söndag 11 januari 2015

Egendomligheter

Jag läste inte Kyrkans Tidning på nätet men jag såg rubrikerna, som rapporterade från Paris. Det var precis det jag läst i dagspress och följt i nyhetssändning i förvirrande realtid. Jag förstod inte Kyrkans Tidnings nyhetsvärdering för att inte tala om tv.  Det var sanslös journalistik för i studion satt folk som inte hade en chans att förstå vad som hände. De läste så fort de hann och försökte berätta Om vad som faktiskt hände hade de inget grepp. Hur skulle de kunna ha det? De återskapade hos tittarna sin egen förvirring. Ibland behövs det en paus, som en orienterande fas, så att nyhetsförmedlingen ger tittaren den kunskap som är en frukt av journalistiskt kunskapsinhämtande. Det är därför vi hålls med journalister. Lite senare läste jag Barbro Matzols om yttrandefrihet. Det var bra. Hon vek inte ner sig.

Roligast i tv var Lena L, (jag tappade efternamnet - Latour, Lafitte eller något annat på La, kanske) som bor i Frankrike och jobbar på Le Figaro. Det var liksom troskyldigt, när hon beskrev saken så som den inte får beskrivas: "religionskrig". Men vad händer om sekulariserat folk i Frankrike faktiskt uppfattar saken så? You ain't seen nothing yet?

Antje Jackelén skrev ett uttalande. Där blev varje våldsdåd ett angrepp på vår mänskliga värdighet och hela Europa, inklusive dess religiösa gemenskaper blir dådets offer. "Tillsammans  måste vi bekämpa den extremistiska ideologi som ger bränsle åt attacken." Är det inte ett egendomligt resonemang - för vilken är denna ideologi, som inte ska förväxlas med religion?
"Lika lite som terrorattentaten i Norge 2011 kan rättfärdigas på kristna grunder kan attentatet i Frankrike 2015 göra det på muslimska." Men har någon seriöst försökt göra det första? Och hör inte attentatet mot Charlie Hebdo på något, om än komplicerat, sätt samman med samtida islam i form av jihadism och upprättande av kalifatet? Det är samma komplikation som att ideologi hör ihop med materiella eller sociala förhållanden.

Är inte resonemanget bakom attacken det helt begripliga: "Vi måste operera bort något skadligt. Det betyder en kort tids obehag men vinsten är hälsa och friskhet." Man känner igen 1900-talets politiska historia i hållningen. Det brukas tänkas och sägas så.
Så sas det om de så kallade kvinnoprästmotståndarna: "Vi opererar bort en liten men högljudd grupp" och "Doktorns kniv gör ont men gott". (Kerstin Bergman, S) Och detta var väl en på sitt sätt en våldsbejakande form av kristendom, dvs ett rättfärdigande av vad som borde göras i Guds namn?
I vems namn är det annars?
Religiösa och andra galningar i alla länder, förenen eder? Och vi andra får lära oss att känna igen argument, som är desamma i olika sammanhang även om de i olika kontexter inte får samma resultat.

Jag kan vika ut mig lite här.
Om en text eller en teckning klassas som "bête et mechant" samt uppfattas göra kopplingar till nazism i två olika sammanhang så är det gemensamma - oavsett sak - att vi ser samma argument. Därav följer inte att argumenten gäller samma text eller samma teckning. Inte heller följer att de åtgärder som kan påfordras med nödvändighet blir desamma. Men, och det är logiken, argumenten är de samma. Samma fenomen här som där.

Anders Arborelius gällde i Kyrkans Tidning för att vara ärkebiskop för den katolska kyrkan i Sverige. Han skriver om Gud och hävdar att det för en troende, vare sig man är kristen eller muslim, "är det alltid en chock att det finns människor som säger sig tro på Gud och samtidigt dödar i hans namn eller för hans skull." Jag tror på Gud men kan sanningsenligt säga att jag inte blir chockerad av sådant. Jag blir inte ens förvånad. Men jag går förstås inte på det där som stod på bältet till den tyska vapenrocken: "Gott mit uns."

