måndag 7 december 2015

Rätten att ha fel

Mezzosopranen Susanne Resmark är alltså etablerad islamofob numera.
Jag kunde inte annat än förstå att hon var upprörd över dåd med kopplingar till islamism. Hon skrev det inte riktigt så, men Facebook är ingen litterär verkstad. Hon kanske hade dåden i Paris i minne eller hade sett något inslag om hur IS skär halsen av folk? Hon kanske funderade över Boko Haram och kidnappningen av gymnasieflickorna? Hon hade inte för avsikt att reda ut en komplikation, den hur islam blir islamism. Hon gick inte heller igenom islams erövring av Nordafrika eller Balkan, historiska exempel på hur islam utbreds med svärd. Hon kunde dock inte se att islam tillför vår kultur något. Det skrev hon. Hon menade islamister eller jihadister, sa hon senare. Men pröva tanken att någon skrivit att "kristendomen har absolut INGENTING att tillföra vår kultur" - vad hade hänt då? Några av oss hade skrattat och sagt att det var dumt. Men många hade också med passivt gillande noterat kommentaren. Vad har Kyrkan att tillföra vår kultur? Fråga kulturarbetarna på Söder i Stockholm!

Hur det än var, så har något hänt.
I den svenska demokratin ingick förr rätten att ha fel och rätten att få svar på tal.
Nu har rätten att ha fel ersatts av rätten till uthängning och protestrop över att någon avviker från den gemensamma värdegrunden, vilken den nu är.

Kyrkoherden Höggren gav ett något oprecist besked om anledningen när han i media sade sig ha ställt in Resmarks medverkan. Vilken värdering avser kyrkoherden och varför uppträder kyrkoherden inte som mäklare, dvs som den som försöker förstå vad Resmark vill ha sagt och varför hon ser saken så? Han väljer i stället att agera som företrädare för mobbens intressen. Det är knappast apostoliskt. Aposteln ville förklara, men fick inte av säkerhetsskäl. Stadens sekreterare fattade situationens allvar. Apostlagärningarna 19:21-40. Bibelläsning ger perspektiv.

Vi kan strunta i Ängelholm, som vi brukar, men frågan som kvarstår är brutal:
Hur blev det så här?

DDR måste väl vara förebilden, alltså ett totalitärt samhällsskick, där folk visste att uppföra sig och vid behov ropa högt och traska patrullo. Die Partei (som är allmänna meningen, folkets mening) hat immer recht. Luther såg saken annorlunda och hånade Herr Omnes, den herre som var alla och därmed egentligen ingen, blott en tankefigur.
I Östtyskland fanns motsvarande beröringsskräck efter visad ovilja att förstå som nu vederfares mezzosopranen Redmark. Det är konstigt. I vanliga fall hade jag undrat hur den ser ut som muckar gräl just med en mezzosopran. Finns det ingen självbevarelsedrift? Fast det behövs inte om man blir tillräckligt många och ropar tillräckligt högt.

Men från ett land ett land där vi hade rätt att ha fel, hur hamnade vi här?
Kan det vara så enkelt att det var DDR som utgjorde förebild för den svenska skolan och då blir det så här? Kollektivt tänkande med känslospröten ute för att förnimma det korrekta och ju osäkrare man är att just detta korrekta egentligen är det riktiga och rätta, desto högre ropar man och sluter sig tätare tillsammans.

Jag kan också tänka mig att vi ser ett ideologiskt vakuum efter kristen tro. I detta vakuum finns det ingen syndabekännelse och ingen förlåtelse. Då blir det som det blir. Rätten att ha fel är väl grundläggande en kristen tanke på försoning och hjälp av Guds gode Ande liksom församlingens gemenskap och prästens förmaningar i förkunnelsen och i själavården för att hantera livets mångahanda. Utan detta måste tillvaron hanteras på annat sätt.
Där lovsången tystnar, tilltar hojtandet. Vad är alternativet?

Nu skulle Susanna Resmark kunna säga sig själv att tålamod också är mod.  Det kommer att svänga. Det gör det kanske därför att IS småmordstaktik syftar till en sådan utveckling av tilltagande hat mot islam och därpå följande mobilisering av islam mot den västerländska dekadensen. Ett sådant scenario av miljontals frustrerade muslimer har målats. Men den utvecklingen är synnerligen obehaglig att tänka sig. Det kan också bli mer tillåtet att säga det förbjudna. Då kan mezzosopranen sjunga ut och säga: Vad var det jag sa? I det läget kommer media att svänga runt också. Det går snabbt. Men inte heller detta tycks mig riktigt lockande. Det mesta talar för att Resmark inte står ensam - inte nu och inte framöver. Då har under det hojtande IS fått som IS ville. Själva clashen.

