onsdag 7 januari 2015

Textanalys

Håll med mig. Det är inte lätt att inom en sträcka av 25 kilometer hitta en anständig högmässa i Svenska kyrkan på Epifania. Jag lyckades inte. Mitt behov av att sjunga julens sånger och psalmer är måttligt och skulle jag överfallas av det behovet, kan jag sjunga och spela själv. Till husbehov i vart fall. Jag fick bygga upp mig med att i går läsa bloggkommentarer. Det gav en del, det också.

Först fick jag beskedet att mitt uppmärksammande av den tv-sända gudstjänsten från Lövestad inte var "snyggt". Fast samtidigt skulle gudstjänster uppmärksammas mer i dagspressen. Tydligen dock inte på ett piggt, käckt och muntert sätt som på denna blogg, där just käckhet, pigghet och munterhet städse är ledstjärnor. Så hur ska vi ha det, egentligen? Som när kamrat Stalin talade inför partikongressen? Jag har några protokoll och vet när de ovationsartade bifallen bröt ut.

Somliga kunde tycka att det blev lite mycket sång och musik men helhetsintrycket var gott. "Guds närvaro var tydlig genom hela gudstjänsten". Kan man ställa frågan "hur då?" eller förhåller det sig bara på det viset och så tydligt att det förnimmes genom tv-rutan? Jag minns tv-producentens ord: "Dag, kom ihåg att här på tv ägnar vi oss åt att skapa illusioner."

Nu var inte syndabekännelsen med men väl trosbekännelsen. Som vad då? Emblematiskt eller som uttryck för ett försanthållande? Jag undrar efter Per Ramsdal-saken i Köpenhamn. Prästerna som läser med i trosbekännelsen utan att tro vad de bekänner är som danskarna mest, påpekas i danska medier. 2011 var det bara 25% av danskarna som trodde på Jesu uppståndelse från de döda och samtidigt är det fler som går i kyrkan. Kunde man då inte hellre föreställa sig en kristendom utan denna mystiska "begivenhed, som ville vaere nemmere at sluge for almindelige dansker?" Vore det inte bättre, hanterligare i vart fall, med den sortens kristendom som blir jesendom?

Nå, i Lövestad stod komministern otvivelaktigt för en heretisk kristologi. Det hon sa, tror inte Kyrkan och likväl stred "komministerns mjuka, lågmälda framtoning på ett varmt och kärleksfullt sätt" inte på något sätt mot Kyrkoordningen. Skulle heresin anmälas, skulle komministern gå fri. Det tror jag också. Men trots att jag instämmer i den slutsatsen och nog har fog för min analys av kristologin i Lövestad, var tilltaget "både sakligt fel, magistermässigt fräckt och kollegialt fult." Docenter får tydligen i fortsättningen bara analysera de redan döda och vad de sagt eller skrivit - eller är det fult det också?

Jag deklarerade vad jag inte skulle göra om jag bodde i Lövstad. Nu visste jag föga om utbudet av högmässor på plats, men bloggkommentatorn tror "nog att församlingsborna i Lövestad som en man - eller varför inte en kvinna? skulle stå upp bakom sin komminister."
Hur då? Är kyrkoplikt införd för dem som bor i Lövestad numera? Ska de ohågade hämtas dit med polishandräckning eller tar civilbefolkningen hand om den saken själva? Inte konstigt om gudstjänststatistiken visar oerhörda tal i Lövestad i så fall. Men gör de?

Slutligast ska det kommenderas "framåt marsch". Men ponera nu att vi talar om KAB 44, ett nyckelförband i Blekinge och Skåne. Där står förbanden vända mot Östersjön för att försvara fostervatten och fosterland. Den som då kommenderar "framåt marsch" får häpen se sin trupp försvinna i Östersjön! Bättre då att vråla ut ett "befäst eldställningarna!"

I går passerade översten Salander i kronbil. Han var på väg från Vedborm på Öland till Göteborg medan familjen tog den privata bilen tillbaka till Stockholm. Salander hade tråcklat ihop sitt tjänstgöringsschema lite halvdant. Han skulle till London i tjänsten,förstod jag. Signalspaningen känner inga gränser. Salander höll på att förgås av förtjusning vid tanke på truppen som marscherade ner i Östersjön. Det påminde om furiren, som satt vid luckorna i en 200-båt och väntade på att båten skulle köra upp strand, hörde ljudet, slängde upp portarna och skrek "Följ mig" - och strax därefter låg alla soldaterna med honom och simmade i sjön, för båten hade helt enkelt gått på grund. Jag tror mig kunna behöva påpeka att detta hände inom gränserna för Stockholms kustförsvar.

