måndag 6 mars 2017

Mot Hillert

Jag övervägde att skriva "mot" på latin, typ Contra Celsum men varför konstra till det. Här gäller nu uppställning mot en villolärare. Han heter Hillert och han har dokumenterat sig. Hans Gud är en hemmagjord konstruktion. Det behöver inte angå mig särskilt mycket om det inte vore så, att Hillert har en plattform i Svenska kyrkan för att bibringa prästkandidater sin villolära. Då måste den bekämpas. Hillert är nämligen en revisionist. Han uppträder i skydd av ärkebiskop em KG Hammar. Jag är lite oklar över vad Hammar förpliktade sig till vid sin biskopsvigning men något i stil med att vaka över läran var det rimligtvis. Hammar tror att Hillert står i traditionen från Franciskus. Finns det inga franciskaner som nu bör protestera? Bröderna i Jonsered?

Hammar anför "semper reformanda" i sammanhanget. Men reformation är något annat än revisionism. Många firar detta år 500 år av revisionism och de hämtar ny kraft till förnyad revisionism av detta. Revisionism är dock för oss som kan göra en enkel teologisk analys något annat än att hantera ett reformationsjubileum.

I veckan som gick slog det mig en morgon hur viktigt dopet är för mig. "Gud välsigne Folke Hyltén-Cavallius", sa jag. Han döpte mig. Hos Hillert är dopet föga stororden till trots. I Hillerts religion döper vi "för att ge varje människa tydlig plats i världens liv och kärlekens rörelse". Riktigt vad detta betyder är oklart. Var och en som skattar dopet högt, uppfattar i Hillert en villolärare.

Samma sak med med nattvarden. Den blir gemenskap med alla för nattvardsbordet är öppet för alla. Perspektivet är klart: "Ingen människa är mindre viktig än någon annan." Konsekvent på sitt sätt. Hillert vill inte koppla ihop barnaskapet hos Gud med Guds rikes måltid och då blir det något annat. Detta måste gå att uttrycka intellektuellt redligt som en skillnad mellan två olika sätt tt tro - kyrkokristendom mot denna medelklassreligion, villolära. Är det så mycket stake i biskop Persenius att han agerar?

Vi som fattat inser förstås att den hillertska villfarelsen är klassmässigt och politiskt betingad. När världen går mot hårdare motsättningar dyker alltid de upp som vill upphäva dualismen. Därmed ges ondskan fritt spelrum och blir bokstavligen livsfarlig. Det begriper inte Hillert själv ty han är fromsint. Men fromsinthet är inte nödvändigtvis detsamma som kyrkokristendom, den han vid sin prästvigning förpliktade sig till.

Inget kristet dop, ingen eukaristi, ingen persionlig gud utan livskraft i stället (fint förstås men i alla fall...). Inga klassmotsättningar - här har ni en teologi som Mussolini skulle uppskattat. Gud blir kropp i allt som lever och är, men Gud behöver ingen övernaturlig värld för Gud finns i skeendet. "Bortom dualismen kan vi med Guds hjälp bevara djupet i det kristna budskapet och just därför vara öppna för världen och framtiden." De religiöst sinnade brukar hålla sådana "sanningar" som uttryck för djupsinnighet.  En kyrkokristen ser det pretentiösa och förstår villolärarens metod att trolla med truten.

Också i trons värld är utveckling oundviklig. Ingen uppenbarelse, inget som en gång för alla avslöjats och som ska föras vidare. Bra. Då kan vi fixera, det heter så i Lund eller hette, motsättningen.

Nu kommer min poäng. Rävarna är sammanbundna i svansarna. Det Hillert konsekvent pläderar för, ska en kyrkokristen undvika. Alldeles konkret ska Hillerts öppna måltid för alla, där jag alls inte tänker delta, firas med glutenfria oblater under utsägande av de kristna orden, då avstår vi från att hålla på med Erstas glutenfria. De bakade på vete går an, som bekant. Men inte de med guarkärnmjöl. Jeus knöt inga löften vare sig till potatismjöl eller guarkärnmjöl. Men bortom det som tedde sig som en omsorgsfull praktiskt ordning finns en ideologi. Det finns en del som skulle haja till nu.

