Borgholm, Öland med mera

Det rör på sig. Lisbeth Lennartsson, kommunalrådet som hävdade att jag skadade varumärket Öland, är på fallrepet och Centerpartiet tycks ha avsatt sin förhandlingsgrupp. Står hoppet till kyrkvärden Sven-Göthe Lidheim för att få fram ett nytt kommunalråd i en bred allians med nordölänningarna, som röstade på det nya uppstickarpartiet? Jag vet inte. Men ni märker att jag läser Ölandsbladet.

I dagens tidning såg jag färgblaffan på näst sista sidan. Att det skulle bli en inledande gudstjänst i Borgholms kyrka visste jag, för det stod i kyrkotidningarna i torsdags. Men nu var det färg och stort - och kostsamt. Svenska kyrkan bjuder in till "Högtidlig öppningsceremoni för kommunfullmäktige och andra intresserade". Det blir på onsdag kl 17.30. Borgholms gospelkör sjunger och så blir det "Ord på vägen" av Ann-Kristin Forsman. Det står ingen partibeteckning efter hennes namn. Men hon är M och veniat samt därtill kyrkorådsordförande. Hon är gift med Eddie, inflytelserik moderat i kommunledningen därtill.

Det är en del jag finner egendomligt. Är det, inledningsvis, inte en uppgift för kyrkoherden att leda en gudstjänst av detta slag - inte en partimärkt veniat? Sedan kan man ju undra över det där med "högtidlig" - vad är det man låtsas? Riksdagens högtidliga öppnande? Är det inte något problematiskt om Svenska kyrkan står som utövare av högtidlighet om denna högtidlighet blir yta - och det blir den så lätt, så lätt. Inte minst som politikerskråets egen håller i tillställningen!
Håller vi på många sätt på att få en prästlös kyrka med kyrkorum som blir en arena för intressenter och inte ett rum där prästen stiger fram med besked från Gud? Det blir som med jul, ungefär. Vi firar jul vilket betyder att vi firar att vi firar.

Tillbaka till veniaten. I Borgholm har alltså Ann-Kristin Forsman, M, venia samtidigt som hon har uppdraget som kyrkorådets ordförande. Hon leder pastoratets verksamhet. Är det inte konstigt? Prästen får inte vara ordförande i kyrkorådet för vi ska skilja mellan rollerna - men lekmannen som har förtroendeuppdraget kan stiga upp i gudstjänster på söndagarna och förena förkunnaruppgiften med ledningsfunktionen i det kyrkokommunala. Skulle biskop Johansson ha någon uppfattning i frågan? Har han eventuellt någon uppfattning om att kyrkvärden, veniaten mm också är borgerlig vigselförrättare? Fast det hela är kanske inte underligare än att den utköpte domprosten Unger är kyrkvärd i Örebro, dvs har den enda syssla (bortsett från vaktmästare/föreståndare på en bordell) som en präst inte får ha.

Det kan nu tänkas att jag med tanke på min iråkade svåra sjukdom för dagen är lite extra syrlig - men icke! Jag är till och med förtjust när jag ser att Dagens Seglora inte tog in min lilla kommentar. I Berlin pågår en rättstvist om Svenska kyrkans skolverksamhet. Isak Gerson anropade de politiska partierna och ville att de skulle agera. Jag kunde skicka in en liten kommentar med besked att frågan lyfts i kyrkostyrelsen av Frimodig kyrka. Det var roligt, förstås. Så roligt att läsarna av Dagens Seglora inte skulle få veta det. Får läsarna veta att Stockholms stift pytsar in 250 000:- till seglorianerna? Det är också roligt. Fast för vilka?

Tillbaka till Öland. Kroppkakslunch blir det söndagen den 26 oktober i Egby men förtvivla inte. Kroppskaksafton i Räpplinge är det redan på fredag och kroppkaksfest i Föra på lördag. Men det där med att det ska antas nya stadgar för stiftelsen S:t Olofs kapell kan oroa mig. Har någon kommit på en lösning när det handlar om en småkyrka i avfolkad bygd eller handlar det om något annat? Vi är nedlusade med hus i Svenska kyrkan och när det gäller stiftelsebyggda kyrkor slår pastoraten oftast ifrån sig. "Vi har inget ansvar". Inte? Den här sortens småkyrkor byggdes i stiftelseform därför att det var den under statskyrkosystemet enkla (eller kanske möjliga) organisationsformen om det skulle byggas. Det är bra att jag inte är kvar på Öland. Jag är inte säker på att jag gillat de nya stadgarna. Men kroppkakor var det länge sedan jag åt ...