onsdag 22 april 2015

Modéus II avhandlar

Den 13 maj läggs avhandlingen Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan fram (Verbum) i Lund´och försvaras av Modéus II.
Jag hade tänkt skriva om avhandlingen, men såg att Modéus II också avhandlar sin lön i dagens Smålandskompost. "Det materiella är mest värdefullt" lyder den överraskande rubriken på biskopens inlägg så då får vi börja där. Läser man vad han skriver, handlar det inte riktigt om detta. Han skriver om det viktiga bortom det materiella. Lite roligt med rubriksättare.
Nu är branschen "jag förklarar min lön" en alldeles misslyckad bransch och Modéus II skulle ha haft vett att bara låta denna lilla debatt blåsa förbi. I stället har han "full förståelse för den som tycker att biskopar har en hög lönenivå". Jämfört med andra doktorander tycks det mig som om han då hade en hög lönenivå.
Så då kanske avhandlingen ska sättas i fokus? Om vi inte ska ägna oss åt Lakers, förstås. Jag hade min halsduk på mig och våndades som vanligt. Jag lugnar nerverna med avhandlingen som Modéus II fått ihop.

Vad får vi för 2.7 miljoner? 550 sidor avhandling. Det materiella är mest värdefullt, tydligen! Bigger and better! Opponenten måste nog påpeka att detta i vart fall är 200 sidor för mycket. Avhandlingar ska hållas inom sitt format. Är materialet större, måste det avgränsas eller bli två böcker. Nu hade avhandlingen kunnat bantas genom en mer beslutsam strukturering och ett mer sparsmakat skrivsätt.

"Syftet med avhandlingen är att förstå vilken identitet och ställning en gudstjänstgemenskap har och ge förslag till hur det i stället skulle kunna se ut." (s 24) Det blir alltså dels en kyrkovetenskaplig och dels en systematisk avhandling. Den är deskriptiv och normativ. Kombinationen brukar inte alltid bli så lyckad, vetenskapligt sett. Det handlar om gudstjänstgemenskap i den vanliga församlingen, dvs i den kyrka som folk går till när det finns någon särskild anledning att göra det. Det är inte ointressant att fundera över gudstjänstgemenskap då.

Efter en inledning belyses frågan om gudstjänstgemenskap i samhällsteoretisk belysning. När det är gjort, är 148 sidor avverkade.  Då blir temat "Gudstjänstuppfattning i svensk kyrkouppfattning" och där delas epokerna in i en äldre - fram till cirka 1990 - och en senare. Det blir alltså mycket ecklesiologi och det material som analyseras från en rätt vital debatt om folkkyrkan är böcker. Inte artiklar, märkligt nog. Men Bengt Wadensjö var redaktör för Svensk Kyrkotidning och där liksom i Svensk Pastoraltidskrift fördes debatterna. De kunde också bli teman i dagspress men av detta finns inget i avhandlingen. Det är nog skada, för i polemiken mejslas olikheter fram - och det är ju dem Modéus II är ute efter.

Att KG Hammar och Dag Sandahl tänker lika om gudsfolket, står klart. Vi hamnar dock båda i den äldre epoken, vilket ter sig märkligt. Funderar jag inte fortfarande pastoralteologiskt?

Jag tror att det finns en fortgående debatt om folkkyrkan med nytt fokus från 1960-talets mitt. Det gamla var sådant jag skrev om i min avhandling Folk och kyrka. Gränsen mellan gammalt och nytt skulle bättre kunna dras 1965 än 1990.

Modéus II vill peka på hur i den senare ecklesiologiska diskussionen inspiration hämtas från andra teologiska traditioner än de egna. Förklaringen är att "den postkonfessionella vidgningen ligger naturlig i samtiden." I så fall ber jag att få hänvisa till Gunnar Rosendal och PO Sjögren, som båda vidgat sina synsätt genom att läsa t ex Pius Parsch och Martin Thornton. Ska de betraktas som postkonfessionella utvidgare numera? På samma sätt med kyrkoherde Printz som skrev sin avhandling på 1870-talet och vidgade perspektiven. Har inte Oloph Bexell pekat på hur tyskt och engelskt inflytande formar svensk högkyrklighet?  Modéus II:s omdöme bottnar i en fördom om samtidens märkvärdighet. Poängen är i stället att svensk pastoralteologisk debatt aldrig varit riktigt provinsiell eller konfessionell.

