Om en varning

I de högre kyrkliga sfärerna dvaldes Ann-Cathrin Jarl. Hon var ärkebiskop Wejryds handgångna. Sedan gick hon i pension. Hennes fortsatta insatser ska tydligen få avnjutas på Dagens Seglora. Hon varnar nu för karismatiska ledare. Det är dock inte Anders Wejryd som avses. Kan det vara Jimmie Åkesson?

Jarls verklighetsuppfattning är lockande svartvit: "Många som är engagerade i politiken vill bidra till det gemensamma goda och skapa ett samhälle där mänskliga behov tillgodses. Mot dessa idealister står mörka krafter." Det hela känns lite hotfullt, tycker ni inte? Ann-Cathrin Jarl bekänner sin nypåkomna vilsenhet: "Det ruskar om i verklighetsuppfattningen när det blir tydligt att vi förstår och analyserar det politiska förloppet så olika." Tänk att tillvaron inte är svart-vit! Det tog henne uppenbarligen många år att komma till denna nya omruskade (och ruskiga) insikt?

Parlamentarismens problem är inte Jarls: "Det är ovärdigt agtt inte våra valda representanter är villiga att ta ansvar och hjälpa till att styra landet. Men Sverigedemokraterna är väl det - om de skulle få frågan? Och, handen på hjärtat, gör inte oppositionen sin insats att hjälpa till och styra landet just genom att opponera? Men genom sin ovilja bereder "man" makten för karismatiska ledare med enkla svar på politiska problem.

Det kommer en slutsats, värd att ta till sig - men först en inledning till slutsatsen: "Demokrati är det möjligas konst." Och jag som trodde att politik var det möjligas konst! Demokrati måste väl i all rimlighets namn vara något annat - om inte måste någon ta hand om demokratin och göra den möjlig och vem skulle det i så fall vara? Inte en karismatisk ledare i vart fall, fattar jag. Vi försöker förstå: "Så mer upplysning, tydligare och mer utförliga problemformuleringar, högre röstläge i kyrkornas och partiernas demokratiska uppfostran." Alldeles okomplicerat ställs nu kyrkorna och partierna samman - alla ska uppfostra medborgarna. Ordet var just uppfostra! Fråga inte hur Ann-Cathrin Jarl tänker. Det vet ni nu. Hon satt högt upp i Svenska kyrkans maktsystem och inget säger att hon tänkte annorlunda där och då.

Vad vore en framställning utan en uträckt hand? "Nu är det tid för samarbete mellan goda krafter. Den förenklade omvärldsanalys som är grunden för all fundamentalism har ingen plats i ett demokratiskt samhälle."
Men vänta, vem bestämmer det? Vill de goda krafterna inte har med dem att göra som gör förenklade omvärldsanalyser? Nej, tydligen inte. Det finns inte plats för dem. För hur eller hur är det alltid människor som gör de där förenklade analyserna och människor som gör sådana analyser måste uppfostras, omprogrammeras och om de vägrar måste de väl helt enkelt bort. Det är så det går till.

Det kanske är värt 250 000:- i bidrag från Stockholms stift till seglorianerna så att vi ska få en inblick i deras tankevärld? Nej, kanske ändå inte, även om inblicken i Jarls tankevärd är värt en del. Men inte 250 000:-.
Glöm bara inte att Ann-Cathrin Jarl var den som hjälpte ärkebiskop Anders Wejryd att tänka.
Minns också formuleringen "högre röstläge i kyrkornas och partiernas demokratiska uppfostran".
Så tänker en apparatjik - om ordet tanke ska användas i sammanhanget.

Vad är det man ska varna för nu?