Världens fest avhålls i Malmö och lördagen den 8 september kan man gå påTai-chi qi gong i S:t Petri kyrka - och detta är en gudstjänst. Gamle högkyrklige prosten i församlingen Albert Lysander, SCA, roterar i sin grav. När man lugnat sig efter dessa enkla gudstjänstövningar, inte Albert alltså utan deltagarna, kan man mellan kl 14 och 16 komma på drop-in-dop i samma kyrka. Är Caroli köpcentrum i gång i gamla Carolikyrkan ännu så att man kunde ha några avslappnande shoppingpass emellan eventen? Jag vet inte.
Nå, nu läser jag rätt innantill:
"Födelsen är det absolut största i skapelsen. Det är klart att en sådan överväldigande händelse kräver en fest! Att det är Gud som är värd för festen innebär att det blir många dimensioner, skratt och allvar, intensitet och stillhet. Att bli döpt är en bekräftelse på att vi hör ihop!"
Man behöver inte ha läst Kjell Peterssons nya bok Född av vatten och Ande (Artos) för att inse att detta är en bestämning av vad dopet är som inte Svenska kyrkans. Det är inte Kyrkans tro, inte kristendom. Det är något annat. Här firas skapelsen.
Komministern i Borgholm visade mig en bild från en namngivningsceremoni där barnet var klätt i en lång vit klänning och en skål stod på ett bord. Det stod efter en stunds funderande klart att det var champagne i skålen och i denna doppades barnets fot. Det var alldeles klart att denna namngivning dock inte var ett kristet dop. Nog är detta tomma symbolspråk trots allt bättre än det dop som uttrycker samhörighet för de som utför det vet att det de sysslar med just inte är ett kristet dop.
Med den samhörighetssyn på dopet borde snarast doptvånget återinföras och särskilt gälla främmande trosbekännare, inser den som tänker ett varv till Vi måste bekräfta att alla hör ihop. Hur skulle det annars gå? Droppa in och bli döpt annars hämtar vi dig med polishjälp!
Jag fattar förstås. Vi är på Världens fest och just detta är i biblisk mening just vad orden säger: Världens fest. Världen firar sitt. När jag döper är det däremot Guds rikes stora fest. Något händer. En människa blir i dopet Guds barn. Gud är inte bara värd. Du ser prästens hand - men det är Gud som döper och därmed kommer den döpte att höra samman med Guds eget folk i alla tider. I Högby kyrka sker en nyskapelse med människor i dopet. Och när jag döper - för dopet är en del av Kyrkans praktik - blir Kyrkan synlig. (Läs Kjells bok så förstår ni!)
När ämbetet förändrades, hette det att ämbetet bara var en ordningsfråga. När äktenskapet ändrades, hette det att äktenskapet var ett borgerligt ting. Nu ändras dopet. Vad säger ni nu? Jag ska lyssna med en nyfikenhet som närmast är lysten. Kanske kan ni hitta något lutherskt argument av det vanliga slaget - att argument som kallas lutherskt fast det ingenting har att göra med dr Luther. För honom var ämbetet Guds och äktenskapet en Guds ordning i denna värld. Och dopet alltså Guds eget handlande.
Det kryllar av biskopar på Världens fest i Malmö. Det kryllar av fler. Hur många reser på kyrkliga medel och med bibehållen lön för att få vara med på festen? Många. De bråkar väl inte. Tre dagar ledigt med lön och traktamente. Och så får man träffa de likasinnade och kanske bo på hotell. De upptäcker inte när tron och trons ordningar vänds i sin motsats.
Märkte ni förresten att i uppräkningen av de många dimensionerna vid drop-in-dopet nämndes inte helighet?
Håret reser sig...
SvaraRaderaSom Carl-Göran Heidegren brukar framhålla:
SvaraRadera-En idé utan institution dör så småningom.
Kristendom utan kyrka förtvinar och dör. När världen slår mot kyrkan, slår den ytterst mot kristen tro. När människorna slutar nyttja kyrkans tjänster, upphör tron.
Vad som hänt, är att vi har en institution - kyrka - utan tro, eller åtminstone utan annan idé än den omgivande världens. Är det då förvånande, om alla dessa lejda herdar, pastorer och biskopar - heter de inte alla Jansson, f ö? - söker fýlla sina tomma påsar med något ur världens fatabur, vad det nu vara månde? Och festar upp det materiella arvet från de fromma fäderna medan de kan och så mycket de kan och så ofta de kan?
-YOLO! tjoar dessa det kyrkliga tillväxtverkets festande kadrer glatt på Malmös gator den kommande helgen.
Vad betyder väl då i sammanhanget lite jordiskt runtharvande på kyrkogården?
Prosten Lysander lär ha mer av heligt liv än det jordiska att se fram emot.
Per S
Är man illojal mot Svk om man tycker illa om den teologiska Darwinism som likt surdeg börjar ha slutfört sin uppgift att förvandla Svk till en världens kyrka? Jag tyckte vid min prästvigning 78 att det redan då var dåligt ställt
SvaraRaderaArne
Den gränslösa sekulariseringsprocessen har kopplat sitt grepp. Det gäller att ta sig ur detta.
