torsdag 22 februari 2018

Denna gåtfulla kyrka

Nog är det förbryllande när begreppet "folkkyrka" blir en gruppbeteckning. Nå, inte ordentlig definierad, men tydligen omfattas denna folkkyrka av alla utom något som kallas "Frimodig kyrka". Vi är rätt långt ifrån J.A. Eklund och Einar Billing, som hade lite olika folkkyrkosyner, liksom Manfred Björkquist. Om detta vet just jag något, som brukar tillskriva mig äran att akademiskt gjort reda i systemen. Det var en sådan insikt som bekräftade att avhandlingen inte var bra utan bättre, som den måste vara enligt min biträdande handledare. Denne man blev sedermera universitetets rektor så han hör väl också till kategorin "inte bra men bättre".

Det mest bisarra var förstås när det bildades något så egenartat som "Folkkyrkogruppen" i kyrkomötet. Svenska kyrkans struktur var folkkyrkostrukturen, inte frikyrkostrukturen. Då är detta den grundkategori som gäller för alla, dvs samtliga, och detta oavsett de olika accenterna. Folkkyrkobegreppet har aldrig varit helt entydigt, som Manfred Björkquist någon gång markerade. Synerna divergerade. Men strukturen var en och densamma. En av markörerna var barndopet, som ni vet. En annan var kyrkomedvetandet. Den kyrkliga förnyelsen är en förnyelse av en folkkyrka, inte ett försök att göra folkkyrkan till något annat. Men Einar Billing kunde också markera att statskyrkosystemet inte var nödvändigt för att en folkkyrka skulle vara folkkyrka, detta lika lite som att folkkyrkan måste vara majoritetskyrka. Folkkyrkan uppstod när det första barnet döptes, menade Billing. Folkkyrkan är alltså i grunden en familjekyrka, från tidevarv till tidevarv...

Vad är Svenska kyrkan? I grunden stiftskyrkor, lyder ett alls inte orimligt svar. Nu har det stiftskaraktäristiska efterhand utplånats. Präster flyttar mellan stiften och stiftsband vet de flesta inte vad det är. På sitt sätt är utbildningsgången löjeväckande. Prästkandidater ska ha stiftspraktik under utbildningen, prästvigs och efter ett adjunktsår bär det av till något annat stift! Så var det dock icke tänkt.

Stiften är möjliga att dela in i fyra olika kluster, inser jag. Är Svenska kyrkan en fyrklöver som bäst?
Kategori mest formella stift är Visby, Skara, Luleå, Göteborg och Växjö. De tror lite mer efter regelboken. Jag följer inte undersökningen och placerar Visby i en grupp för sig, underlaget blir som vanligt för litet, menar jag. Men visst, det kan diskuteras.
Därefter finns en mittenkategori som vetter mot det formella: Härnösand, Strängnäs och Lund.
Mittenkategorin som mer vetter mot det fria skulle då vara Uppsala, Karlstad och Linköping.
I den friare kategorin, skild från de andra av det som tycks vara ett svalg är Stockholm och Västerås.
(Willander och Blåder, Svenska kyrkan och dess prästers tro, STK nr 2/2016, figur 6, s 64)

Nu tar jag bara i förbigående upp figur 5 men beskedet är glasklart. De yngre prästerna blir alltmer fria i sin trostolkning och det är de som är prästvigda 1960-1969 som är de mest formella. "De präster som menar sig stå längst från Svenska kyrkans troslära är de senast prästvigda."(s 58)

Vad är då Svenska kyrkan om inte något väldigt disparat? Forskarna ville att en del frågetecken genom samtal skulle rätas ut. Men behövs det? Svenska kyrkan ter sig som något annat än en storhet som kan identifieras med Kristi kyrka. Som sådan skulle det vara alldeles klart vad som i "formell" mening är kristen tro. Så är inte fallet. Och den framtid som avtecknar sig är det där andra; MTD-religionen, folklig på sitt sätt men inte frälsande kristet sett. Vi fåt nya präster som inte tror vad de tidigare prästerna trodde och vem tror då att fromt folk i längden ska stå ut med den själaföda de får och vara beredda betala för något som de inte kan uppfatta vara kristen tro? Har vi problem eller har vi problem?

Jag kan ta resonemanget ett steg längre. Ju mer MTD vi får, desto lättare blir det att rekrytera välvilliga, som gärna gör en andra yrkeskarriär och som är helt införstådda med MTD-religionens syfte. Det går snabbare i utförslöpan. Och då kommer några av oss att fortsättningsvis dra slutsatsen, att det ingenting gör om allt pajar. Tråkigt, tragiskt – visst. Men när grundvalarna upprivas, vad kan då den rättfärdige uträtta?