Med Salander gick jag igenom en del av det senaste inom den ryska signalspaningen. Jag kanske ska återkomma till detta men inte denna tidiga morgon när översten redan utspisats med förstärkt frukost innan vidare färd västerut.

Salander var lite brydd i går kväll. Maningen "kritisera sedan inte mer den mjuka och vänliga komministerframtoningen i Lövestad kyrka!" fick Salander att undra om det verkligen riktats kritik mot den framtoningen. Det undrar jag också. Men denna undring går utöver själva arbetet med textanalys. Det gör också dagens gudstjänst från Lövestad med samma struktur och samma egna bön för Lövestad men nu med kyrkoherden i elden fast med en lekman som "gudstjänstledare".

Kyrkoherden/kontraktsprosten predikade. Det var finstämt och de vise männen följde sin längtan och kom till Betlehem. Men vet vi det? Var det inte snarare sin vetenskapliga nyfikenhet de följde, något de sett och satt in i sammanhang?
Jag tror kyrkoherden också tappade bort den lilla poängen att männen gick fel och kom till kungapalatset först, men varför vara kinkig med detaljerna?
Jag fick för första gången i mitt liv veta hur stjärntydarna hade det efter Betlehem. Dom vänder tillbaka till upplevelsen i stallet hela sitt liv. Hur kunde kyrkoherden veta det, då? Var finns dokumenten? Det kanske är för kitsligt att fråga så. För nu skulle vi öppna hem och hjärta för dem som i någon mening lever i landsflykt. Det skulle vi själva tjäna på, fick jag veta.
Dessa insikter missade översten Salander där han satt i bil på väg till Landvetter och British Airways.

Noga taget missade folket i Lövestad också dagens gudstjänst.
Den firades detta nådens år 2015 genom att man tittade på storbilds-tv kl 10 i Församlingshemmet och drack kaffe därefter.
Jag medger att det svirrar något för mig nu. För att vara docent fattar jag uppseendeväckande uselt. Först nu förstår jag att gudstjänsterna den 1 jan, den 4 jan och den 6 jan serverades som storbildsföreställning i församlingshemmet. Det var vad jag fått, om jag hört till Lövestads församling. Kanske kunde jag fått en glimt av mig själv - men det där med Jesus till mig i mässan - nej?
Hade jag bott i Röddinge hade kyrkorådet beklagat men stängt kyrkan under den kalla årstiden. Värmeanläggningen är kass. Men det finns tre andra kyrkor i pastoratet. Vad säger detta förhållande om den öppna folkkyrkan, rikstäckande och med kyrkklockor som hörs i nejden?

Nästa söndag är det mässa i Tolånga, för fyra har blivit ett och då behövs bara en gudstjänst. Jag kollade kyrkobladet. Men det behövs förstås tre präster för de väldiga arbetsinsatserna.
Kyrkoherden var i bladet stolt över att församlingen visat sig mogen att ha tv-gudstjänster. Kanske blir vilan välbehövlig då? Det är väl jobbigt med tre söndagar då man tittar på tv för att sedan sedan dricka kaffe i tjänsten, kan man tänka.

Får man en passant påpeka att kyrkoherden talade en redit räli skånska?

37 kommentarer:

  1. För några dagar sedan kommenterade jag ett inlägg, där det lades betoning på upplevelse. Det har funnits mycket av det här – "mjuk och lågmäld framtoning", de vise männen "följde sin längtan", de "återvände till upplevelsen hela sitt liv".

    Jag inser att jag borde se gudstjänsterna på SvT Play, men tvekar. I min ålder börjar tiden bli för dyrbar för sådant. Men i referatet är den en sak till som jag nu finner problematisk. Skildringen av de vise männens besök hos den Nyfödde, gav anledning till uppmaningen att "nu skulle vi öppna hem och hjärta för dem som i någon mening lever i landsflykt". De vise männen var väl inga flyktingar! De var ett slags pilgrimer, om man nu inte skall se dem som vetenskapsmän på en forskningsresa. Och de återvände ju hem igen, om än på en annan väg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. +Göran: "För några dagar sedan kommenterade jag ett inlägg, där det lades betoning på upplevelse."
      Ja, det var min kommentar som du kommenterade. Jag funderar på om själva ordet "upplevelse" är någonting som egentligen inte passar. Du använder ordet erfarenhet. Det är nog så som jag också menar.
      I vilket fall menar jag inte sådana upplevelser som medvetet vispas upp på frikyrkliga väckelsemöten ungefär som ungdomar har när de går på rockkoncerter och dyrkar sina idoler. Det tycker inte jag är nyktert och sunt utan skumt. Men det är inte heller bra om nattvarden blir en mekanisk ritual tömd på allt sitt innehåll. Eller att innehållet är det mänskiga egots seger över Gud. Ungefär som att här kommer Jag och firar att Jesus har slaktats som ett offerlamm så att JAG får ett evigt liv i en KROPP som i sin tur garanterar för MIG ett behörigt avstånd från Gud.
      Och så vill jag sätta erfarenhet mot allt teoretiserande. Gud når man inte genom intellektet utan hmmm.. man anar.. Honom.
      Men till slut handlar om att bli helt ett med det som man anar. Inte att stå vid sidan av en stund och springa sedan iväg.