Påven säger att det är "så oerhört viktigt att vi alla som är gudstroende med en och samma röst säger: nej, vi kan aldrig, aldrig godta att man dödar i vår Guds namn." Nej, men frågorna om de sociala villkoren måste också ställas.
Giles Kepels bok Saint Denis läste jag nyligen. Hur skaffar sig människor livsmod när den realistiska analysen säger att "jag har ingen framtid och inget hopp"? Då blir religionen både uttrycket för och protesten mot rådande förhållanden, det opiat som håller insikterna borta.
Nu gäller det att inte bara förklara utan förändra.

Men varför sa Antje Jackelén inget om Gud i sitt uttalande?

21 kommentarer:

  1. Angående antalet fundamentalister bland muslimer har nyligen publicerats en studie som visar att 44 % av muslimer från Turkiet och Marocko i sex länder (Sverige, Tyskland, Frankrike, Holland, Österrike och Belgien) svarar ja på samtliga tre frågor nedan och kan därmed anses vara fundamentalister:

    1. Muslims should return to the roots of Islam. (60 %)
    2. There is only one interpretation of the Quran and every Muslim must stick to that. (75 %)
    3. The rules of the Quran are more important to me than the laws of [survey country] (65 %)

    Inom parentes antalet ja-svar på varje fråga.

    Detta är den verklighet vi måste förhålla oss till i Västerlandet, dvs. nästan hälften av de tillfrågade muslimerna visade sig vara islamister! Och i stort sett var tredje tycker att sharialagarna är viktigare än landets egna lagar.

    Källa: Koopmans, R. (2015): Religious fundamentalism and hostility against out-groups: A comparision of Muslims and Christians in Western Europe.
    Journal of Ethnic and Migration Studies, vol 41, sid. 33-57.

    http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1369183X.2014.935307#.VLImP2d0ycw

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker inte alls att svaren på frågorna behöver tyda på fundamentalism. Ställd inför samma frågor som kristen mutatis mutandi blir ju svaren desamma./Gustaf Björck

      Radera
    2. Gustaf Björck har en intressant poäng!

      J

      Radera
    3. Jag gör samma bedömning som min gamle vän Gustaf (som jag i förbifarten, när jag nu inte gjort det tidigare, vill gratulera till avhandlingen).

      Radera
    4. Exakt! Vill man veta om de är fundamentalister är ju de där frågorna fullståndigt värdelösa. Jag svarar tveklöst ja på 1 och 3 man byter ut islam och Koranen, medan 2 skulle få en ett annat svar eftersom jag vet att goda kristna tolkar Bibeln annorlunda än jag, men i stort sett skulle nog de flesta kristna svara ungefär likadant, om man byter islam mot kristendomen och Koranen mot Bibeln.

      Våldsam islamism skulle man spåra om man frågar
      1) Ska ett salafistiskt kalifat styra hela världen?
      2) Ska detta kalifat upprättas med alla medel, även våld?
      3) Ska otrogna fördrivas eller dödas?

      Radera
    5. Det är bara att instämma Gustaf Björcks kommentar. Eller har vi kommit dithän att den normativa tolkningen av att kalla sig kristen är att vara sekulär?

      Radera
  2. Man gör sitt yttersta för att förtränga vad saken handlar om, ett religionskrig.

    Detta är bara början. MÖ:s och Nordafrikas problem lär knappast lösas på plats. De snabbt växande befolkningarnas enda möjlighet blir emigration till Europa.

    Värdegrundens tanke på alla människors lika värde, samt de underförstådda självklarhetena om alla människors utbytbarhet och religionens marginalisering och försvinnande lär ställas på hårda prov.

    P

    SvaraRadera
  3. Antje ville väl inte säga nå't om Gud i så'na här sammanhang. Det "kunde kunna komma att uppfattas som" en koppling till islamisterna. Och Antje gillar definitivt inte kopplingar.

