söndag 13 december 2015

Solens dag

Att söndagen är solens dag kan det i december månad vara lite svårt att tro men tron är i detta fall en begränsning - i varje fall om den inte stöds av vetande. Då kan jag tro eftersom jag vet.  Tror ni jag blev för enkelt lurad när jag lovade Strukturutskottet att vara snäll på Bloggardag på söndagar? Det är inte lätt, ska ni veta.

Går det att få fira en högmässa med tema från 3 söndagen i Advent?
Det är mycket Luciafirande - och eftersom Luciadagen är en söndag firas högtiden den 11:e och framöver.
I kyrkoannonserna ser jag att det blir julotta kl 16 på torsdag i Alvesta och fattar att det är de försvarslösa på Högåsen som utsätts för detta.
I nejden finns det två högmässor söndag förmiddag å landsbygden, Rydaholm och Älmhult. Johannes får maka på sig för Lucia. Men det är söndag och jag har lovat vara snäll.

Jag kollade Tingsryds pastorat med sju kyrkor. I två hälsas vi välkomna till"övriga kyrkor", i fyra är det "luciagudstjänster" och i själva Tingsryd något som heter "Mässa" söndag kl 11.
Kyrkoåret har ändrat karaktär utifrån en sed som kommer från de mer sekulariserade områdena i Sverige och bottnar i Stockholms Dagblads skönhetstävling på 1920-talet. Jag har lovat vara snäll! Det är en vacker sed.

Riktigt hur det blir i Lund, där det serveras spaghettihögmässa, vet jag inte. En kär och lärd vän oroade sig . Oblaterna är glutenfria men hur är det med spaghettin? Glutenfritt till alla? Och blir det köttfärssås till spaghettin i solidaritet med de 3% av befolkningen som jagar? Minoritetsskyddet är viktigt.

Vad annat snällt ska jag skriva?

Om Folke T Olofssons biografiska dogmatik Credo skriver jag gärna. Tre band och jag är igenom det första. Det är en läsupplevelse. Ibland reder författaren mångordigt ut dogmatiska sammanhang. Andra gånger svävar han ut i poesi. Prosten Pehr Edwall hade jag unnat få läsa detta, men han är tio år död, som Myrdal skulle konstatera.

Jag berättade för min vän biskopen av London om Folke, som en gång på min fråga föreläst om donatismen samtidigt som han gräddade pannkakor till sina barn och mig. Vi satt i köket, Folke föreläste, gräddade pannkakor, kollade att vi alla fick och åt. Biskopen sa: "Det är bara sådana teologer som är värda att lyssna till."

Jag läser Credo och återvänder i tanken leende till prästgårdens kök den där sena eftermiddagen när prästbarnen kom hem från skolan. Vi fick sylt också. Och en del annat senare under aftonen, sådant jag just nu förtiger. Men det var produkter inom Borgågemenskapen, för Skottland tillhör den.

Är det värt att köpa bokverket Credo på Artos?
Obetingat. Till församlingsbiblioteket och som tjänsteex till kyrkoarbetare som roas av teologi och det är kanske inte bara präster. Det blir ju jul också. Tala med tomten. Eller med kyrkoherden.

Folke T Olofsson hör till kretsen av begåvade vänner. Det är bra att fler än tacksamma församlingsbor och entusiastiska gamla dekaner får ta del av teologi skriven med hjärteblodet.

Johan Thelin hör också till kretsen av begåvade vänner.
Hans bok Berättelser från Badhusparken med omnejd är, skriver han, skrönor. Det hade prosten Pehr också uppskattat. Särskilt om det ljugs begåvat och berättas sanning med fantasi. Detta kan Johan.

Så stolt jag blir att få räkna in Folke och Johan till vännerna. Johan fyllde 70 men det missade jag. För vi är vänner in real life och inte på fejjan. Då tappar man en del.

Hur man beställer Johans bok? Jag köpte den av honom och tänkte gå in på Talande bilder, som är hans hemsida, men hittade intet. Butik heter en flik. Och boken kostar lite mer än hundralappen. Har ni tur läser Johan denna blogg och ger köpoptioner i en bloggkommentar. Folkes bokverk beställer ni på Artos.