      En anonym en

      Radera
  2. Denne prost predikade nog mer utifrån en svensk julkrubba - där stjärntydarna strävar mot stallet och krubban - än utifrån Matteus. Evangelisten skriver bara att "när Jesus hade fötts i Betlehem" kom de till Jerusalem. Herodes kallade till sig samtliga överstepräster och skriftlärda och frågade dem. Sedan kallade han till ett nytt möte med stjärntydarna. Det kanske åtgick en dag eller så. Först därefter gick de till Betlehem och "gick in i huset och där fann de barnet och Maria hans mor". Jag tror min fromma söndagsskolefröken hade rätt när hon förmodade att den heliga familjen fått komma in i ett hus efter julnattens födsel med krubban som första viloplats för vår Frälsare.

    Sen flydde ju inte israeliterna till Babel, de blev faktiskt deporterade. Men varför vara petig?

    En allvarligare fråga är beröringsskräcken för en riktig syndabekännelse och bön om förlåtelse. I en församling där jag fick rycka in som kriskyrkoherde hade man prövat en gudstjänstordning med en diffus bön ur HB-förslaget. Jag red min käpphäst: " utvärdering måste ske" . Och se, då klagade kyrkobesökarna på att de inte fick bekänna och be med raka ord. Momentet bytes ut mot en rejäl bekännelse och bön ur 86:an.
    Påvens predikant Cantalamessa talade en gång om en stor skatt han funnit i Svenska kyrkan. Det var våra syndabekännelser i högmässan han funnit!
    Hakon

    SvaraRadera
  3. BloggarDag och övriga, som i vått och torrt alltid solidariserar sig med honom och (alla) hans synpunkter!

    Den här kommentaren är - om möjligt, vilket inte säger lite - faktiskt ännu mer raljant, överlägsen och starkt docerande mot den unga komministern, mot församlingen och mot också det som bör prägla en erfaren präst: tolerans, vidsynthet, förståelse, vänlighet.

    Dag har uppenbarligen inte brytt sig ett skvatt om de ord, vilka mer än andra bör prägla hans tal och texter. Och då utifrån hans akademiska, teologiska och övriga meriter, vilka förvisso i denna mening skiljer honom från komministern. Nämligen orden i följande ordspråk:
    "I begränsningen visar sig mästaren!"

    Här blev det i stället så här:

    "I obegränsningen visar sig mästraren!". Jag antydde det i min förra kommentar och upprepar det nu, mer konkret och utan att tveka ett ögon blick om församlingsbornas i Lövestad inställning:

    -Fråga dem vad de ansåg om gudstjänsten! Fråga dem om de ansåg att Gud saknades i den, om de kommer att svika sin komminister, om denna framförda bloggkritik förs vidare, sprids exempelvis i ortens dagstidning!

    Fråga dem om det vittnar om tolerans, hänsyn och förnuft att på detta sätt svinga sitt teologiska svärd mot en prästvigd kollega och dessutom utgjuta sig även mot kyrkoherden fördelar av vad denne sa i efterföljande söndags TV-gudstjänst! Den har jag heller inte ett enda ord att invända mot!

    Att gudstjänsterna av ekonomiska skäl spelas in tidigare och tydligen samtidigt i vissa fall, skall väl inte församlingen och dess präster lida för. Och hur många gånger har inte Dag druckit kaffe i sin dåvarande Ölandsförsamling efter gudstjänsterna/mässorna?

    Att dra in Josef Stalin och kyrkoplikt i sammanhanget passar sig verkligen heller inte. Förstår inte bloggaren detta?

