lördag 10 januari 2015

Själva grejen

Jag är riktigt entusiastisk över de bildande bloggkommentarerna, de som i ljuset för fram sådant som den som predikar aldrig får höra. Predikaren får kanske ett tack för en intressant eller fin eller vacker predikan. Men bland bloggkommentarer avslöjas hur det egentligen är. Om något som inte är kristen tro predikas, spelar det ingen roll bara det är lågmält, ödmjukt eller finstämt. Kyrkans intellektuellt hederliga uppgörelser utifrån Skriften väger lätt som en fjäder, för nu kan det hemmavid snickras kristologier som låter vackra - och invändningar viftas bort som utslag av - ja, vad? Lärdom?

I församlingen  är predikan som församlingsprästen håller dialogisk. Han finns på plats i veckan och kan fortsätta ett samtal. "Du sa i söndags att...". Det kan bli undervisning eller själavård och i den meningen är också predikan provokativ. Den kallar fram den andres röst. Ungefär som satiren i Charlie Hebdo, fast predikan (nästan) aldrig är riktigt så yvig som satiren. En vanlig predikare är inte riktigt i klass med provokatörer som Jesus och Paulus, alltså. Men det måste vara något fel på en predikare som aldrig får något annat än fraser som svar på sin predikomöda. Det är inte fel när människor blir gripna, glada, ledsna, arga, upplysta, tröstade och allt vad de kan bli när de hör en predikan.

Tack vare bloggkommentarer vet vi också, att föga vikt läggs vid anspråket att kristen tro är svaret på ett Guds eget avslöjande. Med Jesus kom något nytt in i världen - eller något nygammalt från skapelsens morgon, innan fallet. Glädje och godhet. Detta är vad Kyrkan ska förkunna när hon förkunnar Kristus och för att förkunna i Ord och sakrament vigs präster. Då vill det till att allt är på riktigt.

Martin Luthers fråga vid bikt är, som ni vet: "Tror du att min förlåtelse är Guds förlåtelse" och den biktande svarade ja och prästen kunde avlösa.
Det kan man predika om då och då.
Men kanske skulle predikan nu ställa en lika precis fråga om Herrens Helige Nattvard?
"Tror du att min konsekration av bröd och vin är Guds konsekration?"
Det kunde bli riktigt intressant när det autentiska anspråket ställs emot det som kan vara otänkt eller utslag av/tankeslapphet. Vet församlingen vad vi gör när vi firar mässa?
Ställs frågan om konsekrationen - och kanske frågan om vad församlingen tror om den materia som konsekreras efter Herrens ord och löfte kan det bli ett nyttigt osäkrande av församlingen för att skapa sakramental trygghet - och tro.

Som vanligt bedrivs ofog med begreppet folkkyrka. Ordet är en term för att avgränsa mot frikyrkligheten. Svenska kyrkan har beskrivit sig som folkkyrka också som en medveten markering mot att hon skulle vara statskyrka. Vi talar nu om Billing och grabbarna, inte om situationen efter de nya relationerna år 2000. Folkkyrkan kanske inte utan vidare ska förstås vara Kristi kyrka men Kristi kyrka kan organiseras som folkkyrka, med de risker som finns därmed. Det lärde sig kyrkorna, när de såg den tyska kyrkokampen på 1930-talet i Tyskland och då gjorde Einar Billing nya insikter om vikten av att markera mot det totalitära. Det har gått kring 80 år sedan den tyska kyrkokampens dagar men motsättningen måste bestå om Kyrkan ska kunna bestå som Kristi Kyrka. Och det är det allt avgörande.

Det sägs att polemiken är elak på denna bloggsida. Jag tror att den typen av omdömen - "bête et mechant" på franska - ska ransoneras något. Eller inte? Nu försöker man på allt sätt skilja islamister och terrorister från vanliga hederliga muslimer och islam. Det gjorde inte Luther. Det gör inte Svenska kyrkans bekännelseskrifter. "Vad är det som gör att islam utbreds med svärd?" är den gamla frågan. Den kanske inte är så dum?

Eller så är det så, som vi kan se, att religiösa galningar finns överallt. De resonerar på samma sätt och använder olika vapen. Somliga, som Växjö domkapitel och Svenska kyrkans överklagandenämnd, tar till de vapen som de har till förfogande. Andra griper till automatkarbiner.
Religiösa galningar är snabba med fördömanden och pigga på att tysta alla som säger emot.
Är det kanske så saken ska förstås?
Då kunde några av oss enas i avståndstagande från alla religiösa galningar, vända oss från fablerna och leva av Guds avslöjande genom Kyrkan? För det är detta som är själva grejen.