När jag fortfarande är snäll: Vad var det egentligen för fel på min uträkning av kyrkogångsfrekvens och antalet kvinnliga präster, när jag alls inte sagt att det finns ett samband  mellan gudstjänstlivets kollaps och framgången för 1958 års riksdagsbeslut? Jag har bara påpekat att det förhåller sig på det här viset om jag skaffar mig en objektiv utgångspunkt från år 1973 och lika objektivt använder samma metod för siffrorna 2014. Jag kunde lite hårdare markerat tanken att med reformen skulle folket återvända till kyrkan, för så sas det. Så blev det inte. Men jag driver inte resonemanget. Inte en söndag. Inte ens en söndag den weekend (jag skrev inte helg...) då vi har ett överflöd av kvinnliga lucior i en dramatisk framställning av något från år 304 i Syrakusa som blir verklighet här och nu.

16 kommentarer:

  1. Folke T Olofssons Credo kan klart rekommenderas. De tre böckerna är ju dessutom tillsammans oförskämt billiga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med, inte sedan Hjalmar Lindroths Barth-inspirerade trebandiga "Kyrklig Dogmatik" har någon i vår Kyrka åstadkommit något motsvarande. Olofssons Credo ger anledning till glädje idag på glädjens söndag.

      Radera
  2. Ett fel i uträkningen är att det totala antalet präster inte är medräknat. Ifall man vill se nedgången lite mer korrekt borde man jämföra gudstjänsfirande per präst oavsett kön både 73 och 2014 och därefter konstatera antalet kvinnliga präster de olika åren och nöja sig med att retoriskt fråga ifall det finns något samband.

    Vill man ha värre siffror gör man samma beräkningar fast utslaget på antal anställda så blir djupdykningen än större.

    Mattelärarn // John

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det lär finnas dubbelt så många präster numera, jämfört med i början av 70-talet.

      Produktiviteten dalar kraftigt. Vår kyrkoherde uttryckte saken så:

      -Dom gör sina timmar. Visst gör dom det. På utbildningar, studieresor och personalsammankomster, alltså.

      GG

      Radera
    2. Det sista stycket ger anledning att påminna om Parkinsons grundläggande lag, att en administration alltid växer, oberoende av vad den har att administrera. Hans huvudexempel är det brittiska amiralitetet. När engelska flottan 'ruled the waves', var amiralitetet förhållandevis litet. Nu är det en imponerande organisation, fast flottan knappas behärskar mer än Engelska kanalen.

      Radera
  3. "... med reformen skulle folket återvända till kyrkan ,,,". För att ur minnet citera statistikboken: korrelation är inte kausalitet. Med andra ord, om två saker sker ungefär samtidigt och verkar utvecklas åt samma håll behöver det ändå inte innebära att det finns någon påverkan mellan dem. Men enligt vad jag citerar från bloggposten behöver man inte ens fundera på om det är korrelation eller kausalitet, eftersom nedgången var redan igång. Och den började ju långt tidigare, när statskyrkan inte kunde terrorisera folk längre, när avstående från kyrkobesök, övergång till andra samfund eller emigration blev trovärdiga alternativ. Med andra ord kan man sätta ett ?-tecken för hur mycket förekomsten av kvinnliga präster påverkat 'avkristningen' i stort. Det kan inte ha varit en stor påverkansfaktor, gissar jag. Inte jämfört med allt annat som hänt i samhället de senaste 150 åren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men nu sades det ju vara en metod att vända trenden, vilket uppenbarligen har fungerat mycket dåligt.

      Radera
  4. I själva uträkningen var det bara ett obetydligt avrundningsfel i det andra jämförelsetalet.
    Vad gäller att jämförelsemodellen och du inte sade något om riksdagsbeslutet så var det inte det jag menade med att modellen inte var så bra, utan det att den inte var byggd så att den skulle kunnat säga något.
    Hypotesen att reformen skulle återvinna folket kan testas och förkastas mot bruttosiffrorna. Men då kan man slå sig i backen på att reformvännernas svar blir att utan reformen skulle siffrorna sett ännu sämre ut. Det är då man skulle behöva en 'kontrollgrupp' att jämföra med. Som sagt, man skulle kunna göra en jämförande studie på församlingsnivå. (Min gissning är att nedgången är mer direkt korrelerad till 'liberal' gudstjänst och förkunnelse än till kvinnliga präster. Under perioden utmärkte sig väl högkyrkliga församlingar genom att samla större gudstjänstskaror.)

    SvaraRadera
  5. Också klimatets dag, bäste bloggare!

    -Inte bara solens dag utan HELA klimatets dito!
    Det lyckades alltså till sist i Paris, och glädjen är unison.

    Förhandlarna lyssnade alltså inte på signaturen Elisabeth. Det skall vi vara tacksamma för.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, de kloka blir sällan lyssnade till, min käre BOD! :-)

      Nu har vi fått ett avtal som inte gör någon nytta för den påstått önskade klimatförsämringen (och tack och lov för det; vi behöver ingen ny istid) men desto större nytta för dem som, i klimatets namn, försöker tillskansa sig inflytande över våra liv. Det bör du beklaga.

      Sedan har jag upptäckt ytterligare en härskarteknik du kan lägga av med, nämligen att påstå att någon är ensam (i detta fall jag) om en uppfattning. Det är jag inte. Och det ska du vara tacksam för.

      Radera
  6. LUCIA
    F Sune Wiman frågade mig en gång, om jag kunde urskilja de två hornen som fanns med i Luciafirande i svensk tappning.
    Han svarade själv:
    1. Högmodets horn som fanns på Lucian
    2. Avundens horn som fanns hos tärnorna som ej valts till Lucia.

    SvaraRadera
  7. Ja, Dag, ämbetsreformisternas optimistiska tes - att de kvinnliga prästerna skulle återvinna folket för kyrkan - kan ju absolut belysas och värderas med tillgänglig statistik. (Å andra sidan: man vet ju aldrig - det KAN ju tänkas att det blivit etter VÄRRE kyrkogångsmässigt utan de kvinnliga prästerna. Men det kontrafaktiska jämförelsetalet får vi ju aldrig).

    Det var ju bara den rätt groteska jämförelsemetoden (gudstjänstdeltagare per kvinnlig präst!) jag ville dissa, innan BOD eller någon kvinnlig präst påpekade den uppenbara (oxå för en helklassiker antar jag?) orimligheten. Så att dina supporters - till vilka jag i många avseenden räknar mej, dock inte vad gäller Lakers - inte ser ut att bekräfta BOD:s bild av en s.k. doakör.

    SvaraRadera
  8. Nå, hur det var i Lunds andra kyrkor vet jag inte men i Helgeandskyrkans tegelborg på Klostergården fick man en vanlig högmässa och en prediken som handlade om Johannes och Kristus.
    /q

    SvaraRadera
  9. Jag noterar att diskussionen inte vill laemna statistiken saa laat mig faa laegga till naagra ytterligare synpunkter.?

    Foerst , jag aer helt enig med Bjoern Nilssons kommentar- korrelation aer inte kausalitet naagot som vael alla med foernuftet vet men har svaart att ta till sig naer man vill haevda en tes. Det gaeller speciellt en flitig solist.

    Naavael, jag foermodar att andra som laeste min kommentar re statistiken inte kunde undvika att notera att jag uttryckligen paapekade att utifraan denna kunde man inget utlaesa om huruvuida kvinnopraesterna hade foervaerrat situationen eller inte. Foer att kunna goera det det behoevs annat material , jaemfoerelsematerial som naagon paapekade men aeven daer boer man vara foersiktig.(Det aer inte lika laett som inom medicinen och sockerpiller att skaffa ett saadant(?).

    Personligen aer jag mera inne paa vad en tidigare skrev om att kvinnopraesterna bara var/ aer ett resultat av sekulariseringen , ja,jag sjaelv brukar ju paapeka att det handlade om trots / olydnad man ansaag sig begripa baettre aen Gud sjaelv. De man daa foerst angriper ar apostlarna. Allt enligt beproevad taktik. Inte angripa kungen direkt utan laatsas att man verkligen bekymrar sig om honom och hans vilja och "bara" vill raetta till vad De, apostlarna "maaste ha missfoerstaatt.( Skulle vael Gud ha menat...)

