Niklas Orrenius ställde nog till det

Jag fick i går för mig att Niklas Orrenius ställde till det i det kyrkliga systemet. Inga läckor från kyrkostyrelsen. Alla kunde av föredragningslistan se att DN-artiklarna inte fanns med. Är det en indiskretion att skriva att artiklarna delades ut? Uppfattade jag omdömet att någon i Niklas intervju använt en "vulgaritet" för att dölja sin egen reaktionära hållning? Jag kan ha drömt och vaknat skrattande. Mn principen förstår jag.

Om ledamoten av läronämnden professor Eva Hamberg säger att hon funderar på att lämna Svensak kyrkan så är det fel på Eva, inte på Svenska kyrkan. I den kyrkliga beslutsapparaten sitter de somj är fast beslutna att de har rätt - och de kommer att gå under med systemkollapsen utan att någonsin kunna förstå vad som hände. Fast jag tycker det är underligt, det hela. De är så upprörda över vad som sker på sociala medier (som de säger sig aldrig gå in på - och jag tror dem!) och har synpunkter på något de kallar "tonläget", utan att ett enda ögonblick reflektera över vilket tonläget varit och är i Svenska kyrkans så kallade seriösa debatt.

"Sexualneurotiker" sa Ingmar Ström om en väl definierad grupp. "Kvinnohatare" inte att förglömma som epitet. Och "dörrstängare" förstås från en figurant som hette Gustaf Wingren, och att det där med att stänga dörrar var en variant på "elitkyrka", det fattar alla. "Homofober", förstås. Eller för att läsa komminister Peter Englund på den avhållna Dagens Seglora, som alltså är en social arena men rätt väl sammanfattar de gängse tongångarna: "I den kyrkliga dammens dy döljer sig allt ifrån kvardröjande kvinnoprästmotstånd, homofobi, islamofobi, antisemitism, förakt för demokratin, främlingsfientlighet." Ja, ni fattar.

Ni fattar också att detta bara är tomma ord. Om Peter Englund trodde sina ord vara något annat än slagord och svagsint etiketterande, skulle han anmäla till DO, polisen. stiftet, kyrkostyrelsen eller en uppsättning domkapitel. Han skulle ringa någon riksdagsman i alla fall. Alla fattar varför han inte gör detta.

Pastor Wisti tecknar i Dagens Seglora och tror att jag skrivit något och detta som han tror att jag skrivit kan han inte ens citera korrekt. Lite trött blir man. Jag har faktiskt offentligen uttalat att jag älskar Dagens Seglora och kvalificerat denna utsaga.

Svenska kyrkans institutionaliserade våldsutövning innebär också att betydande grupper särbehandlas. De får inte tjänster, de får lägre lön och de får lägre pension. De får mindre av uppmuntran. Ska vi inte låtsas om det, när talet om alla som ska inkluderas hörs? Jag bara undrar. En kyrka som agerat som Svenska kyrkan skulle egentligen inte kunna vara trovärdig - eller tycker ni det?

Jag fick en fråga i en bloggkommentar om varför jag sitter på sammanträden i Uppsala och längtar hem. Jag kan svara alldeles enkelt. Jag är precis som Gregorius den store (540-604), som hellre ville umgås med den sköna Rakel än möda sig med Lea. Det kan man säga lite nytestamentligt: Det är roligare att sitta med Maria och Jesus än slita med Marta i alla hennes bestyr - och bäst, om man ska tro Frälsaren. Den som längtar bort från sin församling för att hellre sitta i kyrkomöte och kyrkostyrelse är det sannolikt bästa att ställa en diagnos på. Men hade Gregorius inte mödat sig med Lea, hade vi inte fått en avgörande viktig kyrkoreform.

Jag överdrev kanske något? Riktigt som Gregorius är jag inte. Vi spelar inte i samma fotbollsdivision, om man säger så. Men vi spelar båda fotboll.

Men är det inte lite konstigt. Här skriver Niklas Orrenius en stor artikel och tar upp intressanta frågor och så möts han inte av tacksamhet?