Jag ska inte klaga för egen del. Jag kommer väl ut och framstår närmast som sympatisk i mitt skrivande. Modéus II citerar från I himlen på jorden (1984) där det heter att "när Kyrkan teologiskt är Kyrka måste hon ha mod att sociologiskt vara sekt", dvs vara den lilla flocken (I himlen s 84, avhandlingen s 220). Någonstans tycker Modéus II dock att detta är onödigt tillspetsat sagt. Jaha? Jag får vara tacksam att han inte kommenterar min kritik i samma bok av biskopsutnämningar (s 82). Att sammanhanget jag skriver om handlar om missmodiga kyrkoarbetare som fastnat i sin dåliga statistik, kanske kunde noteras? Reträtten är den svåraste militära operationen, skulle jag säga numera och hänvisa till von Clausewitz bok Von dem Krieg och hans berömda graf längst bak i boken.

När det kommer till pastoralteologiska böcker ser Modéus II att Modéus I, Persenius och Vikström är biskopar. Då hade det kanske varit väl så viktigt att peka på att somliga församlingspräster från det s k kyrkgolvets perspektiv (i en källarkyrka) försökte att förstå vad en församling är och hur den lever som gudstjänstfirande församling. Kyrkovetenskapen kanske skulle intressera sig för den materiella basen? För att inte tala om den systematiska teologin i Lund!

Vi får väl fortsätta att ge opponenten lite tips.
På ett område får Modéus det mesta om bakfoten och det betyder fem onödiga boksidor. Han tror att boken  Vad står Svenska kyrkan för? (Eckerdal, Gerhardsson, Persson) skulle sammanfattas i Lilla boken om kristen tro och söker vad som sägs om gudstjänstgemenskap i Lilla boken. Där återfinns ingenting i ämnet. Men avsikten var sannerligen inte att sammanfatta den lärda boken utan att göra en bok som skulle locka vanliga svenskar att bli lite kyrkglada. Då kunde den som skrev manuskriptet till boken knappast locka till levande gudstjänstgemenskaper? Det handlade om människors frågor och ett försök att ge en aning om att Kyrkan kunde vara intressant i sammanhanget.
Om det i de lokala editionerna sedan gavs små vinkar, har jag inte kollat. Men det har inte Modéus II heller - och han skrev avhandling.

Ibland måste kyrkovetenskapare läsa protokoll och intervjua folk som var med (om det finns kvar i livet) för att förstå. Nyansatserna i bekännelsearbetet togs av dåvarande kyrkostyrelsen när arbetet havererat. Minns n i inte det? Och så räddades hela det bekännelsearbete Ludvig Jönsson motionerat i kyrkomötet om. Erik Petrén fick medalj för den insatsen. Vad vore Svenska kyrkan utan sin högkyrklighet?

550 sidor - det får bli lite mer om avhandlingen någon gång framöver.
Vem ska opponera, förresten?

15 kommentarer:

  1. Björn Vikström är fakultetsopponent: http://www.lu.se/lup/publication/5268244

    SvaraRadera
  2. Förutfattade åsikter, hr bloggare?

    Jag har med viss förvåning noterat att Växjö stifts nye biskop på olika sätt, såväl nu som tidigare, ifrågasatts - inte sällan på ett sarkastiskt och obegripligt sätt.

    Varför får biskopen inte först visa vad han går för i sitt nya ämbete och bedömas efter sina gärningar i stället för att underkännas på förhand?

    Vänligen svara nu på denna korta, konkreta och i sammanhanget synnerligen befogade fråga!

    Tänk gärna också på den bibliska maningen "Dömen icke. . ."

    BENGT OLOF DIKE









    SvaraRadera
  3. Nu är det doktoranden Fredrik Modéus som granskas, dvs de gärningar han publicerat. Det är så det ska gå till. På så vis lever det vetenskapliga samfundet. Avhandlingar kommer till för att granskas och bibelordet om dömande handlar knappast om de vetenskapliga bedömningarna vid ett universitet - eller tror bloggkommentatorn verkligen det?
    I övrigt har jag upprepade gånger deklarerat att Modéus II är en ärans man. Han kommer att få uppskattning för att han är ödmjuk om sin lön, sin bil (som avyttras) och engagerad i Pridefestivalen. Men, oss emellan, gillar Dike biskopar i täten för Prideparader? Ja eller nej!

    SvaraRadera
  4. BloggarDag,

    -Svaret är lika tydligt som enkelt:
    Nej, biskopar bör hålla sig på armlängds avstånd ifrån sådana parader!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. De' va' allt bra nära, nogsamt betänkt!

      Elaka Katten Måns

      Radera
    2. Intressant, med det ingår ju i Folkkyrkans nya image, och jag antar att det kommit utan ändrade relationer till statsmakten...

      Radera
  5. Ska inte Dag Sandahl komma till Modeus disputation?

    SvaraRadera
  6. Får kanske tilläggas att Modeus var en fantastisk församlingspräst, som ökade aktiviteten och gudstjänstdeltagandet i Helgeand i Lund. Och inte med en utslätad modern kristendomsvariant, verkligen inte. Liturgiskt medveten och ändå med bra predikningar som norm.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra predikningar?! Jag känner många som gick dit och då jag hade regelbundna ärenden i Lund (på den tiden) så gick jag dit för att beskåda "undret"....ett mycket "öppet" nattvardsbord (alla kunde ta emot "kommunion" - inget krav på dop där inte), en ytterst relativistisk kristologi med det huvudsakliga innehållet att vi alla är älskade (ok) och "frälsta" (universalism) - vad jag kan minnas yttrades aldrig ordet synd.
      Modéus drog till sig mängder av "prästkandidater" och sekulariserad medelklass med bekräftelsebehov, men saltet var knappast salt utan sockersött!

      Radera
    2. 6Ja, medelklass är jag, bekräftelsebehov undrar jag allt. Känner inte alls igen mig i detta - att det skulle vara odöpta nattvardsgäster där undrar jag allt. I den mån förhållandet är känt, uppfattar som att man i Helgeand är nitisk att spåra upp ifall det kommer folk dit som inte är döpta och konfirmerade och åtgärdar detta.
      Kristologin kanske någon ytterst renlärig kan hitta svagheter i, jag kan det inte. Jämfört med vad som predikas i kyrkor i övrigt är det ett under av koncentration på huvudsaken - Han som är vägen. Vet inte var predikningar i dag i svenska kyrkan i stor omfattning handlar om synd, men inte är det mindre i Helgeand - snarare mer, och högmässan innehåller alltid syndabekännelse och förlåtelse.
      Modeus är ju inte ensam präst, många goda. Under hans tjänstledighet kunde man en lång tid lyssna till Anna Sophia Bonde, vilket var höjdpunkter på veckan!

      Radera
    3. Jag vet inte om "lyssna på högdpunkter" har blivit vad som är kvar av kristen protestantism, men om man tror att Anna Sophia Bonde är en "ortodox" pastor, då visar det att du saknar erfarenhet av sann katolsk och ortodox kristendom!
      Antony

      Radera
    4. Trots att Bondeätten och därmed Anna Sophia enligt legenden härstammar från Oden själv, får hon sägas vara så renlärig man gärna kan bli i vår del av världen. Förargelsen från hennes modernistiska kollegor visar på detta. Läs gärna hennes krönikor i KT och Dagen! Hon har under långeliga år suttit vid Bo Fridhs fötter i Erevna och därmed indirekt vid Hugo Odebergs.

      http://www.annasophiabonde.se/sidor/index.php


      Lars Jensen

      Radera
  7. Göran Skytte om sin hemvist i Helgeand och om biskopsvigningen:
    http://www.dagen.se/kronikor/d%C3%A5-kom-t%C3%A5rarna-1.351437

    /LM

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skytte och hans före detta fästmö ("prästen") Maria är väl urtypen för de liberala ritualister, med högkyrkliga och högborgerliga ambitioner, som var kärnan runt den nya religionens framtidsman - Modéus II!
      Antony

      Radera
  8. Helt OT men ändå. När maken och jag gick i Helgeandskyrkan i Lund i slutet av 70-talet råkade vi ut för en kyrkvärd som, när vi inte ville stödja dagens kollektändamål och därför inte gav någon kollekt, väste "snåljåp" till oss.

    SvaraRadera