tisdag 24 februari 2015

Levande illusioner

Jag följer bloggkommentarerna med en entusiasm som ibland, det medges, sviktar. Det sker när ett antal kommentatorer låter samtalet löpa iväg längs allehanda sidospår. Men jag är en varmhjärtad person och har svårt för att censurera. Inte ens Anna har varit ställd utanför. Det fick hon för sig, när tre inlägg en och samma förmiddag inte riktigt hann modereras innan anklagelsen att jag blockat henne utslungades. Så var det inte. Inläggen kom in - men då hade nog Anna redan lämnat samtalsgemenskapen, så det märkte hon inte. Det var på sitt sätt lustigt. Om man har den sortens humor, alltså.

Vi får se prov på många levande illusioner i kommentarerna.
Vad den kyrkliga förnyelsen ("högkyrkligheten") vill, sammanfattas av en flitig bloggkommentator enklast med begreppet "prästvälde". Han har uppenbarligen inte läst Gunnar Rosendal, Kyrklig förnyelse och densamme Kyrklig förnyelse i församlingen. Han har inte läst Rune Klingerts lilla bok En levande församling, inte PO Sjögrens (Att) Bygga inifrån (i två upplagor med "att" borta i den andra). Han har inte ens läst Sandahls pastoralteologiska verk. Likväl vet han. Har han över huvud taget förstått det han så idogt polemiserar mot? Av åtbörder och tal (visitationsinstruktion för furir, som visiterar soldatens väska i jakt på alkohol och andra droger) framgår, att så inte är fallet. Och vad om att de högkyrkliga skulle vara få - de har utsatts för utrotningskampanj. Det märkliga är att några "högkyrkliga" alls finns kvar. Jag undrar allt oftare varför. De som finns kvar kanske, trots allt, sett något i Svenska kyrkan som andra missar? Kan det vara "andelivet"?

När det gäller utrotningskampanjen av "högkyrkliga" i Svenska kyrkan vore det kanske annars på sin plats med ett oförbehållsamt erkännande till många kyrkligt förnyade (kyrkoarbetare och lekfolk) för viktig tjänst i Svenska kyrkan, långt utöver betald så kallad arbetstid? Inte från bloggkommentatorer men från en uppsättning biskopar, de som i årtionden inte haft något att säga mot kyrkopolitiskt motiverade lögnkampanjer. Herdevård? Feghet! De som tiger när orätt sker, blir som tyst staffage orättens hantlangare.

En annan levande illusion var den vackra om Sverige som ett kristet land. Den saken började ärkebiskop Yngve Brilioth betvivla i en bok som kom 1956, Vården om kyrkan. Har ni verkligen inte läst den?  Det var då Svenska kyrkan tog sig verket an att fundera på hur folket skulle vinnas tillbaka och biskop Bo Giertz stod samman med Ingmar Ström, Ruben Josefsson, Karl-Manfred Olsson, Kjell Barnekow och många andra i arbetet att förnya former och förkunnelse. Jag skrev avhandling om saken. Enklast är väl att konstatera att av de stora planerna blev föga, men det hela blev till en kyrkopolitisk modell där partipolitisk demokrati inte bara fick sitt alibi utan också restlöst genomfördes. Inte blev Sverige kristnare för det.

Nästa illusion handlar om det stabila Rom. Det finns ortodoxa kyrkor och det finns en hel del annat kyrkligt som ter sig katolskt men som inte är romersk-katolskt. Bilden måste kompliceras. Inför 2017 och 500-årsjubiléet borde det finnas många anledningar till komplikationer. Vad var det som hände i Tyskland på 1500-talet - och vilket ansvar har ett kyrkosystem för att enskilda, allvarliga, pålästa och ifrågasättande kristna inte får svar på sina frågor? Rom uppträdde som dumdryg byråkrati och en sådan är oförmögen att förstå vad som händer i tid. I tid, var ordet - minns det Bull! Jag läser professor Küngs självbiografi. Måste jag bli imponerad? Jag läser Gelotte och Nordgren också. Jag behöver inte skriva mer. Jag ser de stolta deklarationerna "Wir sind das Volk" och det händer att en känsla av ömsinthet kommer över mig när jag tänker på vår vän Frasse I och hans mödor. Det finns levande fromhet lite överallt och Andens verk skulle man väl kunna känna igen - för varför skulle vi annars vilja kalla oss kristna om inte Anden skapat vår tro också eller just i Svenska kyrkan?
Begicks inte övergrepp i den absoluta svenska statsbildningen under Gustaf Vasa och hans ättlingar? Visst. Behöver jag som svenskkyrklig försvara det och behöver romerska katoliker försvara 1500-talets romerska kyrkopolitik?

Jag är alltså inte så mycket för illusionsmakande. Jag är faktiskt lite pikerad av insikterna om hur folk kan bedriva spel genom utspel och inspel, naturligtvis ett verk av folk som sitter på kanslier och annorstädes och drar i trådar för att vi andra ska regera på stimuli. Det blir så när vi hålls med fler kommunikatörer än journalister. Gud hjälpe! Det går inte säkert att veta vad som är sant och vad som är falskt, vad som är sanningslidelse och vad som är kampanj. Jag hetsar upp mig med att läsa Kolosserbrevet 2.

Betydande dysterhet drabbade mig för övrigt denna tidiga morgon när jag fick besked om nyhetsbluffen om 1000 muslimer (eller 1300) som i Oslo slagit en ring kring synagogan. Detta befanns nu vara en massmedial lögn. 20 muslimer stod där. Vackert så kanske men jag blev lurad. Någon lurade mig medvetet. Jag bibringades en illusion genom medier som jag betalat just för att få korrekt information. Förstår ni allvaret? Vem i hela världen kan man lita på? bit.ly/1D8FNee


24 kommentarer:

  1. På tal om Vem i hela världen kan man lita på: "Och när vår präst från konfirmationen står och pekar i det blå, och ingen fattar om han visar vägen eller känner vilket håll vinden blåser på." Något fick de rätt.

    SvaraRadera
  2. Det är en närmast världsvid skillnad mellan Katolska Kyrkan och Svky beträffande vilja som är heretiker och dess respektive inflytande i KK och Svky. De katolska heretikerna som dr Sandahl angav ovan är representativa, dvs en avstängd professor och två "rättshavererade" lekmän. I Svky är består hela nomenklaturan och säkert 95% av prästerskapet av heretiker, vilket många gärna förtiger i den sjunkande skutan!
    Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om det ändå vore så väl, Antony!

      Visst är väl SvK i gärdsgårdsserien, men utan påvestol och troskongregation, skulle KK inrymma det mesta.

      Fråga exv Nordamerikanska katoliker om inställningen till kvinnliga präster, kvinnliga biskopar och abort! Tendensen blir tydlig. Införs demokrati på alla plan i kyrkan, blir kyrkans tro mycket riktig demokratisk. Och man tror som tiden och dess människor. Därvidlag har Svenska Kyrkan lyckats!

      P

      Radera
    2. Bäste P,
      Jag vet inte vilka "Nordamerikanska katoliker" som du känner, men jag antar att de tillhör en åldrande minoritet från "hippiegenerationen"?!
      Du har däremot mycket rätt i din analys ang. demokratins brister vis-a-vi sanningen. Det är precis vad jag påpekade gällande Svkys förfall och Katolska Kyrkans förmåga att alltid stå kvar i den sanna tron!
      Antony

      Radera
  3. Bloggaren kritiserar kommentatorer för att gå i sidospår men överväger inte att han själv skriver så långt med så många aspekter som förutsätter att följa det för honom SJÄLVklara, och verkar därmed mena att CENTRUM är självKLART. Det är inte vackert, att sitta och oja sig då. Nej bäste bloggare, var stringent, tydlig och skriv inte dina bloggar så snåriga i språk och tankelinje om du inte vill få ett varierat flöde.
    Det finns skäl att säga: som man bäddar får man ligga, menar ett jag som med drän i bröstkorg, fäst på ben, inte ens kan gå på toaletten utan tre tankesteg, men inte begär jag för det att bloggaren skall gå på toaletten som jag gör utan jag gläds att han slipper.
    / Magnus Olsson, dränbärare.

    SvaraRadera
  4. Hej Antony! Få se nu... 95%. Jag är en frilansande kantor just nu. Har haft ett par anställningar och har samarbetat med en otrolig massa präster under åren. Är medelålders så det rör sig visserligen inte om mer än 30 år i tre stift så kanske är det en alltför blygsam omfattning för att utgöra ett statistiskt underlag. Jag tänker på dem som jag möter till vardags och de som jag känner men inte tjänstgör med. I minnet går jag igenom så många jag kommer ihåg . Jag begrundar ditt påstående om ett prästerskap bestående av 95% kättare. Jag tar de präster som jag mött de senaste 15 åren och i min fantasi placerar jag var och en av dem som en intern som håller skylten "Kättare" framför sig.Gärningsmannen avbildad rakt framifrån och i profil.
    Blir jag upprörd? Nej det är faktiskt ganska underhållande när man går igenom dem en och en. Kättare? Den? Knappast.Och han? Drar på smilbanden.Då och då stannar jag till inför det tänkta porträttet och blir allvarlig. Det är klart att jag undrar över om den och hon och han är på rätt spår. Var det för detta hen valde att följa ett kall. Och han med herdesinnet som nu mest verkar intresserad av en glansfull position, fast det är ju bara vad jag tänker. Det är ju inte jag som gett uppdraget. Har ju mitt att försöka sköta. Jo, visst tänker man på några av dem, det gör man.
    Men 95% heretiker?
    Jag kanske har mött för få. Eller varit på fel ställe.

    Anna L

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för en väl formulerad och klok kommentar, Anna L!

      Radera
    2. Bästa Anna, jag tror att du missat det enkla "testet" ang ämbetet. Jag är ganska säker på att ca 95% av "prästerna" förspråkar eller är ok med den allvarliga heresin som tillåter kvinnor som "präster"?!
      Antony

      Radera
  5. "Prästvälde" och "elitkyrka" är två av de mest frekvent brukade propagandaorden från de sekulära partiernas håll för att få "förtroende" att fortsätta omformandet av kyrkan.

    Rudbeckius

    SvaraRadera
  6. Anna L

    Utan att lägga mig i Antony och ditt meningsutbyte. Kättare , definitionen måste man nog först vara överens om innan man kan diskutera procenttal. Vanliga "tvivlare" då och då? Det händer nog alla oss att vi ibland tvivlar och måste be- hjälp min otro".

    Ifrågasättare av kyrkans dogmer? Tja, det var svårt- en katolik t ex -Kan han verkligen tro att "ex cathedra gäller" Om han tvivlar-är han då kättare?

    En sådan definition skulle f.ö ha gjort M.Luther till kättare även om dogmen då inte var stadfäst-skedde väl först 1870 om jag inte har helt fel för mig.

    Att tvivla på kyrkans, dess KO och dess KM. Ja i såfall är jag kättare vad SVeK beträffar liksom M.Luther på sin tid.

    Själv ser jag en kättare som kallar sig kristen men inten vränger bibeln för att passa tidsandan och då kanske främst om det sker mot klara Guds ord och vad vi får lära oss genom evangelierna och apostlarnas verksamhet.

    Alltså- vad menar Du med kättare- En katar? Då lär procenten kättare inom SVeK vara noll.

    Vänligen
    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bättre att ta upp fenomen, som det farligaste som drabbar Svk i dag, behovet av andlighet. Den farliga andligheten. Dess uttryck i ytlig föreställning om tro. Finns flera exempel på bokmarknaden liksom bland tidskrifter. Sådant borde väcka förvåning och oro. Tyvärr sitter ju traditinslister och modernister i samma båt, med fixering vid jaget, dess makt, men olika uttryck för saken. Sådant som sedan skapar de oändliga krigen i jakt på person under sken av fromhet. Denna andlighet är betydligt farligare än några som ges epitet som "kättare". De flesta med det tillmälet är goda bekantskaper.

      / Magnus Olsson

      Radera
  7. Det känns ibland som en olycklig beskrivning när s.k. högkyrklighet (ren och rätt lära) ställs mot s.k. liberalteologi. Det finns många schatteringar mellan dessa grupper. Ex.vis är vi ett antagligen ganska stort gäng som i allt delar högkyrklighetens traditionella (rentav konservativa) syn på trosbekännelsen som något helt avgörande för vår tro - med ett enda stort undantag från det högkyrkliga programmet: synen på ordningen med kvinnliga präster. Vi är för en mycket traditionell tolkning av kristendomen i sig, men kan inte ta till oss eller förstå invändningen mot att kvinnor inte skulle kunna vara präster. En del av oss ser denna ordning som en utveckling inom kristendomen, liksom Luthers reformation och brytning med Rom var det. Ordningen med kvinnliga präster uppfattar vi inte som ett hinder för tron och sakramenten.
    Många kvinnor gör storartade insatser i Sv.kyrkan, som kyrkoherdar eller "meniga" präster och får ingång hos människor som kanske annars bara skulle förbli likgiltiga inför, ointresserade av eller rentav fientliga mot kristendomen. Och icke alla kvinnor är "liberalteologer", verkligen inte. Det är, för oss som intar denna ståndpunkt, halten hos personen som avgör värdet av prästgärningen, inte könet.
    Detta sagt av en lekman som vare sig är kvinna eller präst.

    SvaraRadera
  8. Kan kommentator "Antony" vänligen komma med faktaunderlag för sin svepande anklagelse om att vi som tjänstgör i SvK till 95% består av heretiker. Svart på vitt, tack. Om så inte sker är det enda som återstår att i fortsättningen hoppa över alla bloggkommentarer med signaturen "Antony" eftersom de inte förtjänar att läsas. Sorry.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tja, jag antar på goda grunder att 95% av tjänstemännen som kallar sig för präster förespråkar eller är ok med den mycket allvarliga heresin "kvinnliga präster"?!
      Antont

      Radera
    2. Om kvinnliga präster öht är en heresi, så är väl dogmen om påvens ofelbarhet en ännu värre heresi. Endast Gud är ofelbar. Den, som hävdar att det fínns ofelbara människor, har gjort dessa människor till Guds jämlikar. Det är den gamla romerska kejsarkulten.

      Anno Nominus

      Radera
    3. Den protestantiska förvirringen som AN står för är närmast patetisk. Hur kan Petri Stols ämbetsbärares stadfästande av den sanna tron liknas vid en kejsarkult?!
      Antony

      Radera
    4. Allvarligt, Antony, om du är någon slags dubbelagent som verkar för att skrämma bort folk från den romersk-katolska kyrkan, så måste jag säga att du är riktigt duktig och kommer att lyckas över förväntan!

      Radera
    5. Bäste Anders: Jag förstår att heretiker blir skrämda av sanningen!
      Antony

      Radera
  9. Off topic:

    Först storpastorat med storkyrkoherde, och sedan nedläggning:

    http://www.sydsvenskan.se/malmo/kyrkan-vill-slippa-forsamlingshemmen/


    GG

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blir väl ändå snart så få kyrkomedlemmar kvar i Malmö, att en kyrkobyggnad och ett församlingshem räcker för de därvarande abrahamitiska behoven.

      När man ändå håller på, kan man ju i sant inkluderande anda omvandla storkyrkoherdetjänsten till en stormuftibefattning?

      Radera
    2. Det abrahamitiska konceptet kan verkligen ge stordriftsfördelar i en stad som Malmö:

      https://www.youtube.com/watch?v=xaCbeUT_WLI

      Radera
    3. Vid abrahamitisk stordrift kan väl Livgiverskan knappast inkluderas? Och vad händer med regnbågsprofilen?

      GG

      Radera
  10. Apropå den muslimska ringen runt synagogan i Oslo:

    Nyheten var väl så bra att den bara MÅSTE vara sann.

    Ungefär som den tilltalande faktoiden att unionskungen Kristian Tyrann i Danmark kallades Christiern den Gode.

    Lars Jensen

    SvaraRadera