remisserna på handboksförslaget gick väl ut till stiften, som sedan fördelade det bland församlingarna, som i deras fall var kyrkoråden? Men brukarna de författade insamlingslistor, som i Antjeborg beskrevs endast som motsträviga och tystades ner. Och så att v ordf i kyrkostyrelsen och talade om brett stöd. Brukarna var inte intressanta att tillfrågas. Det är som med Karolinska sjukhuset där man byggde för ansenliga miljarder och byggde fel. T ex operationssalarna var för små därför att läkarna var inte tillfrågade. Och vilken bilmodell skulle överleva, om inte brukare fick säga sitt? När de glada manliga konstruktörerna fått leka fram tekniska lösningar och innovationer, kommer så kvinnorna in med det praktiska på bilar som de vill använda.
    Stig W

    SvaraRadera
  4. Vad säger Dag Sandahl om detta?

    -Jonas Gardell blir nu hedersdoktor också vid Åbo Akademi, där bland andra den välkände författaren och kyrklige skribenten - tillika Dags gode vän - Christian Braw är docent.

    Så här lyder motiveringen:
    "För sitt engagemang för sexuella minoriteter och särskilt för sitt sätt att kommunicera de här frågorna inom teologi och religionsvetenskap"

    En bra utnämning, hr bloggare? Eller en som inte borde ha gjorts? Om svar anhålles vänligen. Det är ointressant vad jag själv anser om Jonas Gardell.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hr Dike kanske ska förklara varför bloggaren ska avkrävas svar på detta? När hr Dike uppenbart själv inte vill uttala sin egen åsikt?

      den Lea

      Radera
    2. Unken-moralisten Dike famlar verkligen efter bloggämnena. Själv anser BOD att Gardell inte ska ha några utmärkelser alls eftersom Gardell är bög. I annat fall hade inte BOD ens ställt frågan. Berit

      Radera
    3. Lite konsternerad blir jag allt. Med Åbo Akademi har jag föga att göra, har besökt akademien några gånger och har i boken En annan Kyrka noterar en avhandlings kvalitet i en fotnot. I Åbo får de agera som de vill. Den ends risken med att Gardell blir hedersdoktor där, är väl att han får en värja.

      Radera
    4. Utnämningen i Åbo säger mer om Akademin än om Gardell, precis som i Lunds Akademi. Detta när det gäller det teologiska.
      Sedan är det en helt annan sak, att Gardell på olika sätt i skrift har försvarat HBT-folk på ett skickligt sätt. Dock har han väl också försvarat deras livsstil, och inte skilt på sak och person. Som kristna måste vi göra det, och se att varje människa har ett värde som just människa, skapad av Gud.
      Stig W.

      Radera
    5. Han har vänligen redan svarat!

      -Medan den Lea har fallit andra i talet, eller skrivandet, har bloggaren redan vänligt svarat på min lika vänliga fråga.
      Vänlig fråga, vänligt svar till skillnad från vissas sarkasmer.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  5. Att ligga lågt kanske ändå funkar? Om Johan Tyrberg redan släppt lös handboken, blir det svårt att återkalla den.

    Rimligen måste varje upphovsrättsinnehavare föra enskild talan i rätten? Hur många gör verkligen det? Är inte risken stor att dessa blir sittande med kostnader i slutänden? Och en bråkmakarstämpel?

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  6. Vi hade Volvo 86-a. Pålitlig, startade villigt, var säker och förutsägbar. Vi får en byggsats. Plocka ihop din egen bil av komponenter från alla möjliga håll! Osäkert vad helheten blir eller om bygget ens fungerar. Tveksamt om man bör sätta Volvoemblem på resultatet. Vem köper den kärran?

    Lars-Gunnar

    SvaraRadera
  7. Stiftchef Tyrberg har väl fallit för trycket från den stora majoritet MTD-prelater som härjar i Lunds stift och som nu äntligen fullt ut kan fira postkristna "gudstjänster"!

    Antony

    SvaraRadera
  8. Hoppas någon rapp man tar sig an att driva rättssaken mot nya handboken. Det torde vara många som vill bidra om det saknas medel.
    Arg kyrkomedlem

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rapp man eller kanske rentav electa Rappmann?

      Skallagrim

      Radera
  9. Vore lite oväntat om Rappman som nytillträdd biskop ledde den rättsliga kampen mot handboken. Skulle helt klart sätta henne på den kyrkliga kartan. F ö ska visst biskopsvigningen sändas på nätet så den hugade kan själv utvärdera den liturgiska utformningen.

    /TD

    SvaraRadera
  10. Det är obegripligt hur någon som kallar sig kristen kan ha en annan uppfattning än att varje söndag ska högmässa firas inte endast Ordets gudstjänst. Även de som kallar sig bekännelsetrogna i låg- och gammalkyrklig tradition har en ordning där man hoppar över högmässorna och skyller på att församlingsborna inte förstår bättre. Sen när skulle det spela någon roll?! Gudstjänst innebär inte att man ska ge publiken det som den vill ha utan vad Gud vill.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hear-hear Jonas M, du belyser hur Svky förföll redan på 1500-talet!

      Antony

      Radera
    2. Nåja, Antony och Jonas M, detta "förfall" uppkom som en reaktion mot det "förfall" som utbredde sig i Rom under slutet av medeltiden, dvs. före 1500-talet. Präster läste mängder av mässor i total ensamhet (inga kommunikanter och knappast ens någon enkel ministrant), för att samla "förtjänster" (avlat) till förmån för "de arma själarna i skärselden". RKK räddades (delvis) ur detta moras av sin "motreformation", men - utan reformation hade kanske ingen motreformation ägt rum. Och "vinkelmässorna" försvann väl inte förrän med Vaticanum II./Paul

      Radera
    3. Det firas fortfarande "vinkelmässor" om prästen gör det ensam. Vad är det för fel med att fira mässor för/med de som lämnat jordelivet?!
      Antony

      Radera
    4. Det är inget fel att fira en ”vinkelmässa” , en mässa där prästen är ensam, men som är ”utlyst”. Roland K

      Radera
    5. Nja, det är klart att prästen kan fira mässa ensam i enstaka undantagsfall, men det normala är ju ändå att minst en person ytterligare deltar ("där två eller tre är församlade"). Vad jag syftade på var väl snarare det (förkonciliära?) tvånget för varje präst att varje dag fira en "egen" mässa, helt oberoende av sin församlings behov; om detta obligatorium fortfarande gäller i RKK, vet jag inte. Men jag minns alltså interiörer från kloster jag besökt (tidigt 1960-tal), där det fanns ett helt rum med "småaltaren" där varje enskild munk skulle fira en "egen" daglig mässa, i syfte att "förvärva förtjänster" som kunde överlåtas till "de arma själarna i skärselden". Och detta obligatorium är väl ändå borta nu?/Paul (F.ö. minns jag en händelse i den församling jag tillhörde på 1970-talet: prästen och hans diakon höll gudstjänst en tidig vardagsmorgon och förundrade sig över att ingen kom; det visade sig att de glömt låsa upp kyrkporten...)

      Radera
  11. Lika obegripligt, Jonas M!

    -Ja, det är lika obegripligt, att Du inte accepterar eller respekterar en annan syn på saken än Din egen.
    Den kallas tolerans och förståelse för andra.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  12. Ja, den som säger att det måste vara "två eller tre" i kyrkan för att fira mässa glömmer de Heligas samfund. Prästen är således aldrig ensam.

    Jonas M

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jonas M: Läs gärna Matt. 18:20/Paul

      Radera
  13. Paul det har jag uppenbarligen gjort.

    Jonas M

    SvaraRadera