    Alltså summa summarum:
    -Att sätta sig till doms mot en prästkollega som här har gjorts är - jag vidhåller detta med emfas! - fult, fräckt, framfusigt!

    -Att kreera kriarättare mot vad som sades i en mjukt och vänligt framförd predikan är - jag tvekar ej heller här om ordet! - direkt oförskämt, särskilt som kriarättarens teoretiska meriter är överlägsna komministern!

    -Att på detta magistrala sätt underkänna en TV-gudstjänst vittnar alltså inte om den klokhet och återhållsamhet, som omgivningen bör kunna vänta sig av en mycket erfaren präst.

    Jag trodde i min enfald - ty det måste väl tyvärr handla om detta efter så många år - att Dag nu i för länge sedan mogen och pensionerad ålder ej ville nedlåta sig till de texter som på hans kommando tekniskt har producerats av hans dator. Det sägs ju att människor med stigande ålder blir mer toleranta, mer vidsynta, förstående, hjälpsamma, vänliga mot omgivningen.
    Men här har vi tydligen det personifierade undantaget, mannen som också i den teologiska debatten är ett undantag. Skillnaden är dock att i den debatten ställs sällan någon enskild, kanske känslig, person vid skottgluggen.

    Därför tröstar jag - om hon läser detta komministern i Lövestad:

    -Ta inte illa vid Dig. Du har starkt stöd av Dina församlingsbor och TV-tittande. I förlängningen kanske också Din belackare i Moheda inser sina förhastade ord. Trots allt har han tidigare visat sig vara tolerant och tillmötesgående. Jag nämner detta av egen erfarenhet. I bloggdebatten har han exempelvis varit mycket öppen, tolerant och aldrig ens hostat om refusering, trots att företrädare för doakören har krävt detta ibland.

    -Gud välsigne Dig, bästa komminister i Lövestad!
    -Och Gud välsigne också BloggarDag och hans doakör! Förflugna ord kan tas tillbaka, känslor kan svalna, förnuftet kan återvända. Och begränsningen hos den jordiske mästaren återkomma.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste säga att jag reagerar på det där med storbildsskärmen och gudstjänsten i församlingshemmet. Varför detta? Jag var för många år sedan närvarande vid en gudstjänst som gick i TV och den direktsändes. Men jag håller med dig, Bengt Olof, om att Dags översitteri mot en ämbetssyster är förfärlig! Så uppträder man helt enkelt inte som gammal präst mot en ung och mera oerfaren kollega! Men Dag får kanske tillfälle att be för den synden om han äntligen hittar en kyrka - för det är väl förutsättningen!? - där man läser syndabekännelsen! Jag får inte ihop detta förhållningssätt med det som jag förväntar mig av en präst! Nog måste man präglas av vidsynthet, empati och medmänsklig kärlek i första hand och inte av en massa akademiska eller teologiska idéer. Det är väl Medmänniskan och inte synden som är centrum i kristendomen! Eller? Skulle kristendomen i första hand vara ett småborgerligt navelskåderi med en försäkran om ens egna personliga synders förlåtelse, som Jesus har dött för!? Då blir det nog inte mycket med Världens frälsning! För det var väl hans uppgift? Att frälsa världen och inte främst att frälsa Dag och co?

      Radera
  4. Var Jesus akademiker? Teolog? Skriftlärd? Var apostlarna det?
    Undrar vad de hade tyckt om den här bloggen och kommentarerna.

    SvaraRadera
  5. ”Nå, i Lövestad stod komministern otvivelaktigt för en hereisk kristologi. Det hon sa, tror inte Kyrkan och likväl stred "komministerns mjuka, lågmälda framtoning på ett varmt och kärleksfullt sätt" inte på något sätt mot Kyrkoordningen.”

    Alltså tillåter KO att man predikar falsk lära. Därmed strider KO mot Guds ord. Nu har vi indirekt fått t.o.m. BOD:s egna ord på det. Häpp!

    Och truppen ut i Östersjön… Tja, det är väl Svenska kyrkan redan i full fart med. Tråkigt bara att ledningen lyckas få med sig så många i den marschen.

    SvaraRadera
  6. Vi gjorde ett test:
    Vi kurade framför Bill och Bulls 64" storbildsteve.
    Sen hämtade vi kattmatsreklam från Youtube.
    Åtminstone jag blev hungrig. Men mätt??

    Elaka Katten Måns

    SvaraRadera
    Svar
    1. Måns levererar ett utmärkt argument för komministern i Lövestad och tevegudstjänsten. Det hela var en liten oförarglig aptitretare, som hos hågade förhoppningsvis väcker lust att ta del av äkta och mer specialiserad vara.