JE SUIS
CHARLIE


51 kommentarer:

  1. Ibland funderar jag på det här med treenigheten. Är dessa tre nr 1, 2 och 3 i hierarkin? Eller är de nr 2, 3 och 4 eftersom huvudkontoret ligger i Småland där själva VD:n finns. Om det senare gäller kan man verkligen hålla med om att Växjö Domkapitels prickning av VD kan jämställas med terrordåden i Frankrike. Själv tycker jag nog, kanske hädiskt, att det första alternativet är det rätta.

    SvaraRadera
  2. Ännu en lysande, uppbygglig bloggpost!

    Att skilja ut anständig islam från islamism lär bli ett tufft jobb.Hoppet har länge varit, att de muslimska grupperna i Europa skulle sekulariseras i enlighet med tanken om alla människors utbytbarhet och lika värde. Så tycks endast delvis bli fallet.

    Ser vi en parallell till behandlingen av kristendom, där taktiken lyckats? Den mera traditionella och märgfulla kristendomen har motarbetats och marginaliserats, medan slätstrukna företrädare för inomvärldslig, snällistisk aktivism och ofarliga fnoskerier har omhuldats i media och av politiker.

    Givetvis blir företrädare för ofarlig "jesendom" oroade, när deras positioner, utkomst och gullegullstatus ifrågasätts, liksom företrädare för demokratism, scientism och politiska ideologier. Intresset ljuger aldrig, har Bloggaren upplyst oss om.

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  3. Men det är väl ingen ens i domkapitlet och överklagandenämnden som försökt tysta bloggaren på vare sej det ena eller det andra sättet? Vad jag kan se handlar diskussionen och "prickningen" om lämpligheten av att strössla begrepp som Fuehrer, Machtuebernahme, Ueberhauptquartier, Die Fahne hoch, Antje kleines Kind (nej visst nej, den visan drogs efter anmälningarna!) över den nyvalda ärkechefen. Detta tål förvisso att diskuteras - såväl bloggarens språkbruk som anmälan och prickningen - men inte handlar det precis om att några religiösa galningar - inte ens BOD! - försöker tysta Dag generellt.

    Hur mycket jag än uppskattar denna blogg, inklusive första delen av denna bloggpost, känns avslutningen närmast "religiöst galen". F.ö. är Charlie Hebdo en skittidning som hädat den heliga Treenigheten vars triangelsymbol tecknaren dock verkar ha missuppfattat som symbol för den helige Ande. Hädelse mot Jesus ska förlåtas oss, men hädelse mot Anden... Nå, det är inte vi som ska sköta den domen. Massakern i onsdags var enbart fasansfull, liksom blodbadet igår. Gud nåde oss alla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast jag tycker det är bra att Dag Sandahl använder Je suis Charlie, han är ju på många sätt, i ordets bästa bemärkelse, en SvKs Charlie. Jag håller verkligen inte med om allt hans skriver, knappt något (precis som jag sällan uppskattat Charlie Hebdo), men nog är han väl främst en satiriker som, liksom Charlie Hebdo ofta bara är plump men också kan öppna upp viktiga och nödvändiga samtal. För övrigt behöver man inte vara elegant i sin satir för att ha rätt att leva. Det är inte dödsstraff på att missförstå treenigheten och jag vill inte införa det heller. Jag kan däremot inte säga "Je suis Charlie" för jag skriver inte för att provocera även om en del blir provocerade av det jag skriver.

      Bless!

      Radera
    2. Oj, nu tog Kindberg-Bata Özz Nöjens citat skratta åt allt och alla - vår rättighet.... Det är yttrandefrihet- Genomtänkt?

      Radera
    3. Ja det är bra Alma att du som inte gillar Dags skriverier lika mycket som jag försvarar honom i sant kristlig anda. (Liksom Sofia Lilly Jönsson gör på Tidskriften Evangelium: "Je suis Dag"). Herrarnas riddare, liksom - helt oironiskt och respektfullt sagt.

      Naturligtvis behöver man inte vara elegant i sin satir för att ha rätt att leva. Eller ens för att få blogga eller ge ut en tidning. Min poäng är ju att Charlie Hebdo är en halvrutten blaska - min faiblesse för Wolinski måste bero på hans charmiga nakenheter - och ändå måste ha rätt att (likt nitiska kristna evangelister) frenetiskt attackera islam - eller för den delen kristendomen. (Fadern knullar Sonen o.s.v.).

      Minns dock att Julius Streicher hängdes efter Nürnbergrättegången för sin mordiska satir i Der Stürmer. (Nu har jag faktiskt alls inte försökt påkleta Dag några nazireferenser, bara ge lite perspektiv på satirgenren och tesen att allt och alla måste få hånas/mobbas lite hur som helst. Je suis Julius?).