Ska Hillert ha fest på det alkoholfria, förstår vi som dväljs i glädjens sammanhang att vi möter något annat. Fokus ligger fel och tar gestalt.  Jag är inte med. Hillerts gemenskap blir en gemenskap med alla men inte med mig. Hurdan gemenskap blir det då?

Vi förstår också vad det är för slags präster Hillert utbildar. Under alla åtbörder (och de är många nuförtiden för tiden älskar yta men avskyr innehåll) utbildas de tydligen att administrer en annan religion än kyrkokristendom. Det är lika bra att det blir sagt. Hillert hymlar inte. Han kör en gängse lagisk miljöagenda och vi evangeliska känner igen det neurotiska greppet och tröstar oss med att man inte behöver vara miljöpartist för att vara kyrkokristen! Det tackar vi Gud för alldeles synnerligast. Men ska folk i kyrkbänkarna luras i detta?

Mittåt! Tänk om Hillert är fin och har rätt även om Hammar tror att det dröjer några generationer innan folk fattar hur rätt Hillert har (nu skrattar jag på mitt försynta sätt) - då har jag fel och är villoläraren. Det är väl lika bra att den saken klargörs i öppen lärostrid. Så kamrater, var står ni? På revisionisternas sida? Må vara att revisionisterna sitter i den kyrkliga maktapparaten - men har de rätt för det? Vad ska vi ha stiftskonvent och kontraktskonvent till om vi inte ska reda ut den här sortens grundfrågor? Kan vi ens ställa frågorna eller har ni domesticerats så till den milda grad att ni inte talar trons grundfrågor längre, om nu domesticera är rätt ord. Kan det heta ecclesisterats?

Men har inte Hillert i fotnoter anfört bibelord ihop med sina engelskspråkiga auktoriteter, tyska läser han tydligen inte, inte franska heller. Visst anför han bibelord. Då minns jag bedömningen att villolärare alltid anför bibelord. De stöder framställningen, men de föder inte fram den. Där är skillnaden.

Blir det lärostrid nu med markeringar från predikstolar och mobiliseringar av kyrkfolket eller blir det bara tyst och mest tyst när vi kommer biskopar nära. Och gäller då, att den som tiger samtycker?

Själv säger jag: Sven Hillert är en villolärare. Jag är emot villolärare. De förstör kompassen för människor som vill orientera sig. Vi har biskopar för att skydda oss mot villolärare. Och bekännelser som avslöjar dem. Vad säger ni?

Hör jag i andanom Dr F säga att det vi nu ser bara är frukten av något som varit länge? Nu slår det igenom och det finns inget kyrkfolk som längre kan försvara sig? Vad säger jag då? Då förfaller jag till grekiska. Kyrie eleison.

Tillägg
Komminister P ringde. Han trodde inte att Hillert längre var prästutbildare men fortfarande under tillsyn av Ragnar Persenius. Komminister P kollade. Hillert är församlingsherde (det heter så numera) i Gävle. "Tänk om Erik Petrén levat och varit i sin krafts dagar", undslapp jag mig. "Då hade Hillert haft det hett om örona", sa komminister P. I denna insikt hämtade vi lite livsmod. Kunde Petrén är det väl fler som kan stå upp till trons försvar.

59 kommentarer:

  1. Den högkyrkliga överbyggnaden kläs av. Lagiskhetens bloggare kan inte annat än ropa :Villolärare...
    Det är inte blott ämbetsfrågan som får mig att ge viss gruppering inom högkyrkligheten rådet:men så bilda då äntligt eget.
    Nytt vin i nya läglar. KG Hammar och Sven Hillert odlar i framtidsjord;kristendom i framkant.
    Ulf H Berggren, gren på trädet

    SvaraRadera
  2. Nu Ulf kan du stänga matintaget och stilla fingarna för en eftertanke. Om A har bekännelsen på sin sida och B vill ändra den, ersätta dem med någon han/hon själv hittat på - vem ska lämna då om inte revisionisten? Om det kommer en ockupant - vems är landet då? De frågorna kan du ägna 24 timmar åt och sedan är du välkommen redovisa tankemödans resultat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nedräkningen har börjat...
      Ulf

      Radera
    2. Bäste docent Sandahl, jag tror inte att du ska förvänta dig någon större analytisk förmåga och självinsikt hos Ulf "Hindun" Berggren eftersom han själv tillhör sekten ding-dong heretiker!
      Antony

      Radera
    3. Antony
      Det är nedräkningen som pågår. Räkna inte ut mig à priori..
      Ulf -i denna inkarnation

      Radera
    4. Jag har sovit mina timmar på saken
      24 timmar kommer inte att räcka. Räcker ens fastetid, passionstid och påsktid? Vissa frågeställningar kan vi leva med ett liv. (Antony:kanske behöver vi t o m flera liv för att komma underfund...)
      -
      I min trappuppgång har bott en muslim och en mandé.
      Jag har inte lyckats få Mustafa att inse att Gud har en son i Jesus.
      Adam är oförstående inför våra barndop.
      Mustafa följer med mig till en söndagsmässa. Han dras med i gemenskapen och deltar även i nattvarden. Under kyrkkaffet efteråt undrar han om inte vi andra vid bordet vill följa med till moskén nästkommande fredag.
      Jag har börjat läsa Johannes Anyurus De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. På försättsbladet står :I Guds, den Nåderikes,den Barmhärtiges namn.
      Gud är större...
      Ulf

      Radera
    5. Quod erat demonstrandum! Vi lever i synkretismens tid. Vilddjurets tid?

      Radera
    6. Alphadeltagaren7 mars 2017 kl. 07:41

      Varför kan ingenting få vara heligt? Varför kan ingenting få ha betydelse? Och varför måste alla frågor och diskussioner alltid mynna ut i att "Gud är större i alla fall och bryr sig inte så varför ska du göra det"?

      Fy för den lede.

      Radera
    7. Alphadeltagaren7 mars 2017 kl. 07:48

      Förresten så är det inte snällt mot konvertiterna. Vi borde stötta dem i deras kamp, inte tjata om att allt kvittar när deras omvändelse för följder för dem. Vad får de av oss?

      "Egentligen är det inte så noga" ..?

      Radera
    8. Vissa är verkligen övertydliga med sin brist på bildning och sina dåraktiga heresier!
      Antony

      Radera
    9. Gentemot hindun Berggrens allvarliga heresier och för den förledde Mustafas skull borde jag kanske med kraft hänvisa till apostelns varningar i 1 Kor 11:27-29, men med tanke på att det knappast var Kristi kropp och blod som den stackars mohammedanen tog emot så handlar det väl snarare om ett fall av svår förvirring än en ytterst allvarlig synd!
      Antony

      Radera
    10. Vissa människor är mer öppna för tidens andar än andra. Eller har mindre motståndskraft. Min tanke är att vi går mot islam i vår del av världen. Därav detta nedmonterande av klassisk kristen tro, själva motståndskraften. Därav det gränslösa i många sammanhang. Därav det otyglade och nedbrytande. The Swedish Värdegrund and Gender Think lär inte ha så mycket att sätta emot.

      Efter gränslös dekonstruktion följer en ny, fast ordning. Min tanke är att denna Ordning blir just islam. Kanske har våra Mustafar rätt i att Europa längtar efter andlighet, gemenskap och ordning, men nu i umma och islam?

      Det har tidigare simmats över Tibern. Kanske hög tid att följa andarna i gadarenernas land och simma över Bosporen och Tigris? /smun

      Radera
    11. Antony
      Hade Paulus haft möjlighet att läsa t ex Johannesevangeliet hade han fått klart för sig att Jesus inte kommit för att döma utan rädda världen.
      Ulf

      Radera
  3. Alphadeltagaren6 mars 2017 kl. 08:43

    Finns det ingen kvar som kan hantera en häcksax?

