Under strecket - eller över?

Torbjörn Elensky är författare, ser jag i Svenska Dagbladet idag. Det kunde jag fattat själv, för han har uppenbarligen författat en artikel. Jag funderade på att inte läsa den. Budskapet sammanfattades i ingressen att det bästa sättet att få bukt med extremismen är att fortsatt värna om tolerans och yttrandefrihet. Detta var nytt på 1700-talet. Det sägs i rubriken också att det är farligt att låta rädslan för vreden styra, vilket i högsta grad är ett diskutabelt påstående. Det finns faktiskt befogad rädsla - dumdristig behöver man inte vara. Fast jag medger att en riktig korsfarare inte viker ner sig för muslimer. Man har väl läst om riddar Arn.

Jag började läsa likväl. Författaren tycktes mig ha en poäng i att islams uppkomst går att forska kring. Channel 4 hade visat en film om islams uppkomst. Iranska statsmedier kallde filmen en förolämpning mot islam och upphovsmannen hotades. Reprisen av filmen ställdes in. Illavarslande, menar Elensky. Att en religions urspruung är sammansatt och motsägelsefullt när man börjar undersöka, kan man förstås tänka fast kanske mer sammansatt än motsägelsefullt när allt kommer till allt. Torbjörn Elensky skriver: "Vi vet i dag att flera av de händelser som sägs ha utspelat sig kring Jesu liv inte kan ha utspelat sig då - till exempel dog Herodes redan fyra år innan Jesus föddes. men den religiösa känslan, trostillhörigheten som djup och meningsskspande identite4tsföranrking, påverkas inte av detta."

Jag hajade till. Dionysios Exiguus fäörsök att århundraden senare med hjälp av kejsarlängderna - en felkälla - försöka komma åt födelseåret, slog fel på 7 år. Det vet mina konfirmander men uppenbarligen inte Elensky. Och jag vandrade runt med hunden på morgonen och tänkte: "Med vilken rätt skåpas evangelisten Lukas ut, han som presenterar hur han gått till väga i evangeliets första fyra versar och med goda skäl kan kallas "en av antikens mest opålitiliga /reliable/ historieskrivare." Och så nästa fråga: "Predikar vi alldeles fel,  undervisar i otillräckligt om att trion är trovärdig, vet inte vårt folk att tron står stadigt i historien?"

Tror vårt folk i kyrkbänkarna att "den religiösa känslan, trostillhörigheten som djup meningsskapande identitetsförankring" är själva budskapet? Men då går det år helvete. Har jag predikat någtot annat än Jesus, och jesus som korsfäst och uppstånden? Har jag försett folk med religiös känsla? Nja, kanske det ändå inte ska vara min syndabekännelse. Men det är fullt möjligt att jag varit för generad att rapa upp sådant som en bildad allmänhet borde kunna och därför predikat - över strecket!

Nu ska jag denna dag dra i härnadståg mot all religiös känsla och samtlig meningskapande identittesföranrking genom trostillhörighet. Passa ner. Jag tar 136:an söderut!