Julafton

Arbetet att försöka hålla jul genom att hålla i julen är besvärligt.
Tanken är ju den att julafton är aftonen före julen, som därpå brakar loss och varar i 20 dagar. Sedan blir det oxveckor i väntan på Kyndelsmäss och först därefter sluts julkretsen 2015. Men det fuskas sanslöst med julfester och julbord från november och fram till - nu! När det egentligen börjar...
Sekulariseringen är inte god mot människor.
Motrörelsen borde bestå i små julfester under de närmaste 20 dagarna. Hur ska julen ta gestalt och vi gå in i Guds verk med oss till kropp, själ och ande?

Hur är det med samverkandet annars?
För dem som älskar Gud, samverkar allt till det bästa. Gud ser till att det blir så. Reformatorerna på 1500-talet var skygga inför talet om samverkan med Gud, eftersom de sett hur det gått. Samverkandet blev till sist ett sätt att fösa Gud ut i marginalen. Då som nu, alltså. Då måste betoningen läggas annorlunda. Nåden allena, inte laggärningarna. I vår tid är det fullkomligt konsekvent att tala om detta samverkande. Människoriket förnekar sig inte.
Hållningen att gå in i Guds verk blir en mothållning. Det är förstås samverkan. På samma sätt som leran i krukmakarens hand inte gör motstånd utan låter sig formas.

Inför julen möter man en del glada människor.
"Ska du stå länge?" frågade den unge mannen på Stortorget i Kalmar, där man får parkera. "10 minuter", sa jag. "Ta den här då", sa han" och gav mig sin P-biljett och körde iväg sedan vi båda sagt: "God Jul" och jag glad kunde uträtta mina sysslor.
Jag slapp bli fotograferad. Det fanns en bild som kunde användas till min lilla insats på kultursidan i Östra Småland denna julafton.

Film- och litteraturvetaren mötte jag också.
Hon hade hört KG Hammar, som ömmade för sökarna och ville visa på den befriande berättelsen. Fokus låg just på berättelsen, inte på om det som berättades faktiskt hänt.
Litteraturvetaren sporde då om sökaren inte lättare skulle tro något som verkligen hänt än bara en berättelse.
KG tycktes bli svaret skyldig. Teologer ska jagas av vettigt folk, tänker jag. KG vill väl, men det är inte lätt att vara både sentimental och ha intellektuella anspråk. Detta resulterar i det som i gammalkyrkligheten kallades "kärringatröst".
Särskilt mycket tid har KG nog inte heller lagt på den dialogform som heter förkunnelse och själavård i församlingen.
Jag hade visst nöje av litteraturvetarens berättelse. "Tro berättelsen för den berättar något viktigt även om det inte hänt." Då läser jag hellre Jacobsens bok Mordet på änkeprostinnan, trevlig julläsningstradition. Det mordet hade för den delen inte heller hänt.

Kyrkosociologiska betraktelser ägnar man sig åt i Växjö stift och det har vi lärt oss av professor Hilding Pleijel. Jag brukar skryta med att hans syster var fadder till min bror. Jag tar inte nu upp Annandagen, som i praktiken avskaffats som martyrdag. Där det över huvud taget finns några gudstjänster, är det julens sånger och psalmer som ska kvädas. Men det finns undantag. Jag kanske ska redovisa dem på Annandagen?

Avskaffad är också i praktiken Juldagens högmässa, själva grejen. Detta är kyrkosociologiskt av utomordentligt stort intresse. Hur gick det till? När jag var barn hade prästen i Ormesberga kyrka först julotta, därefter paus (folk gick ut på kyrkogården ett tag) och därefter följde juldagens högmässa.

I Kalmar och trakterna däromkring finns det dock en uppsättning högmässor på Juldagen. På södra Öland finns högmässor men inte längre på norra.
I Smålandsposten visualiseras det kyrkliga livet i en betydande del av Kronobergs län. Jag har räknat ut att det firas en högmässa i Växjö domkyrka och så är det juldagsgudstjänst i Skogslyckan. Kyrkliga Förbundet har också en gudstjänst i Växjö kl 9 med den avsatte fd kyrkoherden Ragnar Block. Men jag hittar inte mer.
Det betyder att den som inte riktigt orkar midnattens mässa inte har något att gå till på juldagen. Kyrkorna står tomma.

Föga tycks ha gjorts i medvetande om att juldagens kväll är den stora utekvällen i Sverige. Då går man ut för att träffa sina vänner. Det kanske skulle ha påverkat det s k gudstjänstutbudet?
Och hur är det pastors eget andliga liv när pastor inte firar julens gudstjänster en masse?

Jag läste att veckans twittrande präst gjorde sin sista arbetsdag innan jul den 21 december och i jul skulle han ha julotta. Arbetsdagen ägnades åt att förbereda denna gudstjänst. Reflektionerna göra sig själva, som det heter. Nej, förresten. Inte riktigt. Pastorn, Kjell Dellert (organiserad helnykterist så ursäkter finns inte) twittrar på temat Dela tro - dela liv. Så här låter det den 21 dec: "Vem är det som kör? Höhö, det är ju jag som kör! Kjell Dellert, präst i Sollentuna utanför Stockholm. Jag har fått julveckan på min lott!" Noga taget adventstidens sista dagar samt julens första, men vi bråkar inte. Vad är det för djupare mening med twittrandet Dela tro - dela liv? Vet någon?

Dagens Seglora!
Saken kanske inte är så allvarlig. På Dagens Seglora droppar det ner små bidrag då och då, men de ekonomiska bidragsgivarna torde inte ha skäl att vara särskilt belåtna med frekvensen. Det blir allt mer skandalöst även om det bara gäller en världslig sak, som Karlsson på Taket skulle sagt.

Pastor Elisabeth Arborelius ställde i ett av de fåtaliga inläggen frågan: "Vad är kristen tro annat än djup medmänsklighet?"
Hon hade tydligen hört en predikan som "proklamerade åtskilliga kristna dogmer" och det är inte enda gången hon hört "proklamationer från predikstolar från präster som älskar att höra sin egen röst och att synas i sammanhang då kyrkorna fylls." Frågan hon ställer avslöjar nyprotestantismens ärende, tror jag: "Varför handlar inte merparten av predikningar om hur Jesus vill påminna oss om detta att fullt ut vara människa och leva tillsammans med våra medmänniskor?"
Om nu tron inte är något annat än djup medmänsklighet - varför behövs då Kyrkan och julen och kyrkoåret och, ja, fortsätt själva eller inte.

Gör nu det som blir bäst, för att ni ska få en precis så GOD JUL, som jag härmed önskar er!

Efter midnattsmässan blir det nog ingen gudstjänst för mig, den präst som går för att lyssna på Ragnar Block riskerar väl domkapitelsanmälan, bortsett från att Kyrkliga Förbundet inte som Dr Luther firar juldagens högmässa (märkligt folk, de där sista utlöparna av gammalkyrkligheten, må jag säga).
Jag får väl sätta mig med Martin Luthers Kyrkopostilla.
Behöver jag någon ytterligare syssla, kunde jag läsa kyrkotidningar och fundera på under vilka tidsrymder  kyrkorummen står tomma under jul- och nyårshelgen och samtidigt ynka de arbetstyngda prästerna.

Äldre herrar upprepar sig gärna: GOD JUL!
Å andra sidan blir äldre herrar lätt sentimentala. Så GOD JUL igen!
I morgon säger vi "God fortsättning!"