      Sen menar jag nog, att vi bildligt talat ofta i kyrkans gudstjänster bjuds endast smakförstärkt, garanterat gluten-, laktos-, nöt- och alkoholfri vara. DS' synpunkter behövs!

      Och Måns!

      Kilade du som vanligt över till Antjes garage, när du nu blev sugen?

      Argus

      Radera
    2. Den här gången kilade jag upp till Ansgars på Studentvägen. Fr Bosse var inte inne, men en dörr stod öppen, där några schyssta studenter gjorde storkok. Efter maten vägde en av dom mig. Åtta kilo, sa' han. Han tyckte min svans var fin.

      Se'n blev jag så trött, så jag slumrade hela eftermidda'n hos en snäll teolog, som tentaläste sin Vetus. Jag drömde visst om Maja.

      EKM

      Radera
  7. Till Hakons goda kommentar kan läggas också detta: även de som inte nått fram till att inse eller erkänna sitt behov av att "bekänna och be med raka ord" kan få både en puff på vägen dit och Guds löfte om nya möjligheter för den som vill ta emot om beredelseordet lyfter fram vad bekännelsen leder fram till: FÖRLÅTELSEN för den som ber om denna. Fast formuleringen "dina synder är dig förlåtna", uttalad på nutida sätt, kan missuppfattas: mina konfirmander för ett antal år sedan hörde "dina synder är EJ förlåtna".

    SvaraRadera
  8. Allt mer av undervisning i skola och på universitet kommer att ske digitaliserat. Prov digitaliseras med början i de Nationella Proven. Produktiviteten i utbildningsväsendet måste höjas. Brist på kompetenta lärarkrafter, skenande kostnader i ett utbildningssamhälle, och möjlighet till individualisering genom självadapterande programvara gör datoralternativet lockande, troligen nödvändigt.

    Kommer samma utveckling i kyrkan och av delvis samma anledningar? Dyra lokaler behöver inte hållas i större utsträckning. Personal blir till stora delar obehövlig. Kyrkoavgiften kan dramatiskt sänkas, vilket nog blir nödvändigt för att behålla medlemmarna. De troende och andra får den typ av förkunnelse och tjänster man kan ta till sig. Besvikelser minimeras. Kunder skall hållas nöjda i ett konsumtionssamhälle. Bra eller dåligt, sant eller falskt, kvalitet eller strunt blir mindre viktigt. Känslor säljer. Det finns marknader för det mesta.

    Är Lövestadsgudstjänsterna, med församlingen framför storbildsskärmen, att jämföra med att gubbarna sitter på puben eller pizzerian och ser matchen, hellre än att se den i ensamhet hemma? Delad upplevelse, starkare upplevelse och en social dimension därtill? Varför inte?

    För sysslolösa präster och annan personal behöver man inte oroa sig. Mycket snart är kyrkans lador tomma, och avveckling av personal och fastigheter tar de kvarvarandes mesta energi.

    Lövestadskyrkan - framtidens kyrka?


    Lars Jensen

    SvaraRadera
  9. Jag anser att Jimmie Åkesson har en "mjuk och lågmäld framtoning".
    Jag förbehåller mig rätten att trots det att kritisera det han faktiskt säger.

    Syndabekännelsen är snart ett minne blott i många kyrkor. Jag har t.o.m. varit med om att den utebivit på askonsdagsmässan. Så därför tog jag senast det säkra före det osäkra och bevistade S:t Sigfrid.

    Det är inte utan man med tanke på liturgin i vissa SvK-förssamlingar ibland har god lust att travestera C-H Hermanssons berömda uttalande om ordning.

    SvaraRadera
  10. Jag har en fråga till Dig, Dag.
    -Har du någon gång försökt hitta Gud/Kristus utanför kyrkan?
    Kanske är det så att vi som inte tycker att kyrkobesöken alltid är livsnödvändiga faktiskt hittar Gud på annat sätt. Vi tycker kanske inte att vi får ihop vår bild av kristendomen med den bild som kyrkan ger.
    Visst, vi kan ha helt fel och vara heretiker och vad du vill, men det är inte du utan Gud som dömer!
    Jag är glad över att du och din fan club inte verkade på 1600- talet, för jag är övertygad om att personer som jag själv då hade bränts på bål som häxor!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror du inte Dag och hans gelikar pekas ut som farliga och obehagliga häxor lite varstans och när som helst, ntl?