      Lukas Berggren gör en tänkvärd distinktion mellan juridisk och moralisk rätt i sin ledarkrönika i Världen idag: http://www.varldenidag.se/ledare/2015/01/07/Lukas-Berggren-Terroristernas-motiv-ar-att-tysta/ Det finns nog en del ytterligare att problematisera där (är rätten att häda treenigheten eller smäda ärkebiskopen t.ex. enbart "juridisk"?) men nog för nu.

      Radera
    4. Tack för komplimangen, riddare som jag ju bokstavligen är, tar det extra bra med den metaforen. Nu läste jag Sofia Lilly Jönsson, mycket klokt och välformulerat som vanligt. Glad att vara i gott sällskap. Rätt har hon också, hon tycker ju precis som jag=)

      Radera
    5. http://tidskriftenevangelium.se/blogg/je-suis-dag/

      Radera
  4. Den muslimska gemenskapen Umma torde ha ett gigantiskt problem med alla dessa falska muslimer som uppträder som terrorister. Vi ser knappast några kraftfulla offciella avståndstaganden. Det måste vara ett allvarligt problem med en religion som så lätt kan kidnappas av terrorister. Liberalteologernas tankekonstruktioner i form av abrahamismen hotas och då gör man några halvhjärtade försök att visa på att terrorism inte är kompatibel med Islam. Denna metod har man troligen lärt sig av Harnack som sökte efter kristendomens essens bortom skrift och tradition.

    SvaraRadera
  5. BloggarDag och vissa kommentatorer!

    Antydan att den kvinnliga komministern vid TV-predikan från Lövestad på något sätt avvikit från KO, fört fram kätterska tankar eller i övrigt predikat på ett opassande sätt är - låt mig slå fast detta i visst upprört men kontrollerat själstillstånd - provocerande. Alla vi, som också ansåg att hennes framträdande var ödmjukt, finstämmigt och lågmält, reagerar särskilt starkt - som tidigare också markerats i en kommentar - mot äldre och mer erfarna prästers oblyga försök att i efterhand knäppa henne på nästan. Det finns nämligen något som kallas god ton, kollegialitet och förståelse . förståelse inför det faktum, att en ung komminister rimligen inte i kunskap, erfarenhet eller i övrigt kan jämställas med exempelvis en docent, som kanske också har, eller har haft, fina uppdrag högst upp i den kyrkliga hierarkin och som råkar tillhöra den grupp akademiskt bildade människor som gärna och med lliv och lust låter omvärlden förstå hur bildad han är.

    Sådant kallas som bekant hybris, vilket här också skall ,kunna förses med prefixet teologi, dvs teologihybris. Folkligt kan det också ta sig uttryck i en nedlåtande kommentar av exempelvis detta slag (gentemot en ung kvinnlig präst):
    -Lilla flicka, du är en avvikare, du predikar inte Kristi ord - enligt min uppfattning - och du borde inte ha blivit präst.

    Tänk om den äldre och bildade docenten i ställtet hade bemött henne så här:
    - Jag lyssnade med intresse på dina finstämda ord och lågmält ödmjuka framtoning. Men får jag i alla enkelhet och utan att alls höja pekpinnen ge ett par synpunkter på ett par meningar i predikan?

    -Jag vill på intet sätt varken kritisera dig, domkaptlen eller överklagandenämnden men delar inte riktigt den allmänt framförda åsikten att folkkyrkan är en Kristi kyrka. Men jag accepterar detta, och jag vill understryka att predikstolen är fri, fri för prästen att - naturligtvis inom KO:s och Guds närvaros vägnar - lägga ut texten.

    Det är en värdefull och omistlig frihet, som vi skall värna. Det viktigaste är ju att Gud alltid är närvarande i våra texter.

    -Vill du, kära kollega, hjälper jag dig gärna med tips och uppslag. Ring när Du har tid och möjligheter!
    -Gud välsigne Dig och tack för gudstjänsten i Lövestad!

    Kollegial hälsning från Småland!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det anses ofta att det är ett problem att anmälningar mot poliser, som inte skall ha agerat i stadgad ordning, utreds av poliser. Det finns en uppenbar risk för att kollegialitet blir viktigare än vad som är rätt.

      När det gäller präster, menar Bengt Olof, att motsatsen skall gälla. Varje tanke en präst kan ha att en annan präst inte har talat eller handlat enligt stadgad ordning, bör tystna inför den kollegialitet man skall bemöda sig om.

      Radera
    2. Ja tänk bara så kollegiala vissa katolska präster och biskopar var inför pedofilskandalerna förr i världen!

      Föredömlig kollegialitet, helt enkelt...

      GG

      Radera
    3. Det där med 'kollega' är svårt:

      Redan lärare har svårigheter. Gamla adjunkter och lektorer har svårt att uppleva kollegialitet med snabb- eller outbildade "vuxennärvaror" eller rent av klasslärare.

