Vårsprickningens tid

Vi tar påståendena ett efter ett:
* Präster borde ägna all sin tid åt församlingsvård med Jesu tjänare sinne som förebild.

* Dag Sandahl skriver "bitska ironier om sin kyrka i allmänhet och sina kvinnliga kollegor i synnerhet"

* "Du (dvs Dag Sandahl, DS) verkar njuta av varje fel du hittar hos din kyrkas företrädare, tar varje tillfälle som ges till att förlöjliga kyrkan, ungefär som om du verkligen vill att kyrkan går under."

* "Om det är så, vilket kanske inte är så otroligt, ta då konsekvenserna av det och lämna den kyrka du avskyr i stället för att spy galla över dina trossyskon och det andliga hem i vilket du blivit döpt."

När mycket spricker upp, kan man också se mycket. Inte bara Jan Sjöbergs upprördhet.
Jan Sjöberg (född 1948) bloggar (http://jansjoberg.blogspot.se), bor numera som pensionär i San Fransicso men var tidigare stiftsadjunkt i Härnösand (internationella frågor, flykting- och integrationsfrågor). Tänka sig att en som i 10 år varit stiftsadjunkt och ägnat sig åt de stimulerande frågor som inrymmer lästid, sammanträden, skrivbord, konferenser och resor mm, ska plädera för att präster bör ägna all sin tid åt församlingsvård. Gud skapade humorn, också. Liksom förståndet.
Jag förstår ju att pläderingen för att all tid ska ägnas åt församlingsvård, endast gäller de präster som sysslar med olämpligheter. På Rotary, Frimurarlogen och fotboll/ishockey får man gå. Golf får man spela - och den del annat. Får man åka på fem dagars fortbildning? Men olämpligheter som bloggande förhindrar församlingsarbetet en tidig morgon, det är uppenbart. Också en ledig lördags- eller måndagsmorgon, förstås.

Jan Sjöberg ägnar sig åt förnimmelser. Har jag verkligen i synnerhet bedrivit kritik mot kvinnliga kollegor, beror det på att andelen kvinnor i Svenska kyrkan är hög men jag tror att den pigga och käcka, för att inte säga godmodiga, kyrkokritiken i sig är könsneutral på samma sätt som helgon bara är helgon, inte honhelgon eller hanhelgon.

Det bästa med Jan Sjöberg är hans förmåga att rannsaka hjärtan och njurar. Han vet vad som rör sig i en människa, det som annars bara den människans ande vet. Varför gjordes inte denna man till biskop? Det är sålunda inte otroligt att jag verkligen vill att kyrkan ska gå under.

Att Sjöberg kom på det! Jag har försökt dölja att jag ägnat mina prästår till destruktivt undermineringsarbete - men nu kom det alltså fram. Svenska kyrkan är den kyrka jag avskyr, avslöjar Sjöberg. Jag känner förstås igen den avslöjande profetiska kraften och sanningslidelsen i hans analys. Avslöjad får jag tillstå att han har rätt.

Jag har emellertid under alla år försökt lura i folk att Svenska kyrkan är mer än det kyrkosystem som kommer att implodera. Det kanske är bra att denna bluff nu avslöjas. Då vet folk att när kyrkosystemet faller ihop, så är det Svenska kyrkan som faller samman och det går inte att skilja de två åt, lika lite som katolicitet går att skilja från det romerska.

Så vad ska jag göra? Pastor Sjöberg, han med Jesu tjänaresinne som förebild, manar mig att ta konsekvenserna och lämna den kyrka jag avskyr. Tänk att lite bloggande kan utlösa så mycket, men så skriver Sjöberg just om "Dag Sandahls vämjeliga blogg".

Jan Sjöberg medger dock att somligt fattar han inte. Han fattar inte hur någon i höstens kyrkoval kan vilja rösta på Frimodig kyrka. "På den väg de nu för sin kamp, vinner de absolut ingen respekt." Observera att kritiken mot mig nu blir kritik mot ett kollektiv, solche Dingen haben wir früher gesehen. Fast i höstens kyrkoval har väl pastor Sjöberg ingen rösträtt, bosatt i Kalifornien som han är, så just nu har Frimodig kyrka bara förlorat den röst Sjöberg inte har. Det är i praktiken inget tapp alls.

Om någon - trots Jan Sjöbergs avslöjande - tror att det är skillnad mellan det anfrätta kyrkosystem, som saknar överlevnadsmöjligheter, och Kyrkan som består (och som dödsrikets portar inte ska bli övermäktiga) och tror att Kyrkan fortfarande finns i Svenska kyrkan, kan förstås en person med denna insikt göra ett för att göra skillnad: Rösta på det verkliga alternativet i kyrkovalet.

Vad ska man annars göra?
Gå på Jan Sjöbergs maning att lämna "den kyrka du avskyr". Så löd pastorns klara ord. Vi ser detta som ett utslag av att hävda en öppen folkkyrka.

När mycket spricker upp, kan man se mycket.