När svänger det?
Ingen vet. Vi vet bara att det kan svänga fortare än vi anar. Det vet vi genom att skåda regeringens agerande. Det gäller att hänga med. Och då har nog kommunledning, kommunala tjänstemän och kyrkoherden fler besvär att se fram emot. De kan nog inte hantera dem heller. Politiska renlärighets- och renlevnadsapostlar har det svårt här i världen. Det ska de också ha. Det kallar jag "hycklares lott i livet."

Vad kunde nu göras?
Kanske skulle fokus riktas mot de skånska tidningarna. Hur tänkte de när de lyfte ett facebookinlägg till kampanjjournalistik? Redaktör Kent Carlsson kanske kan berätta oss allom till båtnad.

Och för egen del kunde vi kanske återetablera rätten att ha fel?
Den rätten är en grundbult i det demokratiska samtalet och i det demokratiska samhället.

35 kommentarer:

  1. Behöver man blanda in DDR i resonemanget? Räcker det inte med att hävda att liberalismens logiska slutpunkt som frihetslära blir - diktatur? 'Värdegrundens diktatur'.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller ännu hellre: ´Demokratidiktatur`
      Rättning i ledet bara,annars. . . .

      L/B

      Radera
  2. En god och kunnig person som gärna vill tyda och tolka allt tilldet bästa, säger sig ha betydade svårigheter med islam, sedan dess anhängare haft ihjäl hans bror. Brodern hade haft oförsyntheten att arbeta som läkare för att hjälpa dessa fredens apostlar. Kom ihäg om någon säger att "islam betyder fred" Det gör det inte: det betyder att "underkasta sig" dvs islam. Om alla gjorde det ska det ju enligt islam bli fred. Läs Philip K Hitti s "History of the Arabs": där står det mesta om den saken, ordentligt belagt med rejäla källhänvisningar. . Dessutom en fascinerande läsning.
    Den arabiska ockupationen av Mellanöstern var grym: "De hagarenska (araberna härstammar från Hagar) har ödelagt alla Guds kyrkor" skriver någon vid tiden, men värre skulle det bli. Al-Mumtazz, den dam som är begravd i det berömda Taj Mahall, hade som särskilt nöje att se på, när elefanter trampade ihjäl kristna präster. Och värst var Timur Lenk, som personligen är ansvarig för mordet på hela den stora östsyriska kyrkan, från Kina till Medelhavet. Det fanns hela städer som aldrig blev befolkade igen efter det Timur gjort sina berömda pryramider av människoskallar. Det gäller bl.a. Uppenbarelsebokens Sardes. Där han dragit fram var det mycket fridfullt och lugnt. Men likstanken måste ha varit fruktansvärd. Något måste ju "freden" kosta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja även här ger Skriften tydlig upplysning (Gen 16). Hagar kallas att "underkasta" sig Sara (den fria kvinnan), men hennes avkomma uppträder som en "vildåsna" och psalmisten ( ps 120) klagar över att bo bland Kedars tält, de som hatar freden. Aposteln Paulus påminner om Ismaels "förföljelse" som vi fortfarande kan bevittna. Mezzosopranens fråga visar sig i detta bibliska perspektiv ha större berättigande än kyrkoherdens politiskt korrekta höftreaktion, men som sagt bibelkunskapen hos somliga nutida kyrkoherdar kan vara mycket skral.