      Argus

      Radera
    2. Nej, Argus, så uppfattar inte jag det. Inte det minsta!

      Radera
    3. Fortsättning
      I den nutida Svenska kyrkan är väl knappast teologer intressanta i sin teologi, utom i egenskapen av villiga vigselförrättare. De ende som verkar vara farliga är ju sverigedemokraterna! Dem bekämpar ju ärkebiskopen med en del biskopar högt och ljudligt, trots att många av dem sitter i kyrkomötet. Men okey, detta är kanske konsekvensen av en politiskt styrd kyrka!?

      Radera
    4. Fast Sverigedemokrater i kyrkomötet hade vi knappast fått några om inte (S) och (M) beslutat om direktval på alla nivåer, för att inte (C) skulle bli för stora genom indirekta val; "äras" den som "äras" bör!

      Radera
  11. Trettondedag Jul har av tradition varit Missionens stora dag med offergång och slutdatum för insamling . Vad gäller i nuläget? Bedriver vi mission eller religionsdialog eller vad? Vi lever numera i ett mångkulturellt samhälle med många olika trosriktningar, så det kanske inte är PK att tala om kristen mission, eller vad? Tacksam för svar.

    SvaraRadera
  12. Nedrusta eller upprusta är frågan inte bara för ett arm svenskt försvar utan även för en lika svag svensk kyrka. Cheferna inom trad. svensk kristenhet har en del att lära av kyrkoledare i de nya svenska kyrkorna samt av dito på södra halvklotet. Grundkonceptet håller än. Jesus är svaret för vår värld idag som han varit förr. När kyrkans ledare plockar upp vad de övergett så finns hopp för framtiden.

    SvaraRadera
  13. BOD, är du kritikernas förste, överordnade kritiker? Vi tror inte det, även om
    du någon gång hittar ett äkta korn. Inse att du är inne på trons och kyrkans
    område som inte är politikerns i allmänhet! Spara på orden!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej då, BOD är inte alls en överordnad kritiker. Vi är många som tycker som han - att det är vämjeligt med det hån och förakt som kommer från Dag och hans doakör mot allt och alla som avviker det allra minsta från det som gäller i deras lilla krets!

      Själv hävdar jag bestämt att det inte är Dag Sandahl som har ansvaret att döma levande och döda! Han må vara både dubbeldoktor och reservofficer men det finns En som står ännu högre än han! Och när den dagen är inne kanske några får stå till svars för både hybris och elakhet - de som trodde att sådant hör till de kristna dygderna!
      /K

      Radera
    2. Jag tror inte DS och hans kommentatorer i allmänhet dömer.

      Ställer irriterande frågor och kommer med alternativa tankemönster, ja.
      Vrider på självklarheter, ja.
      Gör de marginaliserade synliga, ja.

      Sokrates tvangs tömma giftbägaren för liknande aktiviteter, anklagad för gudlöshet.

      Vill man inte bli störd av sokratisk, tentativ maieutik, tar man illa vid sig och blir pissed off. Det blev athenarna med känt resultat.

      P

      Radera
    3. DS är vare sig dubbeldoktor eller reservofficer.

      En som vet

      Radera
    4. Men snälla P, det är kanske inte riktigt relevant att jämföra Dag Sandahl o co med Sokrates! Och inte lär de bli martyrer heller. När du skriver alternativa tankemönster så tänker man på något framåtsträvande och inte bakåtsträvande!
      Men ändå förstår jag en hel del av kritiken de kommer med. Det är bara synd att den ofta kombineras med kränkningar av människor.
      För visst är Svenska kyrkan fadd på många håll, och inte ska gudstjänster i första hand vara underhållning eller predikningar vara direkt känslomos! Och nog reagerar jag också på att man ersätter mässor/gudstjänster vid centrala kyrkliga högtider med exempelvis konserter eller till julen med ren underhållning av mera kommersiell karaktär! Och visst ska Jesus vara central!
      Men jag är inte säker på att det framförallt är syndatänkandet som saknas. Jag tror att frälsningen måste komma först, därefter blir vi medvetna om vår synd, inte tvärtom.
      Nej, vad som saknas är någon sorts passion, en lidelse, ett allvar och ett djup!När kyrkan blir alltför polerad och snäll blir den lätt också ytlig. I denna ytlighet finns egentligen ett stort förtryck, en undertryckande av Livets allvar.

      Radera
    5. NTL, vi är många som stundom saknar passion, lidelse, allvar, djup och TRO.
      Sedan finns det många teorier on hur man ska kunna få mer av det; statskyrklighet, högkyrlighet, gammalkyrklighet, mindfullness, feminsitteologi och annat. Vi har alla olika preferenser på vilken väckelseperiods metodik man ska försöka återanvända.

      Radera
  14. Intressant detta med att d vise männen gjorde en felsatsning. Jag predikade om det igår. Kh var predikotrött intill utmattning så jag fick rycka in på kort varsel. Det är ju så att berättelsen om de vise männen har två motsatta frågor. Först handlar det om deras längtan och hopp. Om stjärnan(som ju är daterad till sju före Kristus) som de följde för att finna barnet som fötts till kung. Men sen blir det fel när de tar för givet att kungen borde fötts i palatset. Oron i staden spred sig. Herodes var känd för sin grymhet. De vise männen gjorde en felsatsning som kostade Betlehems alla gossar livet.
    Och där kan vi se hur vi är fallna i synd. Det som var så bra tänkt kan bli så fruktansvärt.
    Där har vi spänningspunkten för vårt liv. Redan i vår existens syndar vi. Ibland med berått mod. Men lika ofta för att vi lever i ett sammanhang där det gäller överlevnad. Bättre att Jesus dör för folket än att folket går under...Det gäller att se salighetsfrågorna och inte fastna i olika besynnerliga frågor. Vi har inget att vinna på strid.

    SvaraRadera
  15. Re diverse kommentarer och då kanske fof Nya Tant Lila och BOD.

    Tja, jag reagerar mot att det inte tycks gå in hos en del att vad vdå jag utgår ifrån är vad kyrkan står för och vad den skall stå för om den utan att ljuga skall kunna hävda sig vara :
    1,En helig allmännelig och apostolisk kyrka,
    2, En evangelisk Luthersk Kyrka

    Punkt ett är enligt mig ett krav för att en kyrka skall kunna kalla sig en Kristi Kyrka och jag noterar att t ex BOD gemenligen kallar SVeK en folkkyrka men tar till brösttonerna när jag påpekar att vad denna kyrka än må vara så är det ingen Kristi Kyrka.

    Jag vet inte hur ofta jag påpekat att förvisso har ingen kyrka utom möjligens på apostlarnas tid och knappt ens då- läs breven till de olika församlingarna lyckats med att helt och hållet vara detta så att SVeK i sig skulle misslyckas med detta är knappast det mest upprörande.

    Det som upprör -åtminstone mig- är att man inte ens har ambitionen att vara vad som krävs av punkt 1.

    Punkt 2 är i det sammanhanget av mindre vikt. Skulle någon kunna visa på en annan kyrka , en annan ordning som bättre följer vad som krävs av punkt 1 så inte skulle jag protestera även om jag har svårt att tro att vi kan finna en sådan. (I reformationens spår följde ju som känt andra rörelser som i vartfall enligt mig inte uppfyller punkt 1.)

    Alltnog, RKK myntade begreppet " utanför Kyrkan ingen frälsning". Nu får andra kunnigare än mig gärna korrigera mig men själv vill jag tills någon visar att jag har fel hävda att detta påstående -kort och kärnfullt som det är naturligtvis måste tas för vad det är menat som. En allvarlig påminnelse om att lämnar man Kyrkan och dess "värld" går men med allt övervägande sannolikhet vilse men den Kyrka man då talar om är Kristi Kyrka och inte någon sekt .
    SVeK har tyvärr till stora delar, dess ledelse helt och hållet lämnat ambitionen att vara en Kristi Kyrka. Ännu finns det öar kvar med präster som under risk av avkragning fortsatt strävar efter att predika Guds ord rent och klart. De blir dock allt färre och nya lär inte komma till med den ledning som nu finns.

    Om det utanför Krist Kyrka finns frälsning är en fråga som jag inte kan , inte vill besvara mer relevant är frågan finns det någon frälsning att hämta inom SVeK?

    Helt visst anger de präster som agerar öronkliare och predikar ett falskt evangelium inte den "enda vägen som Jesus talar om" och leder näppeligen någon fram till frälsning för en enda själ utan kan snarare sägas vara ansvarig för enskilda själars förtappelse för att inte tala om sin egen. De om några borde erinra sig vad bibeln har att säga om de som förleder .

    En annan sak är att vi till leda kan diskutera ordval och om någon av oförstånd råkar uttala sig illa, oklokt men som skrivet att fullt medvetet vränga evangeliet är en minst sagt allvarlig sak.