SvaraRaderaThomas A
Visst är det ett problem med en ideologisk förskjutning av dopets beskrivning i ord men så länge det sker med vatten och i F S À namn, torde det vara ett Guds Helige Andes verk som sker, om inte är ju hela idéen med mer eller mindre urskillningslöst döpande det egentliga problemet dvs den bristande dopindervisningen och det förlorade väl Svk för bra länge sedan innan några nya tydningar av dopets innebörd var för handen? Sedan har väl Svk bekännelse aldrig varit att något löfte till Svk skulle vara givet utan det är väl Kristi kyrka som fått det löftet, om jag inte missminner mig. Vad är då problemet? Det är väl snarare så att den förskjutning vi i dag ser bara är kvittot på något som ägt rum för länge sedan? Nu bereder sig skapelsen till vila och döende, avklädande och död: sommarens flugor är slöa, getingarna likaså , de dansar sina sista valser innan det är dags att lägga sig ned. Bönderna, de som finns kvar har samlat i lador, de urbana församlingarna rustar för verksamhetstermin, snart skall adventsljusen tändas, julpsalmerna ljuda i varuhusen och allt är som det är, en gång till. Sakta förändras sakerna som sker men den viktiga frågan ställs sällan " vad sker i det som sker" och vad är Guds verk och vad tillåter Gud, är Gud med? Ja Gud har lovat det, sin kyrka och den som litar till Gud. /Magnus Olsson
SvaraRaderaOm det handlar om att fira ett barns födelse, vilket det gör i den citerade texten som ska locka till dop - då behövs ingen präst vid detta firande.
SvaraRaderaKanske behöver detta nyanseras. Svk behöver internationella kontakter och impulser däremot inte världens sätt att tänka och leva, i världen men inte av världen.
SvaraRaderaUndras hur många av deltagarna som gör det på egen bekostnad?
Stiftets präster och diakoner är kallade att vara med på mötet. För församlingarna betyder det att ingen gudstjänst firas i hemmakyrkan utan folket skall åka till Stortorget i Malmö på söndag!
en Björn i Kyrkan
Vår präst är kommenderad till festen (det är väl alla i stiftet vad jag förstår).
SvaraRaderaMen församlingen firar gudstjänst ändå. Lekmannaledd. Med lekmannapredikant, lekmannavaktmästare, lekmannapianist, lekmannagitarrist. Efter det blir det lekmannakyrklunch.
Synd bara att inte prästen får vara med. Han kommer att vara saknad.
Det lär ju gå bra för Frimodig kyrka i kyrkovalet denna gång också. För varje val syns det som om någon ännu horriblare heresi dyker upp för att väcka folk. Hoppas bara att inte alla väljare har lämnat Svenska kyrkan sedan sist. Men det är ju f ö inte för sent att gå med igen!
SvaraRaderaOch som om inte detta vore nog ska det vara "sammanlyst mässa" på Stortorget i Malmö. Det blir säkert andaktsfullt. Not. :-(
SvaraRaderaOk - om någon vill fira gudstjänst på torget men mässa hör inte hemma där. Och när man sedan ser att församlingar långt bort inte har någon gudstjänst på söndag utan hänvisar till Stortorget i Malmö blir man både arg och sorgsen. Vad är det här för trams?! Vill man absolut bli av med dem som utgör kärnan i den gudstjänstfirande församlingen?
Varför i all sin dar skulle vi fara iväg till Malmö för att slabba med nattvarden i gatumiljö? Ville jag åka långt iväg på söndagen skulle jag fira mässa på Laurentiistiftelsen.
På något sätt tycker jag att detta är djupt fel. Nattvarden är alldeles för viktig för att hanteras på detta sätt. Och vad är det för präster som lånar sig till detta? Inte för att jag menar att prästen ska avgöra vem som ska få gå till nattvarden eller inte men ligger det ändå inte något i tanken att nattvarden hänger ihop med själavården? Eller tänker jag fel? Jag kan inte formulera mina funderingar riktigt tydligt och klart men hoppas att ni förstår ändå. Vad säger ni andra?
Jo, Elisabeth, jag tror alldeles bestämt att jag förstår dina funderingar. Du har helt enkelt satt ord på mina sådana!
RaderaDet är verkligen att "slabba med nattvarden" att använda Stortorget i stället för t ex närbelägna Petri kyrka. Fast denna bör nog genomgå en omgång med rökelse innan man firar mässa efter lördagens Tai-che qi gong! Själv bor jag sedan många år inte längre i Malmö, men ser fånigheterna klart för min s k inre syn.
Är det verkligen meningen att ni från landsorten ska fara över halva Skåne för att "få va´ me´"? I vems intresse sker spektaklet? Inte är detta att gå Herrens ärenden!
Ja, välj Laurentiistiftelsens högmässa istället!
Jag i Halland
Kommer att tänka på Dietrich Bonhoeffer's distinktion mellan andlig och själslig gemenskap. Hans tankar är verkligen utmanande för oss!
SvaraRaderaPoskbudskapet får nog bli Påskbudskapet idag. I min berättelse om att graven är tom. Han är inte där. Han lever!
SvaraRaderaVilken trångsynt ton som präglar de flesta kommentarerna i denna tråd. Vad är det för fel med att använda qi-gong vid en morgonbön? Varför ska den fördrivas med rökelse? Har inte qi-gong just samma syfte som rökelse, dvs att hjälpa våra sinnen och kroppar att förnimma något av Gud och av hur Guds Ande rör sig ibland oss och, som Paulus skriver, inom oss?
SvaraRadera