söndag 27 december 2015

Karl Marx och Friedrich Engels vs Bengt Wadensjö

Bengt Wadensjös debattartikel i Svenska Dagbladet på självaste julafton bar syn för sägen.
http://www.svd.se/vaxande-tro-pa-aterfodelse-utmanar-kyrkan/om/debatt

Den går att förstå till alla sina delar om vi ställer upp Karl Marx och Friedrich Engels mot biskop Bengt Wadensjö.
Det är förstås Kommunistiska Manifestet från år 1848 som blir förståelsehorisont.

Wadensjö hävdar att tron på reinkarnationen brutit fram av egen kraft. Det är här Marx och Engels skyndar till. Ingenting sker av egen kraft.  Vi tar det steg för steg.

Bourgeoisin har klätt av alla de verksamheter, som förr betraktades och ärades med from vördnad, deras helgongloria. "Den har förvandlat läkaren, juristen, prästen, poeten och vetenskapsmannen till sina betalda lönearbetare." Alla uppträder de i klassintresse. Är detta ödesbestämt? Betingat av sin tid i varje fall? Det är vad som hävdas i Manifestet.
Detta skulle möjligtvis, jag Dag Sandahl skriver möjligtvis, motverkas av att de kristna i denna upplösning lever heligt och fromt på alla sätt (2 Petr 3:11). Det förutsätter en besinning på den kristna trons annorlunda i så fall - och rätt mycket vardaglig tilltro till Guds gode Ande.

Ideologiskt förändras allt i tiden, som Kalle och Fredde förklarar och vill förändra:
"Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras". 
Den eviga osäkerheten och rörelsen kännetecknar bourgeoisins epok gentemot alla andra, heter det i Manifestet..
"Alla fasta inrotade förhållanden och de gamla ärevördig föreställningar och åskådningar som följer med den, upplöses, alla nybildade förändras innan de hunnit bli förbenade" (alltså stelnat, DS)

Hur är det för proletären?
"Lagarna, moralen, religionen är för honom lika många borgerliga fördomar, bakom vilka lika många borgerliga intressen gömmer sig."
Ska vi inte hålla med? Det finns en borgerlig religion och kristen tro kan användas som sådan. Här tarvas kristen självmedvetenhet om det oföränderliga i kristendomen. Kalle och Fredde konstaterar att religionen under den historiska utvecklingens förlopp  förändrar sig. Därmed överlever den. Borgerlig religion fungerar så.
Kalle och Fredde beskriver inte att det mitt i denna förändring finns sådana som håller fast vid uppenbarelsen och vid bestämda tider nödgar Kyrkan att bättra sig. Manifestet är till för att beskriva världen och villkoren i världen, inte formulera en kyrkoteologi.

Karl Marx och Friedrich Engels  skulle se biskop Wadensjö i ljuset av insikter om bourgeoisi och kapitalismen. Ingenting i det ideologiska förändras av sig självt utan förändras i någons intresse. Definiera det intresset! Det kan väl för Kalle och Fredde inte vara så svårt det heller. När människan förtingligats och blivit arbetskraft, måste hon leva alienerad från sig själv.
Denna Entfremdung hanteras rätt lämpligt genom tanken att i nästa liv blir det bättre.
Här blir den borgerliga religionen ett lämpligt läkemedel och folkets läkemedel var på 1800-talet opium. Trösten i eländet och protesten mot eländet, alltså. Men vi kanske inte ska reda ut den hegelska rättsfilosofin här?

Wadensjö uppfattar att vi just nu "upplever en förskjutning i relation till kyrkans traditionella lära hos en del av svenska folket.
Drygt 1/3 av befolkningen och 2/3 av ungdomarna tror på reinkarnation, "en själens återfödelse i en ny kropp".
Kalle och Fredde förvånas inte. Sekulariseringen har skett i någons intresse. Oförmågan att tänka tillsammans med den stora kristna traditionen är numera stabil. Kristendomsundervisningen blev religionskunskap och därmed ingen egentlig kunskap i den kristna tron alls och föga om den kristna tron också. Tron föstes ut i marginalen.

Wadensjö menar därmed att "reinkarnationstron betyder att den kristna tron ges en ny tolkning. 2000 års förkunnelse "ersätts med en tro på ett liv före detta livet och synen på varje liv som en utveckling." Individuellt sonande av personliga synder är ute.
Ja, precis så som det går med en religion som försöker överleva, men som beskrivning av kristen tro kanske det hela inte är alldeles invändningsfritt.  Det är inte den kristna tron som får en ny tolkning. Det är den borgerliga religionen som anpassar sig. Som en gång religionssystemen i det sönderfallande romarriket...