      Radera
  3. En liten glimt av Timurs fredsskapande verksamhet:
    ”As a means of legitimating his conquests, Timur relied on Islamic symbols and language, referring to himself as the "Sword of Islam”…
    …Timur's armies were inclusively multi-ethnic and were feared throughout Asia, Africa, and Europe, sizable parts of which were laid waste by his campaigns. Scholars estimate that his military campaigns caused the deaths of 17 million people, amounting to about 5% of the world population. https://en.wikipedia.org/wiki/Timur

    SvaraRadera
  4. Det bjuder mig emot att säga, men intolernansen hänger ihop med 68-orna. De fick lära sig att sanning var detsamma som ideologisk korrekthet, och att det är rätt att tysta ner dem som har fel, dvs ifrågasätter. Om ifrågasättande som hälsosamt också i en extremt utsatt verksamhet som militären, läs denna utmärkta artikel: http://kkrva.se/tank-dig-for/

    SvaraRadera
  5. BloggarDag,

    -Denna kommentar med dess inledningsvis klara innebörd, att kristendomen verkligen är en del av vår kultur, får mig som djupt sörjande banden mellan kyrkan och staten, att erinra om vad det månghundraåriga äktenskapet mellan kyrkan och staten innebar för vår kultur. Det var en väsentlig del av kulturen, skriv inget annat! Den som förnekar detta är en historieförnekare. Och sådana vill vi inte se ens i den mot den historiska kyrkoordningen starkt kritiska högkyrkligheten.

    Alltså raderades i ett penndrag en väsentlig del av vårt lands kristna historia. Oförlåtligt!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var väl under den "kristna" statens tid som den fria fosterfördrivningen med dagens rent rashygieniska implikationer genomdrevs? D.v.s. som hedendomens människosyn återinfördes (idag har vi i praktiken både knäsättningen och utsättningen eller i varje fall änglamakeriet tillbaka och ingen hojtar till försvar för Downs syndrom som man hade gjort ifall det var foster med anlag för homosexualitet som dissats). Oförlåtligt (eller vad säger vår Herre)? Men de band mellan kyrka och stat som trots allt återstår - d.v.s. politiska partiers engagemang i kyrkomötet - tycks ha förhindrat kyrkan och dess biskopar att stå upp som en profetisk röst mot hyckleriet vad gäller respekt för människovärde och människoliv (som det orerades mycket om efter attentaten i Paris - samtidigt som det i Studio 1 kungjordes att fransmännen får avliva barn med Downs syndrom ända fram till förlossningen).

      Otroligt vad Bengt Olof dike idealiserar statskyrkan och statskyrkotiden! Det är väl snart bara SD och han som tycks vilja återinföra statskyrkan (detta sagt som ett memento, inte som ett försök till "guilt by association" - Dike är sannerligen ingen Sverigedemokrat, men det politiska styrsystem han förordar bar fram Sverigedemokraterna i både kyrka och stat och får till följd att Svenska kyrkan "måste" bli främlingsfientlig ifall Sverigedemokraterna får majoritet i både kyrka och stat.

      Radera
    2. Bra Andreas att du påminner om Svenska kyrkans tillkortakommanden!

      Radera
    3. BOD, vilka är "vi"??
      Undrar
      Arg kyrkomedlem

      Radera
  6. Jag tror det handlar mycket om det du beskriver som "ett ideologiskt vakuum efter kristen tro".
    Detta fenomen märks också i skolan. Katekesundervisning och kristendomsundervisning är borta - och det blir enorma protester även mot skolavslutningar i kyrkan (bl a därför att sådana anses vara kränkande mot muslimska elever).
    Men istället indoktrineras nu eleverna med en ny ideologi genom s.k. "normkritisk pedagogik". Olof Edsinger beskriver det som "gigantiska sociala experiment som just nu pågår i skolans och förskolans värld."
    http://blogg.varldenidag.se/opinionsbloggen/tolerans-ar-saaa-00-tal/
    http://blogg.varldenidag.se/opinionsbloggen/normupplosning-i-sveriges-skola-och-forskola/
    http://blogg.varldenidag.se/opinionsbloggen/normkritik-och-transsexualism-ett-komplicerat-frihetsprojekt/

    SvaraRadera
  7. IS variant av ISLAM har ingenting positivt att tillföra vår kultur.

    Högkyrklihetens variant av Kristendom har ingenting positivt att tillföra Svenska Kyrkan.

    Kom ihåg var kulutmobbarna visade sitt vackra tryne först.
    Doktorns kniv gör ont men gott.

    Liberalismens åsiktsdiktatur där allt är tillåtet utom fel åsikt?
    Bevare oss väl för en dylik syndakatalog inom åsiktssfären.