      Värre blir det i kyrkan. Företrädare för den nyfnoskiga religionen i SvK kräver kollegialitet från en snabbt krympande skara av traditionella präster. I allmänhet kanske de tiger. Dag talar. Faktiskt ganska försiktigt, trots hans kritikers gälla varningsskrin.

      Blir något bättre av att låta bli att säga, att varken lärare eller präster, skola eller kyrka håller måttet idag? Ju längre den beska sanningen kollegialt förskönas och slätas ut, ju längre kan bluffen fortsätta. Kyrka och kristendom kan utraderas på någon generation, om ljugandet fortsätter. Visst blir det mindre bråk om man kollegialt tiger, men hur var det han sade till de församlade ordningsmännen, en av Europas genom tiderna värsta bråkmakare:

      -Här står jag, och kan inte annat.


      GG

      Radera
  6. TIDERNAS KULLERBYTTA! Att tala om hybris, stöddighet och i allmän
    hänsynslöshet spotta på bloggaren - och sedan "jag vill på intet sätt kriti-
    sera dig..." Magistern borde titta sig i spegeln i st.f. att skriva!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Apropå kullerbyttor:

      Omläsning av BODs epistel rekommenderas...

      J

      Radera
  7. För några årtionden sen hörde jag ibland blivande prästers diskussion om
    vad som var "rätt lära" och därmed vad som var rätt predikan/förkunnelse.
    Nu hör jag att predikan 1. inte får vara för lång. 2. inte får vara dömande
    eller "exkluderande". 3. att resonemangen skall vara "moderna" d v s vara
    som folk i allmänhet tänker. Summa: det skall vara TREVLIGT, sympatiskt
    och snyggt framfört av en d:o person (gärna ung, vacker kvinna). Vad säger ÄB och andra B???

    SvaraRadera
  8. Saken är mycket enkel Btrf metoden på denna blogg, att det missas av åtskilliga är bara ett tecken på oförmåga att ställa sig vid sidan om och betrakta. Betrakta i ordet betydelse av något mer än teori, hypotes. Det avslöjar egentligen bara kommentatorns intellektuella och emotionella status.

    1 bloggaren skriver blandat om personer och fenomen. Skulle han nöja sig med fenomen skulle somliga gasta: vad syftar du på? Och ange att de inte förstår, eftersom de inte SER samma sak.

    2 bloggaren kryddar med vaga och spetsfundiga formuleringar, använder språket glidande, och det skapar uppenbarligen en osäkerhet hos många.

    3 om man kritiserar ett fenomen och lyckas få in en poäng kommer bloggaren antingen tiga eller försiktigt ge ett litet instämmande, oftast ett antal dagar senare.

    4 om motsvarande sker, dvs en kritik ges, kring en mer öm punkt hos bloggaren får man stillsamt räkna med att tystnad kan ersättas med en slipad och vass elakhet, som siktar in sig på någon öm punkt hos kritikern, ett försök i alla fall.

    5 om man vill undvika att bli hårt åtgången i diskussion, skall man undvika kommentera eller som somliga av oss gör, bara upprepa samma visa igen och igen.

    6 det bör ihågkommas att bloggaren inte skall blandas samman med personen som bloggar. Dvs bloggen är i sak en lek och den må anses elak eller pinsam eller fel eller rätt, utifrån olika människors behov och bedömningar.

    7 tillsist: slappna av lite. Gör något annat. Det här är bara ord, ord, ord...


    / Magnus Olsson, utsläppt från SÖS i en 89 årings skick, orkandes gå 40 m på egen hand.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Magnus! De tycks ha lyckats lappa ihop dig, åtminstone hjälpligt. Det gläder mig. Läkekonst och bön i god förening ger resultat!

      Radera
    2. 40 m är åtminstone halvhyfsat för en 89-åring:-)

      Annars är iakttagelser och tankar nog så intressanta!

      P

      Radera
    3. Jodå, 8-19 dec i Uppsala, borttagande av mjälte, drygt halva bukspottskörteln, tre tumörer, varav en stor, plus en enkel nacelskada, med två snitt, ett som nästan går över hela buken, följt av SÖS 19/12-8/1, med infektion i buk, en operation i måndags och annat ingrepp i torsdags. Återslungad till dag tre, men med en extremt envis vilja, och mångas förböner för Gudsavbilder läkarna, förnumna i Guds sambandandcentral: Den Helige Ande, som omarbetar dem till Guds egenskaper vilka helar rakt in i hela människan ( se Rom 1:20 och Kol 3:3) så är jag djupt tacksam. Ont krut förgås inte så lätt och med detta har Gud berett mig på " det kommer en dag då någon annan...", inte minst genom att visa att mycket större än fysiskt lidande är att lära sig möta Gud och tacka i allt, så tackar Gud för allt. Svensk vård är utmärkt! Särskilt många unga i den, de har hjälpt den här gubben bra. / Magnus Olsson.

