Grundfel

Nu får ni sluta skälla på Helle Klein. Hon drivs av sin övertygelse och söker eller konstruerar bevis för att denna övertygelse eller fördom är riktig. Hon behöver islamofober, rasister, antisemiter och den som säger emot, har fel. När jag påpekar att ingen sakkritik riktats mot min lilla kria till Dispatch International så blir ett twittersvar "vi har visst skrivit om innehållet". Jaså? Vad då? Var då? När? Men grundhållningen är konstaterandet "som vanligt inte mycket rätt från herr Sandahl". Lägg märke till det där bekräftelsekonstaterandet "som vanligt". I ett annat inlägg läggs det mig till last att jag "låtit sig intervjuas två ggr". Men hur är det - ska inte en präst svara på frågor? Jag fattar att det kan vara annorlunda för en chefredaktör och för en ärkebiskop men är det möjligt för en präst att avfärda någon med svaret "jag talar inte med dig för du är islamofob"?

Men skäll inte på Helle Klein. Hon är en produkt av Rörelsen. Honm har lärt sig de tag som vi nu ser kritiseras och hon tog med sig hållningen från fraktionsstrider in i Svenska kyrkan och förde den kärleksfulla kritiken till en ny nivå. Hon tänker att det är en fördel när personer kan etiketteras och genom etiketten placeras där de hör hemma.

Biskop Hagberg är på sin approberade blogg trots allt nöjd med att inte känna igen sig i den smutsiga striden. De flesta stretar på i ihärdigt församlingsarbete (en biskop frågade då om det inte gällde också Dag sandahl och Helena Edlund, vilket var ett lustigt inpass). Är det inte här vi skulle diskutera. Helle Klein gör ju inget principiellt nytt när hon kletar etiketter på folk.

Jag påstår nu: I Svenska kyrkan har det i generationer varit vanligt att beskriva sina medkristna som något de i all sin mänskliga svaghet inte är. I generationer har det också varit gängse förfaringssätt att styra på person för att undvika sak. Inte bara biskopar utan många har tidigit sig igenom allt detta. Den som inte övertygats av argumenten i debatten på 1940- och 50-talen om ämbetet, har målats ut som "kvinnoprästmotståndare" (mot person, alltså), vilket blivit "kvinmnomotståndare". Det var fel - och de flesta teg. Frågan om ebnkönad vigsel resulterade i att den som invände mot reformen självfallet blev "homofob" och persusiasiva definitioner, övertalningsdefinitioner heter så, hör till maktutövning. Vänliga själar som biskop Hagberg, född 1950 och p0rästvigd 1975, har väl aldrig hörts uttrycka harmsna protester mot denna teknik? Har han? Däremot följer han det kyrkomötesbeslut som innebär att frågan om vem Gud kallar till präst eller diakon är underställd ett kyrkoplitiskt ställningstagande. Det kallas "funktionell ateism" - och mot denna har väl biskop Hagberg inte heller hörts säga något?

Nu tog jag fram min bänkgranne biskop Hagberg bara för att han åstadkommit en text i anledning av förra söndagens DN-artikel. Han är inte ensam, dock. Han är gängse. Och det är de gängses tigande som skapat de betingelser som gör allt det vi ser helt möjligt. Jo, Dagens Seglora har utifrån en politisk kultur fört förhållningssättet till en ny nivå men principiellt inte gjort något annat än det vanliga. Det är nämligen helt accepterat att beskriva enskilda medkkristna som något de i all sin mänskliga svaghet dock inte är - och att tiga när det sker. Decenniers vana blir en normalitet.

Fast, tror mig, normalitet är det inte egentligen.