    SvaraRadera
  8. Kan det vara så att den av (S) politisk organiserade rörelse anno 1929 emot kristendomen i allmänhet och svk i synnerhet har i hög grad bidragit till att Sverige står handfallen inför utmaningen som Islam för med sig? Jag bevittnar också den radikal-militanta inställning samhället har mot Ellinor Grimmark i frågan om samveten hos förlossningsvårdssköterskor som vill inte medverka till abort.

    Ja, så har det blivit när Sverige rör sig bort från Gud. Extrem Radikal-Militant politisk ateism/agnosticism som Sverige håller fanan för eller Radikal-Militant Islamism är lika farliga båda två - De äro en kancersvulst på människokroppen.

    Magadalena Jonsson

    SvaraRadera
  9. BOD förenklar. Högkyrkligheten hade mottot "Libertas ecclesiae", inte nödvändigtvis åtskild från statsmakten. Det var KG Hammar och Missionsförbundarna som starkast drev skiljandet.

    SvaraRadera
  10. Det är helt riktigt som biskop Björn skriver, att det var statsmaktens inblandning i de renodlat kyrkliga frågorna som vi högkyrkliga starkt vände oss emot och regeringens orättvisa och orättfärdiga utnämningar av biskopar. När vi i kyrkofullmäktige i mitt pastorat skulle yttra oss i kyrka/statfrågan röstade alla för ett bevarande av banden. Så röstade även jag. Roland K

    SvaraRadera
  11. En bild av islams framryckning får man med en genomgång av vad som har blivit av de församlingar som nämns i NT – i Apg. och Upp.:

    Antiochia vid Orontes – Det moderna Antakya, några kyrkor, få kristna, några få kristna minnesmärken
    Pafos – Kristen stad
    Antiochia i Pisisdien – Ruiner
    Ikonium – Moderna storstaden Konya, kyrka från 1800-talets slut, knappast några bofasta kristna
    Lystra – Knappast något kvar
    Derbe – Ruiner
    Filippi – Välbevarade ruiner - det moderna Krinides vid sidan om
    Thessalonike – Modern kristen storstad
    Korinth – Välbevarade ruiner – det moderna Korinth på annan plats
    Efesos – Imponerande ruiner (av Artemis-templet finns däremot nästan inget kvar)
    Kolosse – Vad som kan finnas kvar är inte utgrävt – ort i närheten: Honaz (Chonæ)
    Smyrna – Moderna storstaden Izmir, några kyrkor, men det mesta av kristen närvaro försvann med grekernas utdrivning efter 1:a världskriget
    Pergamon – Välbevarade ruiner
    Tyatira – Inget kvar (?)
    Sardes – Vissa ruiner – staden förstörd av Timur Lenk 1402 (han som staplade kristnas skallar)
    Filadefia – Moderna Alasehir, knappast några bofasta kristna, inga betydande minnesmärken
    Laodicea – Välbevarade ruiner – staden förstördes av ottomanerna 1402

    Summa: två består som kristna städer, två har övergivits av andra skäl än religion, fyra är icke-kristna städer, resten är ruiner, tre är helt försvunna.

    Mindre Asien erövrades av muslimer. Europa erövras nu av en kultur som är fientligt inställd till områdets kristna historia. Vad kommer att finnas kvar? Kyrkans hemländer ligger numera på södra halvklotet!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Södra halvklotet, de ortodoxa länderna samt Polen!
      Antony

      Radera
  12. På söndag firar den största helgonhögtiden i landet.
    En ung kristen martyrflicka hyllas för att hon hjälpte de fattiga i katakomberna och inte förnekade Jesus inför världens makter.
    Hur kan man hävda att firandet av en kristen martyr är mindre stötande för muslimer än att närvara vid en skolavslutnign i en kyrka?
    Är det förenligt med någon som helst religionsneutralitet att fira denna matryrdag i skolor, förskolor, ålderdomshet etc?

    Nej givetvis inte. Så antingen får man fortsätta hyckla eller erkänna att kristna högtider har en given plats även i det av det allmänna finansierade.

    SvaraRadera
  13. Andreas Holmberg och +Biörn,

    Till den förstnämnde en påminnelse om att SD inte var representerade i KM då detta beslutsorgan fattade det förödande skilsmässobeslutet. Något av förordat "styrsystem" har näppeligen varit generator för detta parti, vilket förstås är mig långt fjärran åsiktsmässigt på samma sätt som Jonas Sjöstedts parti är. Märkligt dock att detta numera alltid får vara inne i de varma salongerna.