Att MTD-religionen visar sig vara en klassisk heresi borde naturligtvis animera andarna till kamp. Ibland tänker jag att detta inte längre är möjligt. Prästerna har lärt sig den hukande gången. Men det betyder i sin förlängning att ingen kyrka/inget samfund i detta land kan stå MTD-religionen emot. Den gör inte halt vid någon kyrkport utan tar sig in. Heresin följer Kyrkan som skuggan följer den vandrande.

Professor Bråkenhielm redovisar att tron blir mer obestämd och vagare. Gud blir en mer allmän livskraft och att denna allmänhetens syn påverkar kyrkan, som anpassar sin tolkning. Alternativet är att miljömedvetenheten leder till en tilltagande andlighet, där människor vänder sig till naturen. Det kan professorn se som en annan slags kristen tro. Nu finns det präster som inte riktigt följer utvecklingen. De har inte arbetat sig igenom formuleringar utan anslutit sig. Det är ett uppenbart problem för det finns i många fall ett behov av att släppa många av de traditionella formuleringarna. Professorn vet att ge besked: "Det finns en tendens till traditionalisering  och en vilja att hålla sig till de etablerade teologiska formuleringarna. Det är ett minst lika stort problem som reducering, att avkorta eller släta ut den kristna tron." De manliga prästerna sticker ut. Mer än varannan vill inte nytolka den kristna tron.

Hur vet jag allt detta? Jag läser denna tidiga morgon Torsdagsdepressionen. Den fungerar, kan jag meddela, också denna torsdag. Professorns arbete har finansierats av John Templeton Foundation, som på sin tid gav medel till den tjänst Antje hade i Chicago och syftet är att slå broar mellan "religion" och naturvetenskap. Lita på amerikanska kapitalister!

Nu är det väl dock en lika god hypotes som någon annan att mena, att det som professorn kallar ett "förandligande" är precis det som landar i MTD-religionen och varför skulle det inte vara så att ett ideologiskt system som det kyrkliga skulle vara känsligt inför opinioner hos dem som betalar?

Patrik Lidin kallas nu expeditionschef på kyrkokansliets rättsavdelning, ser jag när jag läser vidare. Kyrkohandboken alltså! Han tror att upphovsrättsfrågorna handlar om ersättningsnivåer. Läsarkonsumenten, som inte slagits alltför hårt av sin torsdagsdepression, kan dock uppfatta att det är andra frågor docenterna Ekenberg och Pahlmblad ställer och formuleringarna de kritiserar skulle inte stått på de blanka sidorna i webbupplagan. Kan det vara så att folk och rövare i Antjeborg vägrar förstå vad saken gäller?

Har någon frågat Huub Oosterhuis (född 1933) vad han, den internationellt hyllade för omsorgsfullt utmejslade texter för gudstjänst, menar om förhållandet att någon tar delar av hans text och sedan skapar om sammanhanget? Han kanske varken är van vid detta eller nöjd med förhållandet? Är det maktens skamlösa arrogans som gör att upphovsrättsregler kan och ska nonchaleras? Inte vet jag men den som likväl håller av denna gåtfulla kyrka har goda skäl att vara deprimerad. Inte bara en torsdag.

Det är mycket som går Svenska kyrkan illa. Och, ser jag i samma tidning, Anders Wejryd sitter i Västerås domkyrka med en ficklampa för att kunna läsa i psalmboken. Så illustreras hur det är i Svenska kyrkan? Vid denna tanke blev jag av någon anledning plötsligt lite muntrare. Fromheten sitter där med sin ficklampa i psalmboken och ser inte allt det andra som händer i sammanbrottet? Jag prövar tanken.


34 kommentarer:

  1. Basileios av Ceasarea har ju varit död i 70 år (drygt), så man skulle ju enkelt kunna kopiera hans nattvardsliturgi rakt av in i den nya handboken.
    Inte ett spår av MTD där, men nog skulle somliga hicka till inför symbolspråket.

    Jag gillar att Lidin hänvisar till att HD86 föregåtts av en statligt betänkande och att man därmed fritt får återge texterna, även med bearbetning. Jag säger att det inte spelar någon roll vad gäller konstnärliga verk vars upphovsrätt tillhör upphovsmännen.
    Om en statlig utredning citerar stora stycken av "Mio min Mio", så äger fortfarande Astrid Lindgrens dödsbo upphovsrätten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och ännu mera konstigt blir det när man tror sig få upphovsrätt till material som ingått i ett statligt betänkande.

      Radera
    2. Den ideella upphovsrätten, inkl. rätten att avgöra hur ens verk får omarbetas, mister man dock aldrig.

      Radera
    3. Eh, läste slarvigt. Glöm. (eller om herr bloggare bara skiter i att godkänna de här två)

      Radera
  2. Men vet du Dag att prästerna "trodde" mer rätt förut? Eller trodde de fel på ett annorlunda sätt än dagens präster tror fel? Det är en fråga och inte ett påstående. Men människan har ju alltid varit människa och inte nödvändigtvis klokare förr i tiden. Och katolikerna hade ju redan trott fel väldigt länge. Så när trodde prästerna rätt? Mellan mitten på 1500-talet till mitten av 1800-talet?

    Någon gång skulle jag vilja läsa om VARFÖR prästerna nu tror fel. Det är tror jag för att de anser att något är anstötligt med "den rätta" tron. Då är frågan om det ÄR anstötligt (men ni har inte problem med det för ni gillar anstötliga saker) eller om de har missuppfattat det hela. Om ni kan lägga ut saken så att de förstår att de har missuppfattat och att det hela inte är anstötligt så har ni en chans att föra till dem tillbaka på den rätta vägen. Men jag tycker inte att ni har lyckats så bra hittills. Är det inte mest, "så här är det basta och du ska hålla truten och inse att jag har rätt för jag talar för Guds räkning" vilket knappast frälser någon heller?

    SvaraRadera
    Svar
    1. https://detgodasamhallet.com/2018/02/22/ar-det-sa-farligt-med-lite-fake-news/

      Ovanstående är klokt. Ett problem blir att den enes fake är den andres sanning. De tradkristnas problem blir majoritetskyrkans anpassning till statsnyttans kontrollerade och tidsbundna sanningar/fake. Det är så uppenbart, att kristendom på många områden är något annat än det idag utportionerade. Och vem vill leva på junk food-kost, när man insett att nyttig och välsmaklig föda finns? /smun

      Radera
    2. Anna, det kanske inte är så mycket att prästerna nu tror "fel" som att de inte tror "samma" som tidigare.
      Vilket "tidigare" är det då som är norm?
      Enligt många så är det trosbekännelser och bekännelseskrifter och inte minst hur de avsågs att tolkas när de skrevs.
      Jag brukar tjata om att den Nicaenska trosbekännelsen skrev i avsikt att tolkas väldigt bokstavligt och att orden vägdes på guldvåg. 1500-talets bekännelseskrifter har även de utgångspunkt i den tidens konflikter, men gör även dessa anspråk på att vara giltiga för alla tider.
      Att Uppsala mötes beslut 1593 i sitt förord har en passus om att texten i trosbekännelserna är avsedd att tolkas bokstavligt förstärker bara betydelsen av trosbekännelserna som rättesnöre.

      När man gör avsteg från den bokstavliga tolkningen av trosbekännelserna kommer man förr eller senare till en punkt då den egna tolkningen inte erkänns som en korrekt, eller kanske inte ens kristen, tolkning. Det är då andra börjar referera till detta som heresi, irrlära, kätteri eller kanske MTD-religion. Det finns många exempel genom kyrkohistorien på dylikt avståndstagande.
      Konstantinopel vs. Rom 1054,
      Baptister vs. Pingst 1910 i Sverige,
      Pingst vs. Filadelfia Knutby 2004.
      Ryska ortodoxa kyrkan vs. SvK 2009,

      Det som idag utmärker skillnaden mellan olika slag av präster är hur de utrycker sig om tro. "Jag tror..." eller "Kyrkan tror....".
      För det är väl Kyrkans tro som prästerna vid sin vigning lovat försvara, eller?

      Radera
    3. Peter T: Jag tror du har rätt i att många präster i dag skulle svara "Jag tror". Senast sa någon att hon själv inte tror att man får möta sina anhöriga i himlen. Men samtidigt - så säger väl varken Jesus eller Bibeln något om hur den himmelska tillvaron ser ut när det gäller detta? Och jag antar att du mer syftar på att tro bokstavligt på "övernaturliga" saker eller "den dubbla utgången".

      Men jag efterfrågar fortfarande att man sätter sig in i varför det har blivit som det har blivit. Har de rättroende förstått något som andra inte förstått - förklara i så fall vad det är - eller är de helt enkelt lite mindre känsliga för andras lidande och gläder sig bara åt sin egna framtidsutsikter i det eviga?

      Radera
    4. Varför det blivit som det blivit? Mitt svar skulle bli att man inte längre är överens om vad som är fundamentet för definitionen av kristen tro. Fram till för ca 150 var man inom kristenheten åtminstone överens om att Bibeln var Guds Ord, bl.a. i betydelsen att det som stod i den var så som Gud ville att det skulle stå. Att Paulus inte förstod sig på genuin homosexualitet eller att Jesu mor bara skulle vara jungfru i teologisk mening var helt utanför kartan eftersom Bibeln inte innehåller något som pekar åt det hållet. Det som kännetecknar dagens diskussion är att "förnuftet ställs över uppenbarelsen som en måttstock" (https://sv.wikipedia.org/wiki/Liberalteologi).
      /Per H

      Radera
    5. Det står inget i bibeln om att vi kommer att möta våra anhöriga.
      En som inte tror kan aldrig förstå hur det är med den rätta tron och sanningen om Gud. Det enda sättet att börja begripa är att börja tro. Och det i sin tur, det kan bara Den Helige Ande fixa. Man kan inte själv sätta igång och tro, tron är en gåva, en skatt. Och den är inte alla förunnat men den som längtar efter denna gåva har den redan.
      /M

      Radera
    6. Anna: Jag tror att man efter upplysningstiden och senare individualistiska strömningar skapat en övertro på att det egna jaget ska förstå eller begripa allt.
      Att acceptera att andra kanske klokare individer före mig konstaterat fakta om Gud och definierat den kristna tron är svår at acceptera och främmande för så många nutidsmänniskor. Vilken är något underligt då själva gudsbegreppet innebär att vi som människor kollektivt inte kan förstå allt, än mindre som enskilda individer.
      Jag som individ, kan tycka att det är lite väl förmätet av mig att påstå att de som formulerade det gemensamma kristna arvet genom trosbekännelserna hade fel. Mitt val är istället att säga att jag inte förstår allt, men lita på att Guds ledning varit med i de stora besluten.
      Dock så innebär det ju att jag blir extra kritisk då någon i nutid baktalar trosbekännelserna eller kommer med revolutionerande idéer. Med nutid räknar jag allt från påvens ofelbarhet på 1800-talet till läran om Kristi brud & en narrativ bibelläsning.

      Radera
    7. Peter T: På vilket sätt säger präster att trosbekännelsen är fel? (Andra exempel än ÄB:s om jungfrufödseln tack, och för övrigt sa hon ju inte att den inte var sann.)

      Sedan förstår jag inte hur du kan skriva "konstatera fakta om Gud" . INGEN kan bevisa att han ens finns! (Fast jag både tror och hoppas det.)

      Sedan om de stora besluten. Vem säger emot dig där? Förutsatt att man är överens om vilka "de stora besluten" är.

      Hm, sedan svarade du inte på min egentliga fråga utan beskrev vad du hade problem med. Men jag undrar varför du tror att "de andra" har svårt med "den klassiska tron". Det måste finnas någon anledning till det. Den kan nog uppfattas som synnerligen hård. Och då kan man tänka att detta inte var något problem när hela samhället var hårt, som det var under tidigare sekler. Det var minsann inte fråga om någon "kriminalvård" då utan snarare avrättningar. Således kunde även Gud vara hård. Men i dag är människor mer förlåtande än vad Gud själv är. Då får "den klassiska tron" problem.

      Radera
    8. M: "Det står inget i bibeln om att vi kommer att möta våra anhöriga."
      Nej. Men om det inte är så, är ju hela tanken med himlen FULLKOMLIGT ointressant. I så fall ser jag helst att herr Sturmark har rätt.

      Radera
    9. Per H: "Mitt svar skulle bli att man inte längre är överens om vad som är fundamentet för definitionen av kristen tro."

      Jo. Men då blir min följdfråga. Och varför är man inte längre överens om det? Vad är det som skaver så att man inte längre kan vara överens om detta? Jag utvecklar detta lite i mitt sista svar till Peter T också.

      Radera
    10. Peter T: Jag ska ge ett exempel också. Jag hörde en förintelse-överlevare säga i TV att han inte önskade att nazisterna som plågade honom och dödade hans familj skulle få uppleva samma sak som han själv gjort. Han sa inte "förutsatt att de ångrar sig helt och fullt". Han sa att han inte ville att de skulle utsättas för detta oavsett. Detta sagt av en jude vars Gud i alla fall på ett ställe säger "öga för öga".

      Så kommer då den kristna "klassiska tron". Den säger att Gud visserligen kan förlåta alla synder - om man ångrar dem och ber om förlåtelse (vilket alltså juden inte krävde av sina plågoandar). Ni predikar att om den homosexuella inte ångrar sin "livsstil" så är det sannolikt att hen "går miste om Guds rike" - dvs kommer till helvetet, dvs kommer att lida långt mycket värre än fångarna i koncentrationslägret gjorde, då deras lidande i alla fall var tidsbegränsat. Eller inte - de var ju faktiskt judar och de flesta "trodde inte på Jesus" - när de gasats ihjäl hamnar de alltså i "den eviga elden".

      Det jag skriver ovan är ju faktiskt det som "ni" (förlåt ihopbuntning) säger er tro på, fast ni inte skulle välja de exempel som jag gjorde ovan. Sedan säger ni att problemet för kyrkan är att ÄB inte tyckte att det viktigaste när det gäller vem Jesus var inte är hur han avlades! För mig blir det absurt - ÄVEN om jag förstår kritiken mot ÄB i detta fall. Varför förstår ni inte att ni själva också kommer att få problem om ni predikar er egen "rätta" tro?

      Radera
    11. Det som skaver är det som skavde redan i Paradiset: "Skulle Gud ha sagt...?" Skillnaden mot "förr" är att den frågan tillåts anses "fin" även _inom_ kyrkan.
      /Per H

      Radera
    12. Anna, jag är inte helt övertygad om att något jag gör, t.ex. att be om syndernas förlåtelse, kan garantera mig en plats i Guds rike.
      Jag kan bara be om förlåtelse och hoppas på Hans nåd. Det känns för övrigt rätt bra att göra det redan i detta jordeliv.
      Vad gäller andras förhållande till Gud kan jag påpeka ovanstående förhållande och peka på sanningshalten i Bibeln. Det kanske är därför som Apostlagärningarna är en favoritbok med alla sina historiska referenser. Vad gäller drn eviga utgångrn för andra så vill jag vare sig önska eller spekulera, Det räcker så bra att göra det för egen del.

      Radera
    13. Först NU ser jag att du faktiskt svarat, tänkte annars påminna dig om det under dagens aktuella inlägg den 2 mars!

      Men jag sliter mitt hår! Vad menar du? Vadå "vill jag vare sig önska eller spekulera i" - det är ju det "ni" gör hela tiden när ni lär den den klassiska kristna tron? Varför KAN MAN ALDRIG FÅ ETT RAKT OCH REDIGT SVAR?!

      Å ena sidan "den som inte tror på Jesus döms till evigt straff" - å andra sidan när man ger exempel på vilka dessa kan gälla så blir svaret svävande - eftersom "man" inser att då blir ens tro då ter sig oerhört grym och hård. Man vill inte vara en som tror "grymt och hårt" men samtidigt bespotta "MTD-arna". Så man svarar något svävande.

      Det är som om man hela tiden, om man "konkretiserar" den "klassiska kristna tron" så är dess (mer sympatiska)utövare inte längre benägna att kännas vid den, svaren blir luddiga - samtidigt som man häcklar den som inte tror enligt denna klassiska tro!

      Radera
  3. Anders Ekenberg är inte bara docent utan numera professor vid Newmaninstitutet.

    SvaraRadera
  4. MTD-religionen är inte på väg att få fotfäste i Katolska kyrkan. I Stockholms katolska stift, och i hela Europa ser vi exempel på hur den senaste generationens präster är betydligt mer ortodoxa än de äldre generationerna, det finns otaliga exempel på stift med ortodoxa biskopar som skapar flertalet kallelser för hela provinsen. Det är också tydligt i Sverige där jag kan glädja mig åt de präster vi fått de senaste tiotal åren, även om någon "spirit of Vatican II" liberalism aldrig fått något fotfäste i kyrkan i Sverige. "Katolsk vision" är ett döende fenomen och vi katoliker kan se hoppfullt på framtiden!

    Antony

    SvaraRadera
  5. Medan Antony dansar på Katolsk Visions grav, kan jag bara hålla med honom. Där äkta, klassisk oförvanskad lära bjuds, där ser vi prästkallelser i st f -tjänster. Församlingar i st f producenter/arbetslag. Ett upprört kackel bland världens barn i stället för gravens likgiltiga tystnad.