Nytolkningen förändrar vad som menas med frälsning:
"Frälsning är för många i dag i stället liktydigt med ett inre lugn och en harmoni".
Så elegant avskaffas Frälsaren själv och en kristendom utan en frälsare är inte kristendom men väl borgerlig religion. Det är inte så svårt att förstå.

I grunden ligger tanken om "vox populi, vox Dei." Folkets röst är Guds röst. Nu är en biskop vigd för att hävda något annat, men den saken skulle för Kalle och Fredde vara underordnad. De skulle se själva överlevnadsmekanismen. Kolakowski beskriver den någonstans som det kyrkliga systemets förmåga att ta färg av sin omgivning för att skydda sig. Kameleontens förhållningssätt. Och nu avstår jag från att exemplifiera, biskop Wadensjös julaftonsartikel räcker gott.

Med detta följer en självklar ideologisk förändring alltså.
Vad sa Jesus om reinkarnationen?
I förändringsprocessen behövs ingen egentlig koppling till bibelord, borgerlig religion fungerar på ett mer övergripande sätt, men det skadar inte att visa en kontinuitet med Jesus.
"I den text vi nu har i Bibeln" predikar inte Jesus reinkarnation. Men frågan om den blindfödde - har han eller hans föräldrar syndat - "måste ses som att han accepterade utgångspunkten". (Joh 9, biskopen ger ingen referens till dokumentet).

Argumenterande e silentio bär långt.
Det sägs visserligen inte, men Guds allmakt försåg Jesus med en tjänstebil, en Volvo X90. Jesus accepterade väl utgångspunkten att Han var Guds helige och då duger bara något bra. Om inte en bil så i varje fall en moped. En Puch Dakota eller Florida? Kanske hade Jesus platt-tv också? Det står ingenting om detta i Bibeln men Jesus säger ingenstans att han inte hade bil eller i vart fall moped och platt-tv.

Märk därtill det tydligen moderna och populära betraktelsesättet att tala om Bibeln som "den text vi nu har". Förtiganden och falsifikat blir bärande element i omtolkningen. Så biskop Wadensjö, så domprosten Ulfvebrandt. Bengt Wadensjö är prästvigd av Bo Giertz. Giertz tänkte annorlunda.

25% av de kyrkligt aktiva i jämförelse med folk i allmänhet visar en större öppenhet "vad gället tron på själens återfödelse i en annan kropp, tron på ödet, att allt är förutbestämt, tron på healing och en positiv inställning till astrologin".
Det ska väl intill trötthet tjatas om att denna svenska folkets religiösa tanke inte har ett dugg likhet med annan reinikarnationstro som den i hinduismen. Denna tanke har ingenting till övers för kristen tro heller. Den är en dogmatiskt sett diffus gudatro på en okänd gud, om vilken man kan ha sina förhoppningar. Är den något annat än uttrycket och protesten mot tillvarons elände?

Det är en biskop som trycker ut sig och pläderar för en nytolkning av den kristna tron. Det upprör fromt folk.
Jag säger ett enda:
Bli inte upprörda. Läs tidens tecken.
Självfallet är inte detta kristen tro, den tro som en gång för alla anförtrotts de heliga, Judas brev v 4. Men det är religion, en religion som anpassar sig efter en tid när människan reduceras till konsument.
Det är förstås inte särskilt radikalt.
Radikal är däremot den tro som träder fram med sanningsanspråk på ett sätt som alltmer skiljer sig från biskoparnas varianter i det offentliga. Det är en stabilt materiell tro eftersom sakramentaliteten blir materiell när det är andlig. I Ordet och sakramenten räcks oss osynliga gåvor - på riktigt!

Bli inte arga på biskop Wadensjö.
Han reflekterar inte i betydelsen att han tänker, men han reflekterar tillstånd i samtiden. Borde han inte få problem då han döper? "Skriv hans/hennes namn i Livets bok", ber han. Namnet nu, något tidigare namn eller något senare? I kristen tro är människan unik och hennes stund på jorden likaså. Hon är skapad till Guds avbild. I reinkarnationstron är inte människan unik och därmed värdefull. Så fungerar kapitalismen, skulle Kalle och Fredde säga.

Mot piruetter i tiden står tron, den som en gång för alla anförtrotts de heliga.
Fram för Bibel och bekännelse, nu när vi ser följden av det andra sättet att tänka.
Bli inte arga. Bli inte förvirrade. Bli glada!

Poetiskt vackert uttrycks saken så:
Se världen i sn spegel
Med hjälp av Marx och Hegel.
Det är så man kan se biskop Bengt Wadensjös julaftonsartikel.


19 kommentarer:

  1. En strålande analys.
    SvK är borgoisins redskap och de förtroendevalda dess lydiga trälar.
    Prästerna är lönearbetare som vill hålla sig väl med brukspatron, jag menar kyrkorådets ordförande.