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att jämföra striden om (civilt) omgiftas möjligheter att, under speciella omständigheter, få möjligheten att fullt ut delta i eukaristin med fullblodsheretikerna Hammar och Hillert visar på en enorm brist på bildning!
      Antony

      Radera
    2. Det blir alltid ett intressant skådespel, när romerska-katoliker kritiserar påven för att vara villolärare. Det är spännande att se vad som händer när någon sågar av den gren han sitter på.

      Radera
  5. Fredrik Fernbom6 mars 2017 kl. 09:10

    Vänner av ordning torde notera att det refererade inte endast strider mot katolsk och evangelisk lära, som den är känd under de första två årtusendena, utan även mot Kyrkoordningen, såväl dess paragrafer som dess inledningstexter, vilka ju antogs under sagde Hammars arkiepiskopat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hammar har verkligen visat sig vara en ulv i fårakläder!
      Antony

      Radera
  6. De som förde fram (ffa S)-tanken om Svk som en "allmänreligiös social inrättning" jublar kanske i sin himmel. Hur en enda biskop kan jubla över att viga nya präster som bibringats denna undervisning undras över här.
    Det behövs tas blad från många munnar!
    Kriste eleison!
    Eva H

    SvaraRadera
  7. Fråga till bloggaren:

    -Återigen används i dagens bloggtext ordet "kyrkfolket". Vill bloggaren vänligen tala om vilken hans beskrivning av det ser ut? Inkluderas exempelvis alla förtroendevalda, som lägger ned ett stort engagemang och ägnar dagar och timmar varje månad åt kyrkan?
    Alltså vilket är kyrkfolket?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Två svar: 1. De som tillhör kyrkfolket vet det själva för de lever i och med Kyrkans liv. 2. Förtroendevalda kan tillhöra kyrkfolket när de lever detta gudstjänstliv och hämtar näring ur Ordet och sakramenten. Om de bara fattar beslut men fattas när kyrkklockorna kallar tillhör de inte kyrkfolket i egentlig mening.

      Radera
    2. Dikes märkliga position blir nu tydlig. En prästutbildare i den kyrka han påstår sig älska visa dig bryta mot allt vad kyrkan står för, hans ända bekymmer är om suppleanterna i kyrkofullmäktige ska få den respekt de är värda efter att ha valts av en försvinnande liten minoritet av kyrkans medlemmar - vad var nu valdeltagandet?
      Är det inte bättre att ta till strid mot dem vill kyrkan illa.
      Canutus Hahn

      Radera
    3. Canutus Hahn,

      -Vad har jag med Hillert att göra?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Dike, det kanske förbigår dig att det är Hillert som diskuteras i denna tråd och och att du befinner dig vad som brukar kallas off-topic.
      Jag är mest förvånad att du som brukar larma så om hur du älskar svenska kyrkan inte ett dugg bryr dig om att hon förstörs att denna kyrkas hillertar.
      Canutus Hahn

      Radera
  8. Hillert är ordförande i Förbundet Kristen Humanism som i början av augusti ska ha sommarmöte i Växjö.
    Kanske vore läge för en debattkväll med bloggfadern om vad kristen tro är. Skulle sannolikt bli en rätt så dualistisk diskussion.

    Apropå Hillert och prästutbildningen i Uppsala så tror jag inte att han är kvar som rektor längre. Några lärare med koppling till Växjö stift är dock Anders Göranzon och Elisabeth Hullfors.

    Jan H

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant förslag - någon av tidigare och några av nuvarande lärare på Pastis i Uppsala. Det skulle ge en signal åt vart det bär. Frågan är om rektorn tillåter sådana eftertankar. an.

      Radera
  9. Ja, den retoriska(?)frågan vem som skall lämna.

    Så länge SVeK hävdar att de är bundna till skrift och bekännelse borde frågan vara enkel. De som inte accepterar läran och bekännelsen bör rimligtvis söka sig någon annanstans.

    Tyvärr har SVeK inte skött sin vakthållning. De avkragar sina rättrogna präster ,(ev. nöjer sig med att avskeda dem under formeln samarbetssvårigheter).

    Det är klart att samarbetssvårigheter uppstår i en "kyrka" där dess prelater är tillsatta efter sin förmåga att agera anpassling till tidsandan och där de är direkt diskvalificerade om de agerar som apologeter.