      Radera
    4. Härligt, Magnus, att du är utskriven! Du finns städse i mina böner. Och med 40 m slår du mig. Jag ska i morgon - med käpp - gå typ 30 m till bilen och därefter köra sju mil till högmässa. Hoppas bara att stormen som vi har lugnar sig lite ety bilen är lite vindkänslig.

      Radera
    5. Må vara att vi är oense och debatterar på den här bloggsidan men i det väsentliga ska vi hålla ihop och hålla på med tankar och förböner kring Magnus. Och kanske ibland tänka i Guds rikes kategorier om sjukvård. Där sker under understundom. God bättring, Magnus. Men jag fortsätter ett tag till med mina andliga exercitier.

      Radera
    6. TACK! Min erfarenhet av Guds Ord säger mig att all bön skall föregås av att tacka Gud, så som Jesus lär, då tack bereder plats för bön, vare sig vi då varierat får säga " Herre jag är inte värdig att Du går in under mitt tak" eller " nu lever icke längre jag utan Kristus i mig", och om båda hållningarna uttrycka: här är helig plats och här bor förvisso Gud.

      Detta tack skall också riktas till den människa som ber, söker Gud, och som vi möter, bortom
      Alla skillnader, ty det finns ett samband mellan tack och välsignelse. Därav har jag många gånger till vänner tjatat inte bara om det föregående tacket utan att bönen skall riktas till läkare och alla deras medhjälpare, emedan dessa Gudsavbilder, troende eller ej, må erhålla den välsignelse de skall bäras av.

      Därför tackar jag varje människa som ber.

      TACK!

      / Magnus Olsson, under liten paus, lindrad av medicin och bön.

      Radera
    7. Guds frid, fred och hälsa, Magnus.

      Visste inte om din sjukdom, men nu ber jag också att Gud ska hela och ersätta smärtan med energi och glädje.

      Radera
    8. TACK!

      för Din uppbyggliga kommentar, Magnus.


      Lars jensen

      Radera
    9. Ingen orsak, varsogod. Medveten om att en del anser mig tjatig och tagande varje tillfälle, att "predika" kommer jag göra det, det är min skyldighet att påminna alla som vill efterfölja Herren, att inte tappa grundhållningen oavsett vad en okänd framtid för med sig, att allt, jag upprepar:allt, ligger i Guds händer, båda! Guds försyn som ofta skyddar oss och Guds närvaro som bryter ned oss, tills också all egen, ägd och förvärvad andlighet är borta och Gud ensam är allt och för oss nog. Detta Guds Andes verk, är mer konkret och realistiskt än vi ofta tror, till dess Guds Doxa går förbi och vi får gömma oss i Gud för Gud. / Magnus Olsson

      Radera
  9. Till Anonym 10/1 kl 10.52,

    -En grotesk och smaklös jämförelse mellan domkapitel- och ÖKN-beslut å ena sidan och terrordåden i Frankrike å den andra.

    Jag hoppas att flera kommentatorer - även många av mina inbitna kritiker-
    håller med mig om detta. Kommentatorn, som framträder anonymt, bör snabbt be om ursäkt för denna grova förlöpning. Jag utgår ifrån att också BloggarDag tar avstånd från den anonyma plumpen i protokollet.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Heder åt BOD:s uppmaning! Det bör en gång för alla bli ett slut på den nämnda sortens jämförelser mellan domkapitel, ÖKN, abortmotståndare, eutanasimotståndare, kvinnoprästmotståndare å ena sidan och allsköns ondska å den andra.
      /Sub versus/

      Radera
    2. Själv ser jag - och skäms inte för det - likheter mellan kyrkliga och andra myndigheters agerande och olika totalitära mönster. Jämförelsen må ofta halta i grad, men inte i sak.

      Visst vill DK stoppa Dag S. Med de medel man nu har. Tur då, att man inte har mera kraftfulla medel. En prickning innebär en markering av avståndstagande:

      -Denna blogg är synd och mörksens gärningar!

      Att markeringen görs mest i propagandistiskt egenintresse är övertydligt. Särskilt som nära nog vilken livsföring, åskådning och vänsterideologi som helst annars får passera i de vigda stånden. Här vill man komma en meningsmotståndare och kritiker till livs.

      Så gjorde de realsocialistiska staterna. Man målade upp kritiker som elaka fascister. Folket måste se upp med sina fiender. Oftast lyckades defamationskampanjer väl, även utomlands.

      Så gjorde nazismen. "An allem sind die Juden schuld", myntade Joseph G. Och var det inte judarna, var det kommunist- eller amerikanska agenter, som varit i farten. Elaka, dolska, listiga, ondskefulla, perfida.