    Solisten ironiserar oever hoegkyrkligheten och dess krympande skara och laatsas tro att deras minskade skara skulle bero paa att deras teser och uppfattningar visat sig vara felaktiga? Lika dumt som naer han laatsas tro att kyrkan inte styrs av politiker varav han sjaelv aer en.

    Naa , foer att aatergaa till statistiken , man borde kunna bli skraemd foer mindre. Fundera ett oegonblick over hur maanga personer det handlar om som besooker en maessa naagot saa naer regelbundet. Goer det utan att foersoka glida undan huvudproblemet med tjafs om oeppna doerrar och hoegt i tak.

    6 miljoner medlemmar, jag har inte senaste statistiken skulle ett maessa om aaret foer alla dess medlemmar alltsaa innebara minimum 6 miljoner Vi aer langt fraan detta i vaar statistik. Samtidigt vet vi att det trogna kyrkfolket tycker att en soendaglig maessa aer mer eller ett minimum. De kanske inte alltid kan uppfylla det, utlandssemestrar, sjukdomar och annat kan laegga hinder i vaegen. Fundera oever hur maanga aer de egentligen som bevistar en maessa och reflektera oever hur denna minoritet behandlas. Denna minoritet vars enda oenskan aer att Kyrkan, Kristi Kyrka, inte blir en politikers lekstuga och foersoerjningsinraettning utan faar vara vad den nu loegnaktigt paastar sig vara.Att Guds ord rent och klart predikas utan sneglingar paa vad som aer PK.

    Nu kaenner de sig med all raett trakasserade av denna majoritet som inte sjaelv, annat aen i undantagsfall, besoeker kyrkan med alla sina paafund. Ser hur de praester de har foertroende foer motarbetas, tystas tom avkragas och i deras staelle kommer mysfarbroeder och tanter. Jag ser det som en stor skam.

    Laat mig till sist paapeka som en kommentar till BOD's paapekande om att alla aer vaelkomna -fraaga - skall det ocksaa betyda att alla skall faa bestaemma?

    Jag kaenner t ex en person som aer uttalad ateist och tillika menar sig vara humanist. En bildad man daerom inget tvivel men alltsaa ateist.

    Trots detta aer han medlem i SVeK och drar sig inte foer att bli invald i kyrkans sfaer. Han haevadar och jag tror honom att han goer det inte foer pengar eller maktlystnad utan foer att han ser det som sin livsuppgift att foerhindra att praesterskapet skall faa nagot att saega till om.

    Solisten foerklarar sig inte vara ateist, det aer foervisso sant men han tycks ha tagit som sin livsuppgift att foerhindra att raetttrogna praester faer naagot att saega till om. Aer skillnaden saa stor?

    Ibland taenker jag paa Johannes ord daer han varnar foer vissa. De kommer fraan oss.. men de har aldrig tillhoert oss.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lägg därtill att det inte ens syns i statistiken vilka av mässorna som i Sv k tradition firas enligt Jesu instiftelse med riktiga nattvardselement och det blir ännu mer alarmerande.I pastoratet jag tillhör erbjuds ytterst sällan en mässa i Sv k på de premisserna trots jag skulle tro att statistiken visar på minst ett mässtillfälle i veckan.

      Radera
  10. Bloggarens observation tydliggör att det inte behövs någon ny handbok.
    Egna teman och gudstjänstformer beslutas uppenbarligen i det lokala och utan påföljdskonsekvenser kommer det att fortsätta vara så.

    Det matematiska sambandet med en kvot som jämförs vid två olika tidpunkter är inte bra. Inte en men omvänd proportionalitet hade det visat på någon korrelation då det en massa andra faktorer som inte är försumbara.
    Det skulle vara bättre och enklare att visa på antalet gudstjänstdeltagare när kvinnliga präster predikar ock jämföra mednman liga präster.
    Gärna i förhållande till antalet medlemmar i församlingen.

    SvaraRadera