    Det är tragiskt att av en politruk läsa meningar som ...påstådd partipolitisering(?). Alltså antyda att detta skulle vara någon slags fördom.

    Den som idag seriöst funderar på att gå med i SVeK och skulle fråga en präst eller biskop vad kyrkans lära är skulle med mer än 90 % säkerhet få till svar något rent flum. Vore han hon sedan påläst och kanske specifikt frågade hur denna flum står i paritet med skrift och ännu formellt gällande bekännelseskrifter skulle svaret bli något i stil med att vi måste tolka utifrån vårt eget samvete.

    Han / Hon skulle också få veta att det redan är stadfäst att trosbekännelsen inte är föremål för tro. Dvs i förlängningen det betyder inget vad Du tror, det viktiga är att du är medlem i SVeK ! ( Skulle han / hon sedan vara näsvis nog att fråga när det stadfästes så skulle man hänvisa till exempelsevis domkapitlets uttalande gentemot KG Hammar när han hade att förklara sig re uttalanden han gjort ,(tom i TV), som helt klart gick emot den som skrivet formellt gällande bekännelsen. Han / hon kunde kanske också hänvisas till uttalande av nuv.ÄB där Muhammed likställs med Jesus , dvs en stråtrövare och krigshetsare för att bara ta det mildaste epitetet gentemot en fridens man som gav för intet och uppmanade sin närmaste att sticka svärdet i skidan.

    Problemet idag med det helt sekulariserade SVeK är att det är ingen mening att "hoppas" på majoriteten. Den är sekulariserad och vill inte Kristi Kyrka. Den vill ha sin "folkreligion". Det som kliar öronen och de som styr, tagit makten vill ha tillgång till dess förmögenhet och att få agera som alla goda gåvors givare samtidigt som de får en "skola" för framtida mera prestigefyllda(?) politiska uppdrag och sist men inte minst- ha tillgång till en reträttplats för avdankade politruker-naturligtvis arvoderade sådana.

    Situationen är barock när tom inte ens de som skall vara Sions väktare inte kan inse att Kristi Kyrka inte kan styras av en sekulär stat. Att politruker inte inser det horribla i detta utan endast tänker i kronor och ören - det är beklagligt men samtidigt förståeligt
    men som sagt- Sions väktare(?).

    Att det nu är så , ja det beror naturligtvis på att de inte är några Sions väktare, de har valts just av den anledningen att vad de än är-apologeter och Sions väktare är de inte. De är just anpasslingar.

    Nå staten klarade sig med osedvanlig politisk skicklighet. De såg till att innan det formella avskedet se till att alla biskopar var antingen rena avfällingar och annars åtminstone "ofarliga" i sina anpassningar till rådande underförstådda "regler" där det viktigaste var att inte hävda Kristi och apostlarnas primat utan "tidsandan". Dvs den som helt styr och styrde politrukerna vars främsta kännetecken var att de för länge sedan slutat bekymra sig om begrepp som rätt eller fel i hänhold till skrift och bekännelse. Nöjde sig med om den sk läronämnden accepterade deras dekret. En läronämnd styrd av biskopar i sin tur nogsamt utvalda för att de inte bekymrade sig nämnvärt om skrift och bekännelse och tom godkände som lära vad de medgav gick emot skriften.

    Folkmajoriteten har alltid rätt? Varför tänker jag på Hitler här och hur det lät i en tysk kyrka-inte bekännelsetrogen där man förfalskade inledningen till Johannesevangeliet.

    --- I begynnelsen var folket....

