Mein Kampf

Glad såsom fågeln i morgonstunden - utan citationstecken! - kastar jag mig över tangentbordet. Vi vann! Jag tar det en gång till: Högby-Hagaby-Bläsinge vann 2013 års Byakamp, det sextonde i raden. Man får tävla i två ämnen. Jag var med i lagen som tävlade i ämnena "Lag och rätt" och "Historia". Men "Sport" och "Ekonomi" eller "Aktuellt" för att inte tala om "Geografi" krävde också tävlande. Bygdegården i Löttorp smockfull med folk. Vi hann prata om viktiga saker - snöröjningen, dop, vigsel, begravning, pågående lammning, allmänna kyrkliga frågor med mera och det var svensk folkrörelse när den är som roligast. 20 spänn för fikat, hembakat. Byakampen är en helkväll. Jag satt lite illa till eftersom husets fru hade kommit hem efter veckans bortovaro just när jag skulle till Bygdegården så jag fick missa slutet - och triumfen. Men den finns där ändå. Under ett helt år. Och den kommenteras. Vedborm vann inte. Inte Löttorp heller. Som Jesus så träffande utrycker saken: "Egen framgång är guld värd, andras motgång ska inte heller föraktas." (Matteus 29:12, tror jag)

Till andras motgång måste räknas att jag inte läste Dagens Segloras lilla lögnaktighet om antisemitisktisk propaganda. Propaganda är inte att lägga fram en åsikt utan något betydligt mer aktivt. Man hade kunnat fråga Dr Goebbels om han levat. Jag hade läst Andreas Holmberg, som kommenterat på bloggen, alltså samtalat. Då fick jag förklara hur jag tänkte. Så roligt med folk som vill samtala. Glad såsom fågeln i morgonstunden!

Propagandabladet TROvärdigt får jag. Det är "ett informationsblad från Svenska kyrkan i Växjö" men informerar också om vad som händer i t ex Lammhult eller Asa - och då är vi inte i Växjö, kan jag säga.  Stordriften har fått sådana konsekvenser att POSK heter "POSK i Växjö kommun" - kan man inte svimma för mindre? Vi har en kyrklig organisation somj folk inte vet vad den heter. Det säger rätt mycket. I den ska man rösta. Men tillbaka till TROvärdigt. Är det riktigt trovärdigt med idel kvinnor i redaktionen: Ann-Christine, Liselotte, Eva och Ewa och chefredaktören hete Ingela?
Ann-Christine Roxberg, som jag inte vet mig ha träffat, skriver en slags ledare: "Tänk på vad du säger så du inte säger vad du tänker". Kan borgerlighetens ethos uttryckas bättre? Det är skillnad på det privata och det gemensamma, skillnad på privat moral och offentlig? Och detta är en dygd. Men är det kristendom? Jag tror jag blir glad när jag funderar över apostelns ord om glädjen som ger hjärtan och tankar skydd i Kristus Jesus (Fil 4) och fattar att förnyelsen av tänkesätten gör att lärjungalivet är något annan än borgerlighet. "Tänk på Jesus när du säger vad du tänker" - - är inte det hållningen? Och jag blir så glad när TROvärdigt fick mig att upptäcka något. Man ska vara glad över de sammanhang som klarnar för en.

Förr bad vi i i kollektbönen och sa att "vi som nu hava hållit påsk" ville vad det nu var. Det är högmässa med dop i Högby och gudstjänst med önskepsalmer i Källa. Vi hade nog bort ha en gudstjänst till men  två gudstjänster blir det då och då enligt normalordningen. Det är jag inte riktigt glad för. Men sett under några veckor använder vi alla våra kyrkor likväl. Och byakampen vanns av Högby - ja, det har jag ju nämnt ....

Glad såsom fågeln tar jag nu fram Martin Luthers bön:
Käre Fader, låt ingenting ske därför att vi vill det, utan låt allting ske så som du vill. Din vilja är bäst. Lär oss tålamod, på ditt eget gudomliga sätt, genom att förhindra vår vilja.
Lär oss att med frimodighet stå ut med sjukdom, fattigdom och förakt, så snart det blir klart att du vill ha det så.
Lär oss att inte skylla eller klaga på onda människor, då något går oss emot, utan ta motgången som din skickelse till vår salighet.
Lär oss att tacka och välsigna även våra motståndare, så att de alltid finner oss glada och vid gott mod. Amen