      Nej, jämförelser med Tredje Riket eller DDR fungerar utmärkt. Dessa system var inte isolerade öar av ondska i tidens lopp. Dess människor inte unika i sin förblindelse. Vi har det mesta hos oss här och idag. Kanske i andra former och annan grad, men dock.

      I dagens Svenska Kyrkan verkar Dag Sandahl ha blivit Skyldig och Farlig, föregivet inblandad i det mesta av kyrkligt skumrask, om man skall tro markeringarna från anständigt, gott folk och uppsatta, goda prelater. Kanske säger det mer om Svenska Kyrkan än om Dag Sandahl?

      Så blir det dags för en liten uppmuntrande, tysk språkövning:

      https://www.youtube.com/watch?v=aePqeOapRok


      Argus

      Radera
    3. Den islamiska världens media är full av elaka satirteckningar och TV-serier som framhåller JUDENS ondska och VÄSTS dekadens och amoralitet. I islamisk kontext är Charlie, bortsett från satirens föremål, inget onormalt. Satiren blir ett effektivt sätt att nå ut till och påverka massorna.
      I muslimska stater måste eventuella kvarvarande kristna och judar leva försiktigt. Klockringning och synliga kors tillåts ytterst sällan. Ibland inte ens kyrkobyggnader och gudstjänst. Även i princip sekulära stater som Turkiet håller de numera få kristna hårt. När man som icke-muslim dessutom drabbas av enskilda personers och gruppers behov att hitta en synlig måltavla, emigrerar man om man kan. Eller konverterar.

      Islams historia kan från allra första början sammanfattas med:

      Marginalisera för att eliminera.

      Detta har stöd i Koranens ord och dhimmi-praktiken under århundraden.

      Man har lyckats väl. En blandning av formella hinder, ekonomiska morötter, demonisering av "den främmande", massakrer och mindre terrordåd har fått Nordafrikas, Mellanösterns och Turkiets kristna och judiska befolkningar att försvinna (För några hundra år sedan var de i MÖ och Turkiet fortfarande majoritetsbefolkningar, om än maktlösa). Man skall dessutom inte underskatta islams tilltalande enkelhet och attraktionskraft i sig.

      När nu Bloggaren och hans meningsfränder i Svenska Kyrkan otvivelaktigt råkar ut för marginalisering för att elimineras, nålstick, svårigheter i karriären, användande av formalia för att försvåra initiativ, sammankomster och synlighet, misstänkliggöranden och fördömanden från media och tongivande i samhälle, media och kyrka, blir en jämförelse mellan Parisdådens bakomliggande drivkrafter och Domkapitlets inte orimlig.

      Marginalisera, tysta, peka ut, etikettera, intimidera, eliminera.


      GG

      Radera
  10. Lathund för vänstern: Välj din egen favoritorsak till terrorattentatet i Paris
    Om du är vänsterskribent har jag sammanställt en lathund som kan förenkla ditt tankearbete. Läs och inspireras:

    Lathund

    1.) Terrorattacken i Paris beror EGENTLIGEN på de sociala klyftorna i Frankrike. Det är de sociala klyftornas fel att man väljer ut just en satirtidning som måltavla och inte en bank, en politiker, en rikemansson eller någon annan mer uppenbar symbol för samma klyftor. Folk skall nämligen få tänka ett steg längre på sambandet mellan serieteckningar och social ojämlikhet. Det fattar väl alla?

    2.) Terrorattacken i Paris beror EGENTLIGEN på kapitalismen. Det är den fria marknadsekonomins fel att man attackerar tecknare vilka själva står till vänster i sin politiska uppfattning. Det var kapitalister som utförde massakern i hopp om att skapa bättre konkurrensfördelar. Näringslivet är ju liksom känt för våld och terroraktioner. Alternativt var det inte kapitalister utan arbetare som reagerade mot kapitalet. Du kan själv välja din egen dramaturgi.

    3.) Terrorattacken i Paris beror EGENTLIGEN på imperialism och kolonialism. Detta är ett bra argument då det åkallar skuld. Det är fransmännens egen kolonialism som är orsaken till att man attackerar en satirtidning. Det bästa med detta argument är att det inte går att motbevisa.

    4.) Terrorattacken i Paris beror EGENTLIGEN på kristendomen. Alla känner till korstågen, eller hur? Nåväl. Här ser ni hur det går 600 år senare! Skäms inte påven?

    Anser ni att denna lathund överdriver, konsultera i så fall:

    Göran Greider – som anser att terrorattacken mot satirtidningen i Paris är de sociala klyftornas fel.

    Åsa Linderborg – som anser att terrorattacken mot satirtidningen i Paris är imperialismens fel.

    Ulf Lundén – som anser att terrorattacken mot satirtidningen i Paris är kapitalismen fel.

    Martin Schibbye – som anser att terrorattacken mot satirtidningen i Paris är högerextremismens fel.



    Källa och tack till: http://metrobloggen.se/segerfeldt/ni-kan-inte-mena-allvar/


    SvaraRadera
  11. Stellan Bengtsson präst Södertälje10 januari 2015 kl. 17:25

    Heder åt Dig Dag. Stor sorg att vårt eget samfund inte förmått ta till vara din stora kunskap och insikt i vad Gud vill med vår samtid och vår kyrka. Stort tack för vad du gör för Kristi Kyrka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är detta ironi Stellan Bengtsson? Eller menar du på fullt allvar att bästa sättet att arbeta för Kristi Kyrka är att håna och idiotförklara alla andra som verkar i den? Utom den egna lilla fancluben! Men du tillhör kanske dem

      Radera
  12. Om man spekulerar om orsaken till terrorattacken i Paris tror jag inte att man själv på djupet kan ha upplevt en djup kränkthet.
    För mig ter sig upphovet ganska så självklart. Djupt kränkta människor har kommit i händerna på terrorister som har hjärntvättat dem, och sedan tar de ut sitt eget personliga raseri genom dessa fruktansvärda terrorattacker.
    Detta lär väl knappast ha något med islams rätta lära att göra, även om man säger sig strida och bli förolämpad i profeten Muhammeds namn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyvärr har det med islams rätta lära att göra. I Koranen uppmanas alla troende på flera ställen att förgöra de otrogna. Gudskelov är de inte alla tillräckligt insatta i sin egen tros av Gud dikterade skrift.

      LG

      Radera
    2. Intressant blir en framtid, då vänstern och islamismen i Europa finner varandra. Gemensamt har man den sociala medvetenheten och ambitionen, kampen för det rättfärdiga samhället, antirasismen och föraktet för nationalstaten. Radikalvänsterns militanta kamp kan med lite god vilja förenas med islamistisk 'strävan'/jihad. Kvinno-, sexual- och familjesyn samt abortfrågan blir värre stötestenar, dock.

      Michel Huellebecqs 'Soumission' gestaltar en sådan, fiktiv syntes i Frankrike. Och hans islamistiske, franske president är alls ingen osympatisk figur. Snarast ett slags Recep Tayyip Erdogan med islamism-light på programmet. Jag tror nog att den militanta islamismen i vår tid i Europa förblir ett nog så marginellt, om än potentiellt farligt fenomen. Däremot kommer islam att i tilltagande grad att prägla våra samhällen. Rättighet att trampa allt heligt i smutsen, är en rättighet kommer att diskuteras

      Så även Sverige.

      Lars Jensen

      Radera
    3. Jag är inte insatt i vad Koranen säger mer än mycket ytligt. Intressant det du skriver LG, för är det inte just detta som Björn Söder påpekade och för det blev han polisanmäld av Veronica Palm (S)!

      Radera
  13. "Nu försöker man på allt sätt skilja islamister och terrorister från vanliga hederliga muslimer och islam. Det gjorde inte Luther." Inte Nima Gholam heller kan jag tillägga. http://www.nimatown.blogspot.se/2015/01/vi-maste-borja-prata-om-islam.html

    SvaraRadera
  14. GG,

    -Det är häpnadsväckande att Du ställer upp på jämförelsen mellan terrorattackerna i Frankrike och Din påstådda behandling av Dag från Svenska kyrkan! Man kan bara visa sin avsky för slikt, som vittnar om ett slags förvriden syn på världen och en monumental oförmåga att sätta in händelser i deras rätta sammanhang.

    Svenska kyrkans ledning likställs alltså med terroristerna i Frankrike vilkas dåd krävde tjugo personers liv!

    Jag frågar igen andra bloggkommentatorer detta:
    -Vad anser ni om denna liknelse? Våga reagera öppet, om ni delar min uppfattning! Det är fegt att tiga i sådana här sammanhang.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vilken är den principiella skillnaden i ARGUMENTATION? Det är den saken frågan gäller. Kan BOD kanske förklara just skillnaden. Har någon påstått att kyrkoledningen skulle vara i klass med terroristerna när det gäller våldsmedel? En slik argumentation har inte framförts. Och vem har talat om liknelse? Det är väl likheter som påpekats? I argumentationen, alltså. Så kom igen! Fast nu kanske det är klokt att tiga - bortom känslosvall?

      Radera
  15. Denna liknelse? Den ser jag som så löjeväckande att det inte ens är värt att kommentera den egentligen. Den har ju inga som helst proportioner!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är varken sak eller proportioner jag vill framhålla. I stället är det drivkraften, psykologin bakom fenomenet.

      Jag ser f ö samma drivkrafter bakom en del av reaktionerna gentemot SD (Detta utan att ha någon som helst faiblesse för partiet, är bäst att tillägga). Ibland tillgrips starkare metoder. Ibland mildare.

      Att svenskarna skulle vara immuna mot fanatism och religiöst vanvett har jag svårt att tro Har man sett urspårade demonstrationer med bl a AFA, upplevt en del ungdomliga fenomen under vänstervågens glansdagar, inser man, att givet tidsanda och olyckliga omständigheter, kan ideologisering och projektion av fiendebilder leda till lite vad som. De totalitära systemens jihadistiska kampglöd och attraktionskraft under 1900-talet bör göra oss betänksamma mot likartade tendenser och tankegångar: FIENDEN är OND eller åtminstone oupplyst eller missledd och måste för den goda sakens skull uppfostras, hållas på plats /avskräckas eller elimineras.

      "Marginalisera f a eliminera" var det.

      GG

      Radera
  16. Bloggardag: "Tack vare bloggkommentarer vet vi också, att föga vikt läggs vid anspråket att kristen tro är svaret på ett Guds eget avslöjande."

    Kristen tro är för visso ETT svar på på Guds eget avslöjande men jag tycker att det är ett dåligt svar. Det är som att spotta Gud i ansiktet. I stället för att följa Jesus till Gud genom att lära sig förlåta och älska SOM HAN så enligt kristen tro OFFRAR man honom så att man slipper att förlåta men kan ändå få ärva Guds rike. Det mänskliga egot tror sig kunna ta över fast i verkligheten kommer det att gå under innan tiden är slut. På grund av sin blotta natur skulle egot ändå inte trivas i just Guds Rike. Det finns inga onda där som man kan njuta av att hata.
    "Med Jesus kom något nytt in i världen - eller något nygammalt från skapelsens morgon, innan fallet." Men det nya var inte att ställa upp som ett offer. Offrat till gudar hade man gjort innan. Det var inget NYTT. Nygammalt är ett bättre ord. Ordet surdeg har samma innebörd. Man blandade hej vilt ihop det som Jesus lärde med gamla primitiva offerläror.

    En anonym en

    SvaraRadera
  17. BloggarDag!

    Jodå, jag kommer igen - direkt och utan att rubba en millimeter på mitt omdöme. Signaturen GG skrev att en "jämförelse" mellan dåden och handlandet mot Dag 8mina ord) blir "inte orimlig".

    De orden - vilken är i praktiken skillnaden mellan jämförelse och liknelse? - är avslöjande för författaren, vilken därmed inte drar sig för att sätta dåden i Frankrike vid sidan av kyrkans av honom subjektivt påstådda handlande mot Dag. Bara det faktum att de på detta sätt kopplas ihop, där det urskillningslösa dödandet i Frankrike är avsett att förstärka GG:s beskrivning av hur han subjektivt uppfattar det som underförstått påstås vara en medveten eliminering av Dag (märk här GG:s ordval) är groteskt och fjärran från all anständighet.

    Om möjligt än mer förvånad är jag över att BloggarDag, den akademiskt bildade docenten - underförstått genom sitt inlägg FÖRSVARAR signaturens grova förlöpning.

    Gör verkligen medlemmarna i hans doakör detta också? Låt läsa och se!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var allt ett ovanligt högt tonläge...

      BOD tycks rejält provocerad. Jag känner mig rent smickrad över uppmärksamheten. Är kanske BOD en god och rättänkande person?

      Jo. Det tror jag faktiskt och utan varje ironi att han är.

      Good for You, BOD!

      GG

      Radera
  18. "...utan att rubba en millimeter på mitt omdöme."

    Han är bra och pålitlig, Dike. Som Sven Duva och bron ungefär.

    P

    SvaraRadera
  19. GG och P,

    Så kan man också kommentera för att negligera sakfrågan och egna förlöpningar genom den groteska jämförelsen.

    Men visst blir jag orolig över tigandet från doakören; att dessmedlemmar inte vill eller vågar reagera bara därför att det är en av deras "egna" som förlupit sig.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man tar tigande som intäkt för samtycke är det mycket man skulle kunna lägga BOD till last. Skulle tro att majoriteten av de frågor som ställs till dig besvaras med just tystnad.
      /Per H

      Radera
  20. För övrigt anser jag att Dike borde vara mera diskret för att inte tryck-
    friheten skall ifrågasättas.

    SvaraRadera
  21. När Bloggaren skriver sina memoarer, kommer han säkert att med berättigad stolthet skildra och tolka bloggarperioden. En del trägna kommentatorer kommer att apostroferas. Säkert blir BOD en av dem. Och troligen kommer han att porträtteras mycket vänligt, men med aningen skärpa.

    Jag förmodar att BOD får epitetet "Han som alltid fick sista ordet". Och det låter väl bättre än "Han som alltid hade rätt"?

    Allt gott, BOD!

    P

    SvaraRadera