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Notera sista meningen, kära läsare, i HH:s utgjutelser ovan, och dra era egna slutsatser av jämförelsen med vår älskade svenska kyrka och dess biskopar!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    2. Jag skulle ljuga om jag skrev att jag läser det som skrivs på kommentarsfälten- eller på inläggen- på den här bloggen noga, men ibland skummar jag igenom det. Oftast bara för att konstatera att några av er verkar ha fastnat i samma innehåll och samma fraser. Alla vet nu att BOD älskar sin folkkyrka och alla vet att HH tror att det han kallar politruker är en sorts varelser, som garanterat är kemiskt fria från allt vad kristendom heter. Svart och vitt och en fyrkantig värld!
      Varför lämnar så många Svenska kyrkan? Ja, inte tror jag att man uppfattar den som politikerstyrd.Därom har nog människor i allmänhet ingen uppfattning.Kanske vill man inte lägga pengar på något vars kärna man inte tror på. Eller också kanske man tycker som jag, som jag har skrivit många gånger, "Det är tur att Gud finns, TROTS Svenska kyrkan". Nu vet jag inte HH om du är en gammal präst. Men om så är fallet så tror jag att det vore bättre att lägga all den tid du lägger på att tjafsa mot BOD på att visa att Svenska kyrkan är något som människor kan känna trygghet inför, något som man kan vara medlem i, utan att slaviskt ställa upp på allt vad Skriften säger (hur skulle det för övrigt gå till?). Ämbetsinnehavare i Svenska kyrkan borde se det som sin främsta uppgift att vara goda företrädare för kristendomen. Men du hör kanske till dem som lik medeltidens predikanter hellre predikar (om du nu är präst) om synd och straff?Människor i vår tid, med all ondska, som sköljer över oss, behöver garanterat annat i kyrkan än att spä på sin egen otillräcklighetskänsla! Vad har renlärigheten för betydelse? Inte tror jag att Gud är som en lärare med rödpenna som prickar av rätt och fel! Nej, det är nog essensen som räknas i det kristna budskapet, den som lätt går förlorad i allt tjafs!

      Radera
  10. Han bör väl anmälas till domkapitlet i det stift han tillhör.

    SvaraRadera
  11. Bra, Dag, att du talar klarspråk om villolära och villolärare. Tyvärr tror jag att många drar sig för det men jag undrar om inte tiden är kommen när det är dags, för att inte säga nödvändigt, att kalla en spade för en spade.

    Sedan är det sorgligt att se att en prästutbildare har noll koll på kristen tro. Med sådana lärare är det sannerligen inte konstigt att Svenska kyrkan avlägsnar sig mer och mer från den apostoliska tron. Visst fanns det stollerier förr, som när en blivande präst på prakten fick frågan ”vilken färg har den här texten för dig”, men det tycks eskalera väldigt snabbt nu.

    För övrigt: I går dagens bloggpost uppskattade jag alldeles särskilt att du, Dag, vet att det heter nattygsbord och inte nattduksbord. Jag får krupp när jag ser att t.o.m. duktiga författare skriver nattduksbord. Vad är en nattduk? Jag frågade maken som tänkte sig att det är en duk man hänger över lampan för att minska skenet ifrån den. Det var ju lite rart men inte behöver en sådan duk ett eget bord. Själv har jag en rejäl kommod, eller ett pottskåp som vi säger, till nattygsbord.

    SvaraRadera
  12. Den enda boten mot läroförfallet är nog att på lämpligt ställe i prästlöftena placera det lilla ordet "bokstavligen".
    Förslagsvis i närhet av trosbekännelsen, som ju så ofta läses i gudstjänster. I vissa kyrkor. Så länge nuvarande handbok fortfarande gäller.

    Frågan till Hillert, KG Hammar et al är rimligen vad vi stackars Jesusföljare bokstavligen ska tro på? Alla människors lika värde?
    Vad gör oss till specifikt kristna då?

    SvaraRadera
  13. Visst borde Persenius (som snart går i pension som den näst siste men likt Stiglund och Hagberg efter 2009 föga aktive queeräktenskapsmotståndaren i biskopsmötet) ha agerat ljudligt mot både ett och annat, inklusive Hillerts läror. Tyvärr lär han inte hojta mot Hillert (när han i sitt herdabrev ger Hammar en släng kompenserar han genast med att ge Hammars kritiker däng) och tyvärr är hans reaktion mot västeråsteologin också skäligen lam, se http://blogg.svenskakyrkan.se/biskopragnar/2017/03/06/formell-eller-fri-att-bekanna/#comment-10857 . Persenius tycks applådera att vi i Svenska kyrkan inte längre bekänner "kroppens uppståndelse" utan mer diplomatiskt "de dödas" (sådan påsk, sådan eskatologi). Mina kommentarer brukar inte publiceras där, får väl se hur det går med den här:

    "Vackert skrivet men något oklart. Alla medger väl att Jesus¨ uppståndelsekropp på många sätt är förvandlad/transformerad, men grundfrågan kvarstår: ruttnade Jesus? (Ens så pass som norra Finlands största pilgrimsmål, den 'lutherska' reliken Nikolaus Rungius i gamla Kemi kyrka?). Something is rotten in the church of Sweden - but not Jesus´ crucified body. 'Du ska inte lämna din helige åt förgängelsen'. Det kanske inte var så välbetänkt ändå att egenmäktigt ändra 'kroppens uppståndelse' till "de dödas uppståndelse" (knappast någon 'nyöversättning' utan en innebördsförändring; att byta ut 'köttets' mot 'kroppens' var däremot högst motiverat)? Det har ju verkligen lämnat fältet fritt för en spiritualiserande tolkning."

    SvaraRadera
  14. Hillert har också fått påverka en hel del andra, pedagoger, assistenter och liknande, i projektet "tala tro".

    SvaraRadera
  15. NTL,

    Hur kan man känna trygghet i något som Du först omnämner som ett "trots"?

    Citat: "Det är tur att Gud finns, TROTS Svenska kyrkan". Slut citat.

    När det alltså är SVeK diskussionen gäller och dess alla avvikelser från vad de säger sig vara och vad de är.

    Sedan har jag i tidigare inlägg som Du tydligen inte läst , i vart fall inte tagit till Dig klargjort vilken skillnad jag lägger i begreppen politiker respektive politruk. Har inte tänkt ödsla tid på att upprepa detta bara klargöra att skillnaden inte har med om de är kristna eller inte att göra.

    Åtskilliga gånger har jag påpekat att ingen kyrka någonsin har helt lyckats med att i längden i sina led ha oförvitliga präster. Där har funnits alla slag av olämpliga präster och biskopar varav en del varit direkt kriminella.

    Kyrkan har dock överlevt där läran varit sann. De "kyrkor" som gått under och de är många har alla gått under därför att de skapat sin egen lära.

    Man har kunnat "trösta" sig med Jesu ord när han omnämner de skriftlärde och påpekar att de satt sig på Mose stol och att de,(folket alltså),i det de lär skall följa dem men inte i deras leverne. Ty de säger en sak och gör ett annat.

    Detta gäller knappast i dag. Våra biskopar sitter inte på någon Mose stol, inte i någon bemärkelse vare sig bokstavlig eller överförd- de lär i strid med Jesu och i hans efterföljd apostlarnas lära och de gör det i fullt medvetande om att de sätter sig upp mot den lära de lovat att "försvara" och de plikter ämbetet innebär.

    Nej, Du har säkert rätt i att Gud sitter inte med rödpenna och bockar av felen som en magister i katedern. Det allvarliga är säkerligen inte "felen" eller eventuella "missförstånd" i sig utan varför de görs.

    Är det av trots mot Guds vilja kombinerat med en önskan att vara världen till lags , bli beundrad och erkänd av "tidsandan".

    Väl, då blir man kanske det- får sin "belöning" här och nu men av Gud får man då också på domens dag vara beredd att höra- Jag känner Er inte.

    Har sedan dessa falska läror medfört att de dragit andra med sig är det än värre för dem.

    Det är alltså inte fråga om petitesser om läran är sann eller inte.

    En annan sak är att det finns mycket som förvisso kan anses som oväsentligt prästagnabb.

    Tänk t ex på striden mellan RKK och Luther re traditionens betydelse. Det handlade inte från Luthers sida om att fördöma traditionen utan bara visa på att i de fall traditionen gick mot skriften var det fel att hänvisa till denna.

    Själva genomgången var lång och delades upp i åtta punkter där endast en punkt direkt utpekades som felaktig.

    Det finns mycket frihet i hur t ex Gudstjänsten skall utformas men det finns kriterier också för vad som inte får förekomma varav falsk lära är en sådan.

    //HH