Översvallande känslor i Berg

Ni minns kyrkan i Berg, Kronobergs län, den som varit stängd sedan 2009 på grund av mögelproblem. Det skulle, hette det, kosta 9 miljoner att sanera kyrkan. Nu tycks beloppet beräknas till knappa 5 miljoner, vilket är pengar det också.  Vi får väl se vad det blir i verkligheten. Pengar ska komma från den kyrkoantikvariska ersättningen i betydande omfattning så de 300 i socknen behöver inte hosta upp med slantarna. Det gör mestadels andra.

Vad ska göras? Sanering och byte av träbjälklag, dränering samt omgestaltning av kyrkorum. Det betyder att utrymme för sockenstuga ska byggas under orgelläktaren. I sinom tid ska sockenstugan säljas.

Vi talar nu om en region där gudshusen mestadels står tomma. Det är där en kyrka ska sättas i stånd. Hur mycket ska den sedan användas av de 300 sockenborna? Präst ska komma tillresande, det är inte som fordomdags när prästen bodde i prästgården och var en del av socknens liv. Den som vill kan ta fram kartboken och bedöma avstånden till Ormesberga, Ör, Aneboda, Tolg, Tjureda och Lammhult. Ingen av dessa kyrkor har söndaglig gudstjänst. Och bara för att komplicera bör frågan ställas var de som bor i Berg gör sina matinköp. Lammhult och Växjö, antar jag.

Vilka är då planerna för gudshuset i Berg?
Utgångspunkten för aktivisternas mångåriga möda är att man inte bara kan lägga ner en kyrka. Kan man inte det? Eller är vi bara inte vana vid det, dvs vana under 1900-talet? På 1800-talet gick ju sådant bra.

Vad ska den iståndsatta kyrkan användas till?
Jag läser Smålandspostens artikel, där församlingsrådets ordförande uttalar sig:
"Nu ska vi jobba för aktiviteter i kyrkan som lockar besökare."
Vad skulle det kunna vara? Finns någon tanke på hur kyrkolivet ska gestaltas om 20 år efter återinvigningen, år 2037? Vilken är befolkningsprognosen? Åldersfördelningen?
2037 har Svenska kyrkan tappat många medlemmar, som tagit fegvägen ur kyrkan, dvs dött. Andra har begärt utträde för de tycker inte att de med höjda kostnader för drivmedel (som de måste ha för att med bil komma till arbetet, det är inte enkelt att bo på det idylliska landet) har råd med en avgift för något de inte utnyttjar. Och vilka aktiviteter drar folk? Konserter? Thage G. Peterson, som kommer hem och berättar minnen från det politiska livet? Kulturveckan i Berg i juli månad där något arrangemang kan förläggas till kyrkan?

Kan det inom kort vara så, att den som bor på landet på nytt blir paganus, hedning. Det är ingen värdering i begreppet. De bor på paganan eller på heden till skillnad från dem som bor i (den befästa) staden. Det är i staden den kristna tron slår rot och så sprids den långsamt ut över landsbygden och kyrkor byggs i socknarna. Är det alldeles orimligt att tänka sig att Kyrkans förnyelse börjar i städerna medan landsbygdens kyrkliga liv efterhand förtvinar. Det finns inte tillräckligt många människor där och för få som bär tron. Den kyrkliga mängd som blir kritisk massa saknas.

Satsningen i Berg tar resurser, som snabbt räknas bort i Bergs socken eftersom andra betalar. Men i stort? Hade resurserna gjort mer nytta på annat håll? Och vad kostar driften och underhållet av kyrkan i framtiden?

I grannsocknen Ör byggdes församlingshem för 5-6 miljoner. Jag vet inte hur mycket det används. Örs kyrka används högst sporadiskt. Ormesberga likaså. Planen är att använda de olika kyrkorna på landsbygden, inklusive kyrkan i samhället Lammhult, efter ett slags hoppande schema. Ingen fast gudstjänstplats och ingen fast gudstjänsttid oavsett väderlek och en uppsättning präster, som gör sina insatser. Så bygger man inte församling.

Jag tycker om aktivisternas entusiasm, förstås. Risken är överhängande att den förbyts i uppgivenhet. Hur ska vi bygga hållbara strukturer utifrån realistiska bedömningar av framtiden? Det nya är att bygga in församlingshem i kyrkobyggnaderna. På så vis kanske man långsiktigt kan spara pengar men är det någon annan skillnad man gjort? Vad ska dessa församlingshem användas till?

Jag har varit med rätt länge och hört felanalyserna, mött lokala kyrkopolitikers både räddhåga och slagordsmässiga verklighetsförståelse. "Kyrkan" skulle göra ditten och datten - vilket betydde kyrkoarbetarna. Mest skulle vi gå ut, vad nu det betydde för vad vi faktiskt gjorde, hade dessa kyrkopolitiker föga aning om.  Vi skulle, sas det, "inte sitta och häcka i kyrkorna", som i Kalmar oftast var hopbyggda med arbetsrum och församlingshem. Att rätt många människor kom just dit, visste kyrkopolitikerna inte heller.

Jag är fortfarande lite tagen av att ordföranden för planeringskommittén för ett nytt kyrkbygge inte brydde sig om att någonsin fira gudstjänst med människorna i källarlokalerna för att möta dem och höra hur de tänkte, men kanske än mer tagen av det faktum att han som blev byggnadskommitténs ordförande aldrig kom för att fira gudstjänst i den nya kyrkan. Ville han verkligen inte se hur det hela blivit i praktiken?
Vem tror att man med den sortens kyrkopolitiker bygger framtid? Inte jag i alla fall.

Stalltips: Det som tänks om Bergs kyrka är nog feltänkt. Så kan man tänka så länge det finns pengar. Men hur länge finns det det?

I Smålandsposten annonserar "Svenska kyrkan Växjö". Gudstjänsterna förtecknas och ett visdomsord levereras. Denna vecka är det detta:
 "Att fortsätta tolka tecknen vi ser runt omkring oss är viktigt. Det är då vi får syn på både andra och oss själva..."
Må vara.
Men vem ger oss tillvarons tecken? Var det inte en rätt avgörande miss när vi då bara skulle se andra och oss själva?
Tidens tecken? Är det inte bibliskt så att det är just där vi missar grovt? (Matt 16:2-3)

Champagnen på kylning och ostronen därtill så hoppas vi på översvallande känslor inte bara i Berg.
Gott Nytt År, önskar jag förstås. Men det vete spörs hur det går, som man säger i Kronobergs län.