    Att vissa inte inser detta är tråkigt men visar om inte annat hur sjuk SVeK och dess ledelse är. Avkraga en präst vars enda "brott" är att i milda ord men sanningsenligt lägga ut dagens text och vad den innebär samtidigt som man berömmer och lovprisar de som predikar ett annat evangelium än det kristna.
    Berömmer de förstnämnda och fördömmer de som protesterar mot sådant.

    Som jag skrev, kanske kan man ursäkta felaktigheter pga oförstånd eller bara "tankelapsus" men samtidigt måste man väl också kunna ställa sig frågan hur mycket av "oförstånd" kan man ursäkta? Är det inte ett minimikrav att prästen åtminstone läst igenom den text "hen" tar sig för att utlägga?

    //HH


    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu flög ett inlägg iväg för mig, vet inte om det försvann. Kortar därför nu.
      Din blinda auktoritetstro är fascinerande, HH. Det gäller att vara korrekt om man ska in genom pärleporten tydligen? Ve oss andra som går fel! Eller vad som nu kommer att gälla, det ger sig kanske.
      I övrigt borde du lära dig objektsformen av de, det vill säga DEM.
      Byt ut mot MIG så ser du var (flera ställen) du har skrivit fel, och det är inte första gången. Och så stavas fördömer med ett m, precis som dömer! Om vi nu inte bara ska vara korrekta i tron utan även i svenskan! Och dömer gör fortfarande bara Gud, oavsett vad du har fått lära dig i din (teologiska) skola!

      Radera
    2. Det var hialöst, ntl...

      Det påminner om någon som i socialt medium skrev:

      "Only god can djudge me."

      och snabbt fick svaret:

      "You are absolutely right, love. Let's just hope God doesn't judge your spelling."

      Tocke

      Radera
  16. Den apostroferade kyrkoherden, tillika kontraktsprosten upplyser om att det faktiskt firades en liturgiskt rikt och icke i något sammanhang förkortad högmässa med predikan, helt enligt HB 1986, i en av församlingens kyrkor kl 14.00 på Epifania just därför att nämnde kyrkoherde är medveten om att det är en av kyrkans stora dagar och att en TV-sänd gudstjänst inte kan firas som en högmässa enligt konstens alla regler. Men allts mått på rätt och riktighet är välkommen att se hur det kan gå till i en liten församling, med knappa ekonomiska och mänskliga resurser om han vill.
    Den räliga skånskan är en effekt av att prosten ifråga inte är född i Skåne!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tanke på att en viss irritation kan förspörjas, kommer förmodligen BloggarDags synpunkter att sätta spår i den skånska myllan framöver. Därmed ingen missaktning mot ÅA:s synpunkter.

      J

      Radera
    2. Hela TV/Radiogudstjänstgrejen är en förhandlingskompromiss mellan beställare och utförare.
      Tight tidsschema och vissa obligatoriska moment. Garanterat bannor om predikan överstiger 10 minuter, vilket hände i min församling i påskas ;)
      Så även om ingen kan förvänta sig en full högmässa på 40 minuter, så är det viktigt att tiden används desto mer förnuftigt.
      (Nu har jag ju inte sett just denna TV-gudstjänst, men min erfarenhet säger mig att kvaliteten på predikan brukar variera rejält).

      Radera
  17. Det var en utmärkt kommentar. Men den hjälper nog inte så mycket eftersom många här har åsikter och synpunkter som är bestämda redan från början.Verkligheten, eller sanningen, förändrar ingenting. /K

    SvaraRadera
  18. HH,

    -Som om det skulle finnas en motsättning mellan folkkyrka och Kristi kyrka!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om man ser på Wikipedias två definitioner av begreppet folkkyrka
      (http://sv.wikipedia.org/wiki/Folkkyrka), så antar jag att HH menar att den förstnämnda i sin nuvarande form p.g.a. av de dubbla lojaliteterna, kommer att så urvattnas i sin praxis att det inte längre kvalificerar sig för begreppet Kristi Kyrka enligt HH:s två definitioner.

      Den andra definitionen enligt wikipedia är svårare att härleda till någon sorts motsättning, liksom Ungkyrkorörelsens definition att endast Gud är överställd i folkets kyrka.

      Om man vill spekulera så skulle man kunna undra vad t.ex. Manfred Björkquist skulle tycka om hur makten inom SvK ser ut idag. Åtminstone jämfört med hans idealbild från tidigt 1900-tal. Han var dessutom ett utmärkt exempel på att man kan bli biskop utan förutvarande prästvigning. Det är inte att man undrar hur han skulle kunnat passera prövningsnämnden idag?

      Radera