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
  4. Det är närmast patetiskt att nu se hur vissa företrädare för kristna samfund framstår som halvhjärtade bleka islamapologeter. Ingen vill idag bli betraktad som islamofob därför väljer man att förneka att alla illdåd som sker i Allahs namn skulle vara inspirerade av Islam. Det finns idag en tydlig rädsla att inte våga kritisera Islam. Benedict XVI vågade i sitt berömda eller, som vissa skulle säga, beryktade tal Recensera 2006 påminna om irrationella och pragmatiska drag i muslimsk teologi. Den som läst Torbjörn Andreas berömda bok om Muhammed blir också påmind om pragmatism hos Muhammed. När det krävs tvekar inte Muhammed att återkalla tidigare budskap från Allah och ersätta dem med nya. Det är kanske just detta pragmatiska drag i Islam som attraherar många liberala kristna. Var det inte dåvarande är K G Hammar som yttrade att vi har mycket att lära av Islam?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men nog tog det hus i H-----e efter Regensburg...

      J

      Radera
    2. Problemet med Koranen och Islam är motsatsen. Koranen får inte ifrågasättas eller omtolkas i en ny tid. Omänskliga principer likaväl som goda principer i Koranen ska alla efterlevas lika strikt. Koranen får inte ens översättas så heligt är varje ord i skriften. En sann Koranlärare är till och med intresserad av själva stilen, bokstäverna/kuferna den skrevs ner med. Man kan verkligen tala om bokstavstro här. Det gör det svårare att anpassa Koranen till ett mångkulturellt samhälle med religionsfrihet. Däremot är ju majoriteten muslimer inte intresserade av våld och utrotningskrig mot otrogna trots att ISIS och Boko Haram kan stödja sig på sin heliga skrift för sitt handlande. Att dessa militanta grupper angriper muslimer mest av alla beror på att de anklagar dem för att slarva med troheten mot Koranens ord.

      Radera
    3. Dag Sandahl: Tack för kloka reflektioner i vår galna tid.

      Radera
    4. Det blev en del fel här Tack och lov att det finns de som kan tolka allt till det bästa. Jag vill minnas att det då fanns många muslimer (38 professorer) som fick göra en del brandkårsutryckningar för att det inte skulle bli övertydligt att Ratzinger skulle få rätt. Det var för övrigt en muslimsk teolog han citerade. Jesus kunde ta påståendet om det kunde komma något gott från Nazaret. Nu kan vi inte jämföra Muhammed med Jesus eftersom Han är mer än bara en profet.

      Radera
  5. När kristendomen lärde av islam förra gången, blev resultatet svärdsmunkar (janitscharer/mamlucker) och korståg (jihad)...

    Argus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och det var ju inte så bra, men Jesus sa att vi kunde lära oss något av den barmhärtige samariern och det finns säkert någon muslim i din närhet som du kan ta till förebild i någon fråga. Yassir Arafat och Egyptens president bevistade julgudstjänster, när var du senast i en moské?

      När vi hade julspel i Kiruna kyrka hade vi många muslimska besökare som efteråt kom och tackade i hand(ja, fast jag är kvinna!) där kan vi ha något att lära. Vi är ofta väldigt fast i att inte bevista andras gudstjänster till och med inom kristenheten. Där kan vi lära oss något.

      Radera
  6. Antje Jackelén skrev opersonligt om tre kategorier offer i sitt allmänna deltagande, så det kändes ganska blekt och meningslöst. Hon kunde ha talat om tecknarna och yttrandefriheten, om de judiska offren som medvetet söktes ut, om polismorden. Hon kunde ha räckt ut en hand till judiska franska församlingar i sympati. Måhända har hon som ärkebiskop personligen gjort det, som sig bör mellan trossamfund, men jag liksom tvivlar. Kvinnliga tecknare på Charlie Habdo skonades, utom en som var judinna och som hotats innan.

    Je suis Charlie Hebdo!
    Je suis juif!
    Je suis police!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tala om polismorden även om jag inte är Antje. En muslimsk man twittrade:
      i'm not Charlie, kr suis Ahmed, the dead cop. Charlie ridiculed my religion and culture and I died for hus tight to do so #Je suis Ahmed

      Radera
  7. Nutida aktuella islamitiska terrordåd kanske i viss mån kommer att något nyansera de rutinmässiga fördömanden av forna tiders egentliga korståg.

    Förstå vad det var de kämpade för och att det i vartfall inte handlade om kolonialism och härjningståg i "god" gammal vikingaanda.
    //HH

    SvaraRadera
  8. Re Gustaf Björks kommentar.