    Biörn minns säkerligen flera skilsmässoappeller i tal och skrift från högkyrkligheten, om han tänker efter ordentligt. Han behöver inte gå över bloggens å efter vatten, eftersom en viss Dag Sandahl var en av dem som med sin vassa tunga och skarpa penna ivrigt ställde in sig i skilsmässotruppens led. Jag vet och minns.

    Anledningen till högkyrklighetens - eller i varje fall dess dominerande delars - linje var förhoppningen att prästernas inflytande skulle öka på bekostnad av de förtroendevaldas.

    Att jag i likhet med församlingsmajoriteten ville ha kvar banden mellan kyrkan och staten var att de tryggade kyrkans representation och ekonomi över hela landet, att ingen kunde peka på att de på minsta sätt skadade kyrkan och Ordet. Tvärtom var de just en förutsättning för det ovannämnda. Jag återkommer ännu en gång till vad som är ett faktum: att prästernas frihet var total, anställningen tryggad och församlingarnas ekonomi stabil.

    En klok fotbolls- eller ishockeytränare ändrar som bekant ej på ett vinnande lag. Men kyrkan vände vinst och trygghet till förlust och osäkerhet.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men BOD - det var bättre förr, ju förr desto bättre. Men vad är din målsättning med dina inlägg egentligen. Förväntar du dig en kampanj FÖR återinförande av statskyrka modell före 2000 (statskyrka har vi ju fortfarande i kraft av lagen om Svenska Kyrkan)

      Radera
    2. Så SvK var enligt BOD ett vinnande lag under perioden 1983 - 1999.

      Vinnare i grenen "Den snabbast krympande lutherska kyrkan i världshistorien"?

      Radera
    3. F D Alphadeltagaren7 december 2015 22:08

      Själva vitsen med att skilja sig är väl att man ska få blomma ut i sin fulla potential? Och att man i den olyckliga tvåsamheten kommit till en punkt då detta inte längre är möjligt? Alltså borde väl kyrkan fått vädra morgonluft, sätta sina egna gränser och stärka sin identitet?

      Det verkar som att staten är ett efterhängset ex. En stalker, helt enkelt.
      -" Fattar du inte hur bra du hade det på vår tid? Stabil ekonomi och full frihet?" "Jag bestämde, men du hade mitt beskydd i alla fall". "Förresten, du tar ungarnas skolavslutning i år igen. Men du vet mina regler; Inget snack om Jesus, begrips?!"

      Radera
  14. Visst har man rätt att ha fel!


    -Det slår mig också nu - vid sidan om bloggarens ovannämnda ämne - att författarens rubrik med fördel kan appliceras på denna bloggs förnekare av att människan förorsakat klimatförsämringarna.



    Visst har de fel om vårt klimat,
    trots att fakta dem serverats på fat;
    Att tala dem till rätta båtar föga,
    ej heller om de står mot expertisen öga.

    Ack, när världens experter samlade står,
    och vi alla på jorden mot sämre väder går;
    Nej, ropar då fräckt några av bloggens signaturer,
    riktiga klimatförnekare, ej ironiska trubadurer.

    Men visst har de, som bloggaren riktigt slår fast,
    rätten att ha fel, bara de står sitt groteska kast;
    Ty mot dumhet och enfald finns inget förbud, ingen lag,
    Må vi dock hoppas att de ej demonstrerar det varje dag!

    Alltså får också en katt, stor och svart som sot,
    kallas skinande vit - mot påståendet finns ingen bot;
    Men visst undrar vi alla lite till mans och kvinns,
    varför slikt bland kyrkligt intellektuella finns.


    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att det inte finns något förbud mot dumhet och enfald är väl tur för många, inte minst hr Dike?

      den Lea

      Radera
    2. BOD!
      Jag ställde tidigare en ganska rak och enkel fråga, som du inte svarade på. Därför upprepar jag den här: vad är din målsättning med dina inlägg egentligen. Förväntar du dig en kampanj FÖR återinförande av statskyrka modell före 2000 (statskyrka har vi ju fortfarande i kraft av lagen om Svenska Kyrkan)
      Snälla BOD ge oss ett tydligt, rakt och ärligt svar!

      Radera
  15. Jag följde Susanne Resmarks vidriga FB-inlägg under flera veckor eftersom hon tillhör mina vänners vänner! Därför blev jag glad när både kommunen och kyrkan i Ängelholm reagerade och avbröt det planerade samarbetet.

    Hennes inlägg innehöll bara hat - mot muslimer, mot invandrare i allmänhet, mot sossar, mot Svenska kyrkan och mot alla som insåg att det varken finns snabba eller enkla lösningar på den folkvandring som pågår. Det var aningslösa och enkelspåriga personer som hon som förde Hitler till makten, så hon är naturligtvis en idol för många på den här sidan.

    Är det då så konstigt att vi/de som inte håller med henne inte vill ha hennes medverkan på konserter i kyrkan eller i andra sammanhang? Själv har hon tagit bort alla tidigare inlägg, hon vågar alltså inte stå för sina åsikter. Och det gör hon kanske rätt i.

    Det enda positiva med detta är att kanske fler än Susanne äntligen förstår att det man skriver på nätet läses av andra och att det faktiskt kan få konsekvenser. Inte att hennes hus skulle brännas ner - sådant gör bara extremhögern - utan genom att människor inte vill gå på hennes konserter. Det borde hon tänkt på tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inlägg vi inte kunnat eller kan läsa har föga värde. Det vi kunde läsa är det som diskuteras. Jag publicerar kommentaren eftersom den så tydligt styr på person. Sådana som Susanne Resmark, aningslös och enkelspårig, förde Hitler till makten. Det är rätt häftigt som anklagelse. Och så är hon hatisk. Det måste förstås bli så här när man inte vill diskutera hennes faktiska meningar, de hon delat. Hon har i en demokrati rätt att ha fel och rätt att bli motsagd med argument i sak. Det verkar f ö som om folk går på hennes konserter i Köpenhamn, München (kanske olyckligt?), New York och Milano. Men inte i - Ängelholm!?

      Radera
    2. Inlägg som vi inte kunnat eller kan läsa? Det är Susannes inlägg, som hon inte längre vågar stå för utan tagit bort från FB, som är grunden till hela diskussionen, och som orsakat reaktionerna i form av inställda engagemang! Kan man bara sudda ut det man skrivit och låtsas om om det aldrig har funnits?

      Susanne skriver sina inlägg på svenska och därför blir de kanske inte lästa ens i Köpenhamn, än mindre i München, New York och Milano. Men i Ängelholm, Susannes hemstad, blev folk upprörda och tog starkt avstånd - det är uppseendeväckande!

      Radera
  16. Varje genomgång av vad som hände under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet kommer att visa att det sk skiljandet av kyrka och stat inte i sig var den avgörande saken, utan snarare sätten det gjordes på -därtill en massa andra ting. Det är lite synd att Bengt Olof Dike inte förmår ta in detta -se den trevliga dikten ovan,-och tack för den,! Dikter är alltid roligt! Men skona ditt rykte, Bengt Olof, och försök följa också andra sammanhang, Det finns mycket att upptäcka!

    SvaraRadera
  17. Et överraskande citat, som passar in här:
    "State patronage slowly implants un-churchly concepts into the Church's life. It falsifies the image of Christ, it shifts the planes. The Church is gradually transformed into a social institution. She becomes a bureaucratic organization corrupted by the non-Christian ideals imposed by the state... ..This brings weakness and infidelity into the Church's body accompanied by the de-spiritualization and formalization of the Church's life"
    Citerat från The Wheel nr 3 hösten 2015 sid 38 (http://www.wheeljournal.com/current/)
    Från. Present and Future of the Church" av moder Maria Skobtsova,( martyr i Ravensbruck 1945 helgonförklarad aav Ekumeniska Patriarkatet 2004.)
    Detta är inte skrivet med tanke på Svenska kyrkan, utan på förhållanden i de ortodoxa kyrkorna, som vid den tiden genomgick en mycket svår tid.
    Statskyrklighet kan alltså bli mycket kostsamt . Samtidigt måste det ju finnas ett samspel mellan statsmakt/myndigheter och kyrkan. Detta samarbete har mycket större förutsättningar att lyckas om kyrkan är en självständig enhet:
    Inbäddad i statsapparaten blir dialogen alltför lätt buktaleri utan autenticitet.
    Som bekant.

    SvaraRadera
  18. Mikael Liljeström,

    -Det månghundraåriga kyrka-statäktenskapet i Sverige har bevisligen fungerat utan anmärkningar och gav just den viktiga trygghet, som kyrkan måste ha för att kunna fullgöra sin centrala uppgift.

    Detta måste vi alla, som har synpunkter på ämnet, ha i minnet. Kyrkan fungerade alltså självständigt, var fri men ekonomiskt trygg. Regeringen utsåg biskopar, javisst, men måste välja en av tre som fanns på förslag. Den politiska "styrningen" var alltså minimal och har inte förorsakat några som helst men för kyrkan.

    Tack för orden om mina enkla dikter, Liljeström. Trevligt att få uppskattning på denna blogg. Annars är jag van vid mycket ris av den engagerade men tyvärr en smula fastlåst högkyrklighet.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den där första satsen kan jag inte hålla med om förrän vi blivit överens om kyrkans "centrala uppgift".
      Att göra Jesus känd, trodd, lydd och älskad?

      Att den politiska styrningen varit minimal motsägs av det faktum att Kyrkomötet svansat efter riksdagsbeslut i ett antal frågor.
      Kvinnliga präster 1958 - trots att kyrkomötet 1957 sa tydligt nej.
      Partnerskapsvälsignelse 1994. ("Detta är Steget, inte det första steget" som ministern sa. Var det Maj-Britt Theorin?)
      Könsneutralt äktenskap 2009.

      Man kan argumentara om huruvida detta varit till men för kyrkan eller inte, men att det funnits en politisk styrning har varit uppenbart för den någorlunda klarsynte.

      Radera
  19. "Det månghundraåriga kyrka-statäktenskapet i Sverige" har bevisligen, dokumenterat -inte alls fungerat utan anmärkningar. Innan folkbokföringsraseriet höll hon på att blöda sig vit på att få skolan att fungera i landet, och Innan dess skulle den kyrkliga apparaten skaffa kanonmat till alla våra krig. Osv, osv. Det finns få statliga kyrkor kvar,ochde som finns mår inte särskilt bra.
    När det gäller "den viktiga trygghet, som kyrkan måste ha för att kunna fullgöra sin centrala uppgift"(Ska den inte fullgöra all sina uppgifter?) undrar jag: hur mycket sådan trygghet gavs det under kyrkans första sekler? Det är nog snarare så, att alltför mycket trygghet gör att både de kristna och deras gemenskap nickar till.

    SvaraRadera
  20. Ängelholm är en bigott småstad. Där är det viktigt att visa sig i rätt sammanhang. Här sticker ingen ut ostraffat. Graden av akademisk utbildning är låg, relativt det större antalet välbeställda. Att ha rätt åsikter är viktigare än att skaffa sig kunskap. Fredrik Höggren var väldigt snabb att döma, vilket gör honom omöjlig för sitt ämbete. Jag trodde, med mina egna studier i Religionsvetenskap, att en präst läste något om andra religioner: vet han inte skillnaden i synen på våld mellan Mecka-Muhammed och Medina-Muhammed och läst något i Haditherna? I så fall hade han inte varit så snabb att döma Resmark. Annars är mina litteraturförslag: Niclas Sennerteg: Hakkorset och Halvmånen; Magnus Norell: Kalifatets Återkomst eller Ayan Hirsi Ali; Reformera Islam. Kommunledningen kan också läsa dessa, då de också förklarat Resmark fredlös, på hemsidan, samt åsiktsmaskinerna på Helsingborgs Dagblad.

    SvaraRadera
  21. Den lea och LWÖ,

    -Så skriver och talar, lea, den som ogillar andra(s) åsikter än de egna!

    Och, LWÖ, vilken är Din målsättning med produktionen av text? Ge oss ett svar på den frågan. På Din får Du här svaret:

    -Att påvisa värdet av vår demokratiska och geografiskt heltäckande kyrka, som överallt i landet synliggör Gud och Jesus och symboliserar vårt lands historia, kultur, demokratiska framväxt och självklara plats i den västerländska civilisationen!

    -Att också med obestridliga fakta och hänvisningar till verkligheten bemöta och vederlägga den störtflod av påhopp och angrepp mot folkkyrkan, parade med orättmätiga och delvis helt befängda ifrågasättanden av biskoparna och den folkvalda ryggraden i Svenska kyrkan som demonstreras på härvarande blogg.

    Det, MVÖ, är en sammanfattning av målsättningen. Glöm nu inte att berätta Din!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera