De helt tomma kyrkorna

Det bråkas om präster som inte vill ha folk i kyrkan och någon förnekar den saken, som skulle bero på en subjektiv och i sak osaklig känsla, dvs en känsla av att vara oönskad. Den känslan kanske dock inte är så subjektiv, kan den tänka som varit präst länge men som nu inser att i min kyrka hade jag aldrig blivit prästvigd nu. Det förhåller sig förstås objektivt så ,när den yttre kallelsen förklaras saknas av kyrkopolitiska skäl. På motsvarande sätt kan det enkelt konstateras att en församling som rakt av förändrar nattvardselementen och skapar osäkerhet om vad det är som bjuds och på vems ord detta bjuds, knappast tycks intresserad av de i sammanhanget skrutinösa. För skrutinösa är väl de som väntar på bärande arguemnt för en förändring och innan dessa levererats står fast vid insedd sanning.

Formulera sakförhållandet som ni vill, men låt oss nu styra på det objektiva. En mängd kyrkor står helt tomma. Vem ville ha det så?

Kollar jag församlingarna i Växjö pastorat på nätet, julstädningen har inneburit att tidningar kastats, ser jag att 4 söndagen i Advent står t ex Ormesberga och Örs kyrkor tomma liksom kyrkan i Lammhult, i Aneboda, i Asa, i Öja, i Kalvsvik, Tävelsås, Vederslöv, i Gårdsby, i Söraby, i Sjösås nya kyrka,  i Drev-Hornaryd, , i Hemmesjö, i Nöbbele och Jät - om jag ser rätt i spalterna. Glömde jag  den tomma Tjureda kyrka? Det måste röra sig om närmre eller över 2000 tomma sittplatser. Nog är det tomt alltid. Objektivt tomt. Detta är den rikstäckande svenska folkkyrkan. Ta fram en kartbok och se den!

Jag slår upp Smålandsposten från den 19 december, denna märkesdag, och hamnar just på sidan 19, där julens gudstjänstutbud presenteras.
På juldagen är det tomt i Ormesberga och Ör, i Öja, i Söraby, i Tjureda, i Drevs gamla kyrka, i Tolgs kyrka, i Drev-Hornaryd kyrka, i Östra Torsås och i Uråsa. Då räknar jag julnattens mässa som juldag. Gör jag inte det, är fler kyrkor tomma från ungefär kl 00.30 på juldagens motgon.

Juldagen är en stor dag i Kyrkans liv, det är väl en objektiv sanning sedd med Kyrkans liv som ansatspunkt.

Jag kanske återkommer till att vår tid är en förfärande martyrtid. Det senaste seklet konkurrerar nog ut urkyrkans och fornkyrkans martyrium när det kommer till kvantitet. Vi gårförbi detta faktum med tystnad just nu. Men den förste martyren Stefanos har en egen och blodröd dag, Annandag Jul. Det är en dag som är ett effektivt motmedel mot all söt sliskighet i juletid. Jag tänker inte bara på glögg, russin, marsipan, om ni trodde det.

Vi störtar för att dra nytta av Annandagen.
Det blir problem i Växjö kommun, Växjö pastorat.
På annandagen står alla  - samtliga - kyrkor tomma med undantag för Växjö domkyrka, där det är högmässa kl 11.
Men?
Jo, utbudet av julens sånger och psalmer erbjuds i Öjaby, Tolg och Tävelsås.
That´s it, folks!
Kanske kan pastorn få med ett ord om Stefanos och blodsvittnen i största allmänhet - men då blir pastors insats närmast av karaktär festförstörande.
Skäll inte på folk. Kyrkan sekulariserar sig inifrån.

Blir det inte bättre Söndagen efter jul, den 27 december?
Svaret är nej. I själva staden används Domkyrkan och Mariakyrkan för högmässa, Högstorps kyrka för önskepsalm, Teleborg för julkantat.
Utanför staden är det söndagsmässa i Öjaby, önskepsalm i Hemmesjö och temagudstjänst i Drev-Hornaryd.
Av 35 kyrkor står 28 tomma denna söndag. Eller har jag missat något? 80%?

Då ber jag att få ställa fram alternativen, det som förlorade mot vinnaren.

Vinnaren först.
Publiktillströmningen avgör. Kundkretsen röstar med fötterna och då måste anpassning till. Kommer inte folk i tillräcklig omfattning måste vi 1. rationalisera och 2. anpassa utbudet efter efterfrågan. Det lilla problemet att ett välavlönat prästerskap ögonskinligen tycks ha mindre att göra än prästerna för 40-50 år sedan, kan vi bortse ifrån.

Vår vän Nils Gårder har förresten beskrivit Svenska kyrkan situation, och detta blir en lämplig övergång till en betraktelse över förloraralternativet.
Nils sa: "Svenska kyrkan är som en ICA-handlare. Kundkretsen betalar troget men hämtar aldrig ut några varor. Det tar tid för ICA-handlaren att då inse att han har ett problem. Pengarna kommer ju in och allt tycks som vanligt.

Förlorarna tänkte att kyrkoåret är en vandring genom tron och för att vi ska få tron och den ska vidmakthållas är det gudstjänst på söndagen som gäller. Kyrkan firar. Församlingen församlas. Om det kommer få eller många så firar Kyrkan likväl. Det är på sitt sätt eget kyrkligt egenintresse - men samtidigt så mycket mer. När det firas, kommer folk förr eller senare att hitta till Kyrkans livskällor. Därför är församlingslivet glokalt, gränslöst, globalt, världsomfattande och samtidigt lokalt, med centrum i sockenkyrkan - som kan vara en kvarterskyrka i en källare om det kniper. Själva idén med gudshuset är att det ska firas gudstjänst i det.

Jag mötte Rune i Sandsjö Södragård. Honom har jag tyckt om så länge jag kan minnas. När vi talade om kyrkolivet i Ormesberga kunde vi sucka ihop. Vad var det för poäng med att strukturrationalisera när konsekvensen blir att det inte firas gudstjänster längre? Vi var båda undrande. Jag försökte trösta Rune med att påpeka att jag reserverat mig i Kyrkomötet. På ett sätt var jag glad att Runes pappa Gustav inte levde. Han gick i kyrkan söndagligen. Vad hade han sagt om dagens gudstjänstlivruin? Vad hade han sagt om präster som skött sina åliggande på detta sätt? Och vad drar dessa präster ihop varje månad? ICA-handlarpräster som ingenting förstår?

Den som talar om en rikstäckande folkkyrka och en demokratisk (där folk inte röstar) i dessa tider kan inte vara riktigt riktig, antar jag. Visa att jag har fel! Ska en präst i närheten åtspörjas med frågan vem som helt konkret bestämt att kyrkan ska stå tom?