    PP

    SvaraRadera
  6. Nödvändig arbetsgrupp för folkkyrkobegreppet i praktiken!

    -Bisarrt med en folkkyrkogrupp, dundrar bloggaren.
    Nödvändigt svarar jag, som var aktiv i gruppen, vilken var verksam också utanför KM.
    Gruppen kom till stånd, eftersom kyrka-statäktenskapets fiender länge hade drivit kampanjer - både öppet och i buskarna. Det var frikyrkoföreträdare, främst Missionsförbundets, och högkyrklighetens (ni vet att jag menar dem som i dag huvudsakligen ryms i Frimodig Kyrka men som då var några fler)i oskön förening som var pådrivande och ständigt utmanade den breda församlingsopinionen. Skilsmässoförträdarna fick stort genomslag i pressen. Folkkyrkogruppen reagerade med skärpa mot attackerna, påminde om att ingen saklig kritik mot kyrka-statäktenskapet hade hörts och att kyrkans ekonomiska trygghet hotades av en skilsmässan.
    Samt förstås att det inte fanns ett genuint folkligt gehör för skilsmässan.

    Som har skrivits tidigare, anförde skilsmässoanhängarna ett s k frihetskrav för skilsmässan. "Befria kyrkan", löd det. Det om något var bisarrt, då kyrkan inte var fängslad utan levde i trygg symbios med staten.
    Prästerna anförde att en "fri" kyrka skulle bli en fantastisk kyrka med engagemang, vitalisering och därmed en mycket starkare röst i samhället.

    Det var bara så, att prästernas frihet var total i kyrka-statäktenskapet. Hur många gånger frågade jag inte i debatten, om någon prästs predikan refuserats, censurerats eller i övrigt påverkats av en förtroendevald. Inget svar förstås.

    Nog nu om bakgrunden till folkkyrkogruppens bildande.
    I dag vet alla med förnuftet i behåll, att inget av det som skilsmässoanhängarna anförde har slagit in. De högg alltså i sten, en riktigt hård granit, som kunde ha kommit från Blekinge.

    Kyrkan backar på alla områden. Vi som slogs för den goda tryggheten gråter.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu var det så att det gamla statskyrkosystemet vilade på en övergångsbestämmelse i grundlagen som politiskt sett inte kunde bestå. Detta var den situation sommmåste hanteras. Vi gjorde det. Och tillsatte den s k folkkyrkostudien för att stärka det inre arbetet med att vara Kyrka. Det kan Dike tacka mig för. Att det blev föga av detta identitetsarbete, kan han klandra KG Hmamar et cons för. Men KG ville ju aldirg vara församlingspräst bland vanligt folk. I ett källarkapell till exempel. Den som varit det kan med heder kallas folkkyrklig eftersom folket fanns i de då nybyggda stadsdelarna. Miljonprogrammets stadsdelar.

      Radera
    2. Men då en majoritet av Riksdagens ledamöter röstade för en skilsmässa så var det väl rätt beslut per definition, eller hur?
      Att sedan BOD tidigare påstått ett riksdagens majoritet inte hade några som helst argument för att rösta som de gjorde, förändrar inte faktum.
      Men om man frågar några av de som då röstade nej, så kanske de faktiskt kan återge några argument?

      Radera
    3. Det mest beklagansvärda är kanske? att de som vill ha en kyrka fri från staten ändå haltar på båda sidor. Man vill både ha och mista. Det är väl mänskligt.

      Radera
    4. -Nej, jag tackar inte bloggaren för hans avsikter!

      -Det är ett märkligt svar om folkkyrkogruppen som lämnas: den åberopade bestämmelsen krävde inte ett ögonblick en skilsmässohantering. Trams att antyda något sådant. Hanteras politiskt är också ett motsägelsefullt åberopande från en person, som sannerligen vill skilja kyrkan från politiken.

      Och varför skulle jag och alla vi folkkyrkoföreträdare tacka Dag Sandahl för en folkkyrkostudie, när vi visste hans syfte: skilsmässa, punkt och slut?
      Jag kan tacka honom för annat men ingalunda för att han - och högkyrklighetens synod, som den kallades för (minns ni namnet) - ville skjuta kyrka-statäktenskapet i sank med de motiveringar, som jag pekade på. Vilken fantastisk kyrka, som skulle resa sig efter de avklippta banden, mässade Dag, som i denna fråga verkligen inte höll distans till den frikyrklighet han annars inte har alltför mycket till övers för.