    Heder åt dem som ger till kejsaren det kejsaren tillhör och Gud det ssom tillhör Gud - och dessutom vet skillnaden.

    SvaraRadera
  2. Tack för denna angelägna betraktelse AD 2015!

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  3. Anders Lundberg27 december 2015 11:23

    Fjärde stycket från slutet fann jag särskilt uppbyggligt. Det är bättre att tyda tidens tecken och i opposition emot detta framställa den sanna tron, än att uppröras.

    Samtidigt kan jag inte låta bli att uppröras en smula ändå över hur katastrofalt dålig bibeltolkning Wadensjö bedriver i sin artikel. Märkligt är det hur de teologer som talar sig varma för "tolkning" i motsats traditionell kristen tro, själva är så dåliga på just tolkning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för den utmärkta sammanfattningen av moderna svenskkyrkliga teologer!
      Arg kyrkomedlem

      Radera
  4. Om man nu kan "avkraga" präster, som har rätt förkunnelse - men på fel ställe; då måtte man
    kunna avkraga en biskop, som förleder kristna!

    SvaraRadera
  5. Lite OT men hoppas att detta klipp ändå kan vara till någon glädje. Trappistmunkar i vardande?
    https://www.youtube.com/watch?v=pRhjWdr-LAA

    SvaraRadera
  6. BloggarDag,

    -En lång dagstext, som mynnar ut i att vi ej skall vara arga, ej "förbannade" utan i stället glada.
    Alltså motsatsen till bloggarens eget sinnestillstånd, som avslöjar upprördhet över Wadensjös artikel i tidningen. Den som läser artikeln noga konstaterar emellertid snabbt, att den mer är en beskrivning av folkets inställning till reinkarnationen - och inte en helhjärtat biskopsuppslutning bakom den. Klistra därför inte på förhand etiketter på Wadensjö. Men typiskt nog ser vi genast krav på avkragning av biskopen med hänvisning till att präster med "rätt" förkunnelse har blivit av med kragen.

    Och Elisabeth, som är bekant för att i strid med den samlade vetenskapliga forskningen förneka människans uppvärmning av jordens klimat och därtill anser att utslängda tillmälen och personangrepp är sakdebatt, skyndar sig genast fram för att applådera.

    Sven Andersson ombedes vänligen en gång för alla att upphöra med sina genomskinliga antydningar att präster avkragats för att de har "rätt" förkunnelse.
    Avkragningarna har, som Andersson innerst inne också vet, andra orsaker.
    Som om präster skulle bli av med kragen för att de tror på Gud och predikar om honom och om Jesus!

    Byt skiva. Andersson!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Applådera?! Nu får du väl ändå FÖRSÖKA lära dig att läsa innantill, BOD. Att rätt kunna läsa och förstå en text borde vara ett minimikrav för en så flitig debattör.

      Radera
    2. Rolf Pettersson27 december 2015 14:53

      Så här skriver Wadensjö i artikeln:
      "Vad säger Bibeln? Det finns flera belägg i Nya testa­mentet som bara kan tolkas som att Jesus räknade med reinkarnationen, även om han – i den text vi nu har i Bibeln – inte predikade den. Jesus ställdes inför en blindfödd pojke och fick frågan om det var pojken eller pojkens föräldrar som syndat, efter­som pojken som straff för synder var född blind. Skulle pojken vara blindfödd som straff för sina synder måste han ju ha syndat i ett tidigare liv. Jesus korrigerar inte de frågandes utgångspunkt utan går in i diskussionen utifrån de givna förutsättningarna, vilket måste ses som att han accepterade utgångspunkten."

      Radera
    3. Och så ger sig Modéus I in i debatten och dessförinnan Ragnar Persenius på sin blogg.
      Modéus här
      http://www.svd.se/en-anpassad-kristen-tro-blir-bara-otydlig/om/debatt
      Har riket kommit i strid med sig självt?

      Radera
  7. Jag är inte ett dugg upprörd. Jag vet ju hur Bengt tänker. Och han tänker som de unga, att reinkarnation och andeskådande inte är så dumt. Han ser döda anförvanter i hörnen också, omdet behövs. Men om han ser döda anförvanter - hur är det då med reinkarnationen? Svaret är förstås att det hela inte går ihop. Det har jag aldrig trott heller. Jag är dock inte upprörd. Jag läser Wadensjö med rörelse.

    SvaraRadera
  8. Dike, Läs igen och försök fatta - inte vad du tänker
    utan vad jag faktiskt skrev. Annat är rent dösnack!

    SvaraRadera
  9. Biskop Bengt och vi alla skulle må bra av lite "gammaldags" dogmatik som egentligen aldrig blir inaktuell. I vår "liberala situation" där fritänkeri tycks vara en dygd blir vi fullständigt oskyddade mot gamla villfarelser som kommer till oss förklädda i synbarligt nytänkeri. Kyrkofadern Origenes ger oss följande fräscha tankar vilka visar oss att han även kunde ha distans till Platon: It may be true, also, that we cure those who have suffered harm caused by the foolish doctrine of re-incarnation, taught by the physicians who degrade the rational nature sometimes to an entirely irrational animal, sometimes even to that which is incapable of perception. (Contra Celsum,s 179 ed Henry Chadwick)

    SvaraRadera
  10. Wadensjös ledarskapsbok om Moses (läst på Hemavans fjällstation med skadad stjärtmuskulatur efter 78 km från Ammarnäs i somras) var överraskande bra. Men någon rättrogen biskop har han väl aldrig varit, även om den senaste drapan nog slår alla rekord. Avkragning borde vara självklar. Gör Ragnar Block till biskop honoris causa istället!

    SvaraRadera
  11. Läs gärna hur biskopsvikarien i Nordiska Katolska Kyrkan pater Franciskus Urban OPR i SvD Debatt bemött Wadensjö. Var det inte denne Wadensjö som ung och modern präst en gång skrev en bok om att det är dötrist i kyrkan?

    SvaraRadera
  12. Är det nyhedendom eller gammaldags hednatro som har överlevt till vår tid och lanceras som någonting nytt. Vad döljer sig egentligen bakom köpmännens halloween? Eller det gamla namnskicket att varannan generation skulle heta Anders och varannan Olof?

    SvaraRadera
  13. Eller som det lika poetiskt heter i sista sången i den klassiska proggmusikalen för barn, 'Kåldolmar och kalsipper', när hela gänget (dvs Sjörövar-Jenny, Yllet, Gubben i korgen och de andra) är på väg hem över de sju haven efter sina många äventyr:

    "Nu sätter vi focken, styr in emot land.
    Det djärvaste skepp måste vila ibland.
    Nu styr vi mot hemmet med revade segel
    med last utav lärdom från Marx och från Hegel."

    Vilket inte skall avfärdas som en putslustighet från anno dazumal.

    SvaraRadera
  14. Anders Stenström27 december 2015 22:10

    "'Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras'.
    Den eviga osäkerheten och rörelsen kännetecknar bourgeoisins epok gentemot alla andra, heter det i Manifestet."
    För mig som reaktionär har den tesen varit lätt att ta till sig -- 'Nuförtiden hålls inget heligt, annat var det förr'. Men det var lägligt att du tog upp den nu, för just igår slog det mig att tesen är falsk. Att allt fast förflyktigas utmärker ingen epok, det utmärker allt i tiden. Det är ett tema för litteratur och tänkande från alla epoker.
    För individen framträder det fastas flyktighet allt mer när man blir äldre, och man börjar efterhand känna igen den också i det förflutna. 1848 var Marx 30 år och Engels 28 år, för dem tedde sig flyktigheten som något nytt.

    SvaraRadera
  15. Bloggardag: "Nytolkningen förändrar vad som menas med frälsning:
    "Frälsning är för många i dag i stället liktydigt med ett inre lugn och en harmoni".
    Så elegant avskaffas Frälsaren själv och en kristendom utan en frälsare är inte kristendom men väl borgerlig religion. Det är inte så svårt att förstå."

    Verklig "inre ro och harmoni" är ett resultat av att Frälsaren faktiskt och praktiskt har fått göra sitt verk i människan. Det är inte alls samma sak som att människan endast på ett intellektuellt plan behöver vara anhängare av uppfattningen att Jesus har offrats för mänsklighetens eller ens egna synder trots att detta är det centrala i den kristna tron.
    Det som Jesus kräver är, på många ställen Bibeln, att vi FÖRLÅTER, dvs slutar anklaga någon annan för någonting i den här världen och vänder oss till Gud (eller Jesus eller den Helige Anden) och bekänner allt som vår egen synd. Den här gamla formeln gäller: "Att dölja sina brott ger ingen framgång,
    den som bekänner och ångrar sig blir benådad." Det sättet som vi döljer våra "brott" på är att vi projicerar dem på omvärlden och på våra medmänniskor. Sedan tycker vi att kärlets utsida är smutsigt och försöker tvätta den fast Jesus säger att det är insidan som ska tvättas. Insidan är alltså våra tankar och attityder. Det här hjälper Jesus med om vi tillåter Honom göra det och inte vaggar oss i tron att våra tankar blev automatiskt rena när Jesus dog på korset, hokus pokus filiokus! För om Jesus har gjort allting åt oss, vad ska vi ha Honom till då? DET är väl om något att avskaffa Frälsaren. Ge Honom sparken eftersom man inte längre är i behov av Honom.

    En anonym en


    SvaraRadera