fredag 30 januari 2015

Skvaller

Trycket är, förstår jag, hårt. Många vill veta vad som sas i Helsingborg i onsdags kväll när Gaudete förlag hade författarafton. Det sas mer än förväntat. Tanken var att författarna skulle ha korta inlägg och att folk skulle mingla. Ett prat tre gånger om. Men folk ville inte gå så det fick bli tre prator i stället. Det var en sådan atmosfär att det föll sig, som det heter, rätt naturligt. Varför var det en sådan atmosfär? Det skulle kunna bero på att få kyrkoherdar från regionen var närvarande. Hade de varit på plats där i den hoppfulla bokhandeln, hade de nog blivit så där hatiska som bara kyrkoherdar i trångmål kan bli. Då är de som mest underhållande. De är rasande, men ska upprätthålla polityren.

Varför hade kyrkoherdar i tjänst blivit sådana i onsdags kväll?
Det hade de blivit eftersom jag läste innantill.
Men läste du egna texter?
Nej, jag läste Västerås stift i omförhandlingen av det svenska välfärdskontraktet av Mann, Einarsson och Wijkström, Civil Society Reports, Stockholm 2014. Där sägs sådant om kyrkoherdar, som är blodtryckshöjande.

Saken gäller alltså något som handlar om ett välfärdskontrakt, vilka som nu ingått det. Saken är en faktoid. Vi hade en social politik som blev ett kontrakt mellan aktörer, uppenbarligen. Jag var väl egentligen aldrig tillfrågad om den omgörningen. Det kan, ser jag i rapporten, undras "i vilken mån exempelvis de präster som i stor utsträckning både har utbildats och arbetat  inom den statliga sfären, ta den nya organisationen genom dessa utmaningar?" (s 3) Det är ett egendomligt sätt att beskriva situationen före år 2000. Den statliga sfären!!!

Det behövdes alltså ett projekt. Målet med det nya var, och det är kursiverat i rapporten, "att säkra jobben för församlingsanställda i Västerås stift genom att bredda basen för församlingarnas verksamhet inom främst den sociala ekonomin." (s 20) Det betyder på vanlig svenska att när folk inte längre vill ha det som Kyrkan står för, måste vi hitta på en bredare verksamhet för att trygga jobben. På ännu enklare svenska måste vi göra något annat. Annars är det kört.

Så tänktes det. Hur blev det. Diakoner jobbade mycket med omsorgsfrågorna. Kyrkoherdarna? Det är "knappast någon kyrkoherde som har profilerat sig som idéspruta eller eldsjäl när det gäller ansatser till verksamhetsutveckling under projekttiden". (s 32) Huvudintrycket var att kyrkoherdarna ville "skynda långsamt" (s 35) och i de nya sammanslagna enheterna (pastoraten) har man "inte mäktat med eller ansträngt sig tillräckligt för att hantera de idéer och initiativ som har handlat om verksamhetsutveckling". (s 36) Det där med sjunkande medlemstal är inte heller en faktor som fått kyrkoherdarnas särskilda uppmärksamhet. (s 37)

Flera kyrkoherdar talade tydligen om medarbetarnas initiativ men det var initiativ som inte processats fram. (s 37). Flera kyrkoherdar var dock nöjda med att vara med i grupp och då som "en i gruppen" och, håll i er, "därmed slippa ta ansvaret och komma med förslag". (s 46). Nu stiger i mitt dunkla minne den kvinnliga präst fram, som såg en uppsättning kyrkoherdar och konstaterade: "Ingen annan stans skulle dessa vara chefer!"

"Inom Svenska kyrkan tycks det finnas en kultur av att de anställda ska ha stor frihet att forma verksamheten medan 'kyrkoherdarna sysslar med sitt'." (s 69). Det betyder att församlingsarbetare ska ta initiativ utan att egentligen ha befogenheter och resurser. Konsekvensen? Folk hoppar av och verksamheten avstannar. (s 69). Rapportens författare menar att Svenska kyrkan i den här sortens verksamhet måste fundera över sin särart.

Jag läste några citat i Helsingborg. Ingen svimmade.
Men jag saknade några kyrkoherdar och kontraktsprostar i karriären i auditoriet. Det hade kunnat bli en dramatisk afton. Dom kanske till och med blir arga över detta blogginlägg, som en uppsätttning andra kyrkoarbetare gläder sig över med repliken: "Så är det!".

Nu fick ni tryckt skvaller. Sånt här ska inte stanna i små böcker som få läser!

16 kommentarer:

  1. Satsning på kärnverksamheten och radikal kapning av kostymen. Anställda för ditten, datten och dutten väck. Präster som drar folk kvar. Glidare, oavsett befattning, uppsägs p g a arbetsbrist. Verksamheter dras ned till ett absolut minimum. Fastigheter avyttras, inkl kyrkor, hyrs ut eller läggs i malpåse. Kyrkoavgifter sänks till en tredjedel. Statskyrkokostymen lämnas till klädinsamling.
    Där gudstjänstfirande församling på landet finns eller uppstår, köp vid tillfälle tillbaka prästgården! Inför lokalt bosättningstvång, sänk lönen och låt efter tysk förebild prästgården med kallhyra bli löneförmån! Detta medför lokal förankring mitt i byn.

    Så tror jag en framkomlig väg ser ut.

    Apropå: "Ingen annan stans skulle dessa vara chefer".
    Joodå! Kommunala chefer går heller inte av för hackor. Kommunerna får väl överta en god del av dessa erfarna och högt värderade chefer?


    Argus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har hört att Telia ska avveckla sina telefonkiosker. De kan byggas om till kyrkor där alla får plats efter Argus´ kapningar. Dessutom ska även gudstjänstbesökarna delas in i godkända och icke godkända, efter vad jag läst tidigare här på bloggen. Det blir gott om plats.

      Eller: Kunde det inte vara på sin plats med åtminstone en viss anknytning till verkligheten, även för Argus. Vem ska förresten bestämma om alla utrensningar? Kyrkokansliet i Moheda?

      Radera
    2. Det kommer. Pengarna tryter. Avgiftshöjningar är knappast möjliga. Marknaden sköter utrensningar/omstruktureringar så effektivt.

      Ett sätt att kraftigt dämpa medlemsraset, blir att kapa kyrkoavgiften. Om man betalar som genomsnitt max tusenlappen per år, kan man nog motivera kanske de flesta att bidra till bevarande av öppna kyrkor och kyrkomusik på många håll. Alls inte alla kyrkor. En värdering måste ske.

      Telefonkiosker i all ära. Troligen är det ingen bra idé. Det är så svårt att få in körer och orglar i dem. Dessutom måste man kräva kremering före begravningsgudtjänster.

      Att agera i godhetsbranschen, lite här och lite där, väcker mest löje. Verksamheter sköter andra bättre. Finns behov, finns frivilliga. En kyrka som är kyrka respekteras. Godhetsbranschen sköter samhällets övriga aktörer så gärna och bra. Bättre än kyrkan, som i sin strävan efter relevans riskerar att bli ovän med de flesta och dessutom löjlig.

      Anonym 15.32 har tydligen börjat läsa denna blogg före mig. Några krav på att dela in gudstjänstbesökarna i godkända eller icke godkända har jag inte sett. Har sådant förekommit?

      Finns f ö något kyrkokansli eller ens en kontorist i Moheda längre?

      SvK lär nog i en snar framtida verklighet tvingas anpassa kostymen till kroppen av troende och betalningsvilliga. Kanske passar Stagnelii ord bra för denna kyrka:

      "Grymt verklighetens hårda band mig trycka,
      av törnet blott en efterskörd jag samlar
      på glädjens fält, och lik ett korthus ramlar
      var väntad jordisk fröjd, var dröm av lycka..."


      Argus

      Radera
    3. Heja!
      Arg kyrkomedlem

      Radera
  2. Fascinerande hur ofta beteendevetare och ekonomer försöker omforma Svenska kyrkan efter sina ideal då de inte förstår sig på kyrkan som inte passar in i mönstren.

    Tyvärr har de i Svenska kyrkans organisation nått långt. Exempelvis sitter många till sin natur församlingsarbetare och kämpar med redovisningar och statistik enligt tanken att det som inte redovisas på papper inte finns. Ett annat skräckexempel är de i grunden meningslösa församlingsinstruktionerna vars processande ibland verkar förlama många stiftsanställda, ja hela stiftskanslier, som egentligen borde syssla med betydligt viktigare frågor.

    Befria Svenska kyrkan från att drunkna i de onödiga papperna!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för dina ord, helt sant! Men i praktiken så jobbar man på det sätt man alltid gjort, i mitt fall med gudstjänster, förrättningar, körer och elever. Pappersprodukterna vilar stilla i sina hyllor och tar varken upp tid eller kraft från min sida. Bara den allra mest nödvändiga statistiken ifylls och skickas in i tid. Sen får stift- och riksplanen hålla på med sitt, stackarna måste ju ha nåt att syssla med. Därifrån kommer inte mycket som gör mig glad./ Musiker

      Radera
    2. Vad fin du verkar vara, "musiker". Som talar om "stackarna " som är så simpla människor att de tydligen måste sköta delvis dina arbetsuppgifter också.
      Jag mår illa när jag läser din självgoda kommentarer om din hänsynslösa inställning till dina medarbetare

      Radera
    3. Hur tror Anonym 01.11 att jag överlever mitt arbete som gymnasielärare? Jo, jag gör som Musiker:

      "I praktiken så jobbar man på det sätt man alltid gjort."

      Och jag skäms inte det minsta!

      Radera
  3. http://www.journalisten.se/nyheter/den-som-alskar-gud-kan-aldrig-hata

    SvaraRadera
    Svar
    1. SvK som förlängning av statskyrkan:
      Den härskande klassens moraliska överbyggnad.

      J

      Radera
  4. Härligt att kyrkan nu tänker axla en del av kommunernas ansvar! Kommunal och Kommunförbundet kan med fördel konsulteras om kyrkans framtida samhällsroll.

    Det påminner som vanligt om DDR. Där fick de evangeliska kyrkorna komplettera det sociala skyddsnätet inom ofarliga områden som äldrevård. Västeråsprojektet ger en riktig bild av Svenska Kyrkans ställning.

    GG

    SvaraRadera
  5. Denna bloggpost torde eller borde få oss att inse vilka skador relativiseringen av ämbetet tillsammans med politiseringen av kyrkoorganisationen har gett oss. Läste också idag i SPT Biskop Biörns andra del om biskopsämbetet i svenska kyrkan. Die Partei hat immer recht har inte bara tillämpats i DDR. Hur länge skall det fortgå?

    SvaraRadera
  6. http://www.expressen.se/gt/kyrkor-i-goteborg-stangdes-efter-hot/

    Intressant.

    SvaraRadera
  7. Stor skandal att inte alla kyrkoherdar kom till Helsingborg för att få skäll! En amerikansk organisation som utreder tillståndet i Västerås stift - presenterat av bloggaren själv! Och så kommer dom inte. Ohyggligt! sa Bill. Bort med dom! sa Bull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Varken Bill eller Bull har något minne av saken, säger dom.
      Men dom minns inte så mycket.

      Elaka Katten Måns

      Radera
  8. Inget från Bengt-Olof Dike??!!
    Arg kyrkomedlem

    SvaraRadera