    Jag håller i stort med Dig men låt oss ändock göra en jämförelse.

    Antag att vi skulle fråga gemene kristne om än bara till namnet.Antaa att han svarar ja. Vad är det han svarar ja till-egentligen kontra muslimens ja?

    Det tre påståendena skulle alltså medföra att..

    1, Vi skulle vända tillbaka till roten av kristendomen?

    (Med det måste väl menas Jesus ? Är det vad den enskilde Kristne tänker och skulle då muslimerna mena tillbaka till Mukammed? Tider med Jesu etiska begrepp som grund kontra Muhammeds minst sagt tveksamma etiska grund. Fridsfurstens kontra krämarens med karavanöverfall ,tjuveri och löftesbrott. Halshuggningar i stor skala av misshagliga och andra likartade tidsfördriv?,,

    Visst vore det önskvärt om de kristna verkligen menade allvar med att svara ja på det påståendet och då insett vad det är han / hon svarar ja till. Tillbaka till det ursprungliga, till Jesus, till apostlarnas undervisning .

    3, skulle ha endast en gällande översättning och dessutom endast på originalspråket? På första delen skulle antagligen de flesta svara ja utan betänkande men är det så självklart? Är det inte så att mycket just handlar om att förstå bibeltexter och att tolka dem rätt? Exegeter vet förvisso att mycket handlar om just tolkningar. Vet att man i bästa fall strävar efter att försöka förstå just vad den aktuelle skribenten ville ha sagt. Det är ju bl.a det man studerar teologi för. Re andra delen i påståendet finns ingen anledning till tvekan.Vi tolererar förvisso översättningar till olika språk. Ser det som en uppgift gför Kyrkan både att göra dessa översättningar och att medvetet trots tom direkta förbud sprida dessa översättningar. Bibeln tillgänglig för alla världens folk oavsett språk.

    (Jag hade en lång utläggning i beredskap re tolkningar och översättningsproblem men det får vara-kommentatorsfältet blev uppfyllt)

    En annan aspekt lit på sidan av är att vi långt ifrån alltid varit eniga i vilka böcker som skall ingå i bibeln.

    3, Även den frågan har inget självklart ja som svar för den kristne. Visst, vi har tio Guds bud , lagens sammanfattning och regeln - det gäller att lyda Gud mer än människor. Samtidigt skall man alltid påminna sig att den kristna tron lär och uppmanar oss att lyda överheten -han bär inte svärdet förgäves. Giv kejsaren vad ...., Mao , en kristen skall i mesta möjliga mån eftersträva att följa världens lagar. Lagar som hela tiden förändras. Enbart i de mycket speciella fall där en mänsklig lag bryter mot den grundläggande kristna tron och etiken skall och måste vi vägra att lyda. Muslimen har en helt annan aspekt på saken när han talar om införande av sharuialagar istället för "överhetens lagar"

    Kanske någon skulle känna sig manad att fundera och kommentera just detta? Vad mera exakt är det en kristen menar sig bejaka om han menar sig kunna svara ett tveklöst ja ja på motsvarande tre påståenden?
    //HH




    SvaraRadera
    Svar
    1. HH, jag vill bara kommentera en sak här, som verkligen inte är oviktig. Du skriver om olika översättningar av Bibeln. Varje människa som har studerat språk vet hur bara en liten förändring från originalspråket ibland kan förvanska ett innehåll.Med tanke på de förändringar som har gjorts i texter i den senaste bibelöversättningen måste jag undra: Hur är detta möjligt? Vilken översättning ligger närmast originalspråket. Är det möjligt att man genom den senaste översättningen faktiskt också har sekulariserat Bibeln till en viss del?När man byter ut ordet "själ" mot "sitt liv" tycker jag att man måste ha en viss andlig beröringsskräck.

      Radera
  9. Det finns mera om Lena Lutaud på nätet än detta
    http://www.franceinter.fr/personne-lena-lutaud
    eller det här
    http://nyheteridag.se/det-ar-ett-religionskrig-pa-gang-citatet-i-svt-aktuellt-som-blev-en-snackis/

    SvaraRadera