      Nu ser vi, nu vet vi, nu är vi övertygade, ty verkligheten blottar sanningen om Svenska kyrkan. Skilsmässoförespråkarna vision blev den krackelerade, den nakna, den avslöjande, den som slog tillbaka mot dem med full kraft. Vad gör de då? Ställer de sig rakryggat upp och erkänner: "Vi hade fel, kapitalt fel"? Eller så här: "Vi ångrar oss djupt och vill ha det ogjort som vi drev fram"?

      Nej, nu är det krumbuktandets ord, visserligen i lägre decibel än det förra seklets högljudda vision, men ingalunda erkännandets ödmjukhet.

      Som ni också ser, bästa läsare, förbigår alltså Dag vad som hänt i vår kyrka sedan 2018 med stor tystnad.
      Den tystnaden är dock så talande, att den nästan ordlöst, överträffar hans egen annars så tydliga och klara stämma!

      Alla vi i folkkyrkogruppen såg varthän det barkade. Vi slog larm, varnade, pekade på konsekvenserna - medlemsmässigt, ekonomiskt, stabilitetsmässigt.

      Vi har inget att skämmas för. Vi företrädde församlingarna, kyrkans folk, de förtroendevalda som värnade kyrkans plånbok lika mycket som den egna.

      Är det några, Dag Sandahl, som är värda ett tack så är det folkkyrkogruppens kämpar för en fortsatt stark, stabil och trygg kyrka.
      Som vaksamma soldater på vakt mot fienden, slog vi vakt om Svenska kyrkan och för att andligheten i Sverige inte successivt skulle förtvina i takt med att församlingar försvann och kyrkobyggnader stängdes.

      Visst var det remarkabelt, ja tragiskt, att Svenska kyrkans månghundraåriga formade väsen hade inre fiender.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    5. Folkkyrkostudien borde Dike tacka för. Den kom till sedan principbeslutet fattats för att framtidsfrågorna och inte bara paragraferna skulle få plats. Om det nu påstods att jag mässade något så fram med beläggen. Jag hörde till dem som insåg att kyrka-stat-förbindelsen var körd politiskt och trodde inte alls att detta skulle ge en fantastisk kyrka. Tvärtom var det smama kyrka mend samma utmaningar, de som försummats i decennier. Församlingarnas flertal var de små församlingarna med färre medlemmar än de stora, som sa ja till nya relationer. Folkkyrkogruppen var trams. Från början till slut. Det är Dike och hans gäng som understött det katastrofala, det som gett oss MTD-religionen. Vi som ville kyrklig förnyelse skulle stoppas. Välan. Det blev som Olov Hartman sa 1956: Det går åt helvete förstår du väl. Och vad mig anbelangar har jag inte förbigått något med stor tystnad. Det finns en uppsjö av artiklar och böcker om den saken. Men sådant läser inte Dike.

      Radera
  7. Hur vore det att anaysera med distans och i större sammanhang istället för att trilla i samma ankdamm som alla andra har gjort? Folkyrka/frikyrka är nog ganska så ankadammigt, men bakom det finns intressantare storheter. ..

    SvaraRadera
  8. https://www.skrivunder.com/signatures/stoppa_boneutrop_i_vaxjo/

    För att slippa trakasserier och repressalier från överheten kan man skriva på utan att namnet syns på nätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för att du delar, skrev på. Fortsätt dela den. Domen för Växjö kan bli prejudicerande, och det vore extremt illa. För det första är majoriteten av alla moskeer byggda med pengar från aggressiva och fundamentalistiska missionärer i Saudiarabien, för det andra är verserna dom vill basunera ut på Svenska gator är samma som används när terroristerna går till strid. "Allahu Akbar", "Muhammed är Guds profet", och så vidare. Googla "Adhan". Jaja, skitkul att ni tycker att Muhammed är Guds profet, men det finns överhuvudtaget inget skäl till att de ska få skrika ut sina religiösa åsikter utan vidare. Hade jag gjort på samma sätt med en megafon eller dylikt hade jag blivit hämtad av Polisen för störande av allmän ordning. De får be så mycket de vill, det här har inget med religionsfrihet att göra.

      Radera
    2. Protester hjälper föga. Uppropet är en markering, som endast kommer att leda till brunsmetning och rasistkommentarer. Frågan om muslimsk närvaro i Europa är redan avgjord. Europas ledning har bestämt sig. Ursprungsbefolkningen lär i likhet med de libanesiska maroniterna vackert få tränga sig samman i kontrollerbara strandenklaver, och lämna de fria ytorna åt de nya. Barnbarnen rädda sig till Kanada eller Australien, om de kan eller överväga en konversion. Ett döende och åldrande Europa behöver reproducerande och konsumerande ny befolkning. Den demografiska explosionen i Mellanöstern och Afrika kommer att visa sin kraft. Vi har endast upplevt en liten susning i den storm som kommer.

      /It's all about demography, baby

      Radera
    3. Kan inte hålla med dig. Överheten är alltid rädda för motstånd eftersom det kullkastar deras planer. Låt dem kleta bara. Europa är fortfarande en kristen världsdel och skall så förbli. Men det krävs att vi säger stopp och belägg och gör klart för biskopen i Växjö att det finns många muslimska länder att flytta till om han har den böjelsen. Huta åt honom. Här gäller det att ta sig ton och inte låta sig hunsas.

      På Isöland protesterade folk varje dag. Och det gjorde man i i vissa östastater också. Man bankade i grytlock m m. Är vi så fega? En samling sillmjölkar. Har det gått så långt att det bara är gamla svenska kvinnor som vågar ta sig ton? Det är ju ynkligt.

      Cecilia Uddén berättade i ett reportage från Mosul om vad att komma till en annan stad och be egentligen betydde. Hennes kurdiske chaufför stannade för att fråga efter vägen till Erbil. Det heter inte Erbil utdirak sa den shiamuslimska milismannen. Sedan fortsatte han: Vi kommer snart dit för att be. Och det lät ju fredligt och fint. Men så fortsatte han: När vi kommer till er stad för att be menar vi att vi kommer för att erövra er stad. Sug på den syrliga karamellen. Man måste alltid tänka först. Sedan är det för sent.

      Det handlar inte alls om demografi, baby, det handlar om makt och pengar. Och jag tänker inte ge etablissemanget ett öre mer, baby!

      Snacket om demografi är kvalificerat skitprat! Ett sätt att lura de klent begåvade, baby!

      Radera
    4. Baby, kan du svara mig på frågan om vad ett döende och åldrande Europa är för något? Vad jag vet så både föds det och dör männisskor i Europa och det har det alltid gjort.

      Vad jag vet är detsamma sak i andra världsdelar också. Det är inget nytt i historien. Det som är fel är att det föds för många barn i vissa världsdelar p g a ennan kultur än vad vi i Väst har. Så länge vi i väst tar konsekvenserna för denna ohämmade barnalsting kommer det att fortsätta. I dessa högalstrande länder måste man lära sig att själv ta konsekvenserna av sitt höga barnalstande.

      Vi kan inte fara omkring som idioter och köra ut varandra. Folkvandringar har förekommit förut i historien och det genererar krig, fattigdom och svält. Det är först när människorna satte ner fötterna och bildade nationer som vi fick högutvecklade och humanistiska länder.

      Europa har redan en alldeles utmärkt befolkning. Och jag ser varje dag unga människor, unga helt fantastiska svenska barn och ungdomar som kämpar på. Det gläds jag mycket åt. Däremot är väldigt bekymrad över alla ungdomar som mår dåligt idag. DET är något att vara orolig för.

      Radera
    5. Baby, kan du svara mig på frågan om vad ett döende och åldrande Europa är för något? Vad jag vet så både föds det och dör männisskor i Europa och det har det alltid gjort.

      Vad jag vet är detsamma sak i andra världsdelar också. Det är inget nytt i historien. Det som är fel är att det föds för många barn i vissa världsdelar p g a ennan kultur än vad vi i Väst har. Så länge vi i väst tar konsekvenserna för denna ohämmade barnalsting kommer det att fortsätta. I dessa högalstrande länder måste man lära sig att själv ta konsekvenserna av sitt höga barnalstande.

      Vi kan inte fara omkring som idioter och köra ut varandra. Folkvandringar har förekommit förut i historien och det genererar krig, fattigdom och svält. Det är först när människorna satte ner fötterna och bildade nationer som vi fick högutvecklade och humanistiska länder.

      Europa har redan en alldeles utmärkt befolkning. Och jag ser varje dag unga människor, unga helt fantastiska svenska barn och ungdomar som kämpar på. Det gläds jag mycket åt. Däremot är väldigt bekymrad över alla ungdomar som mår dåligt idag. DET är något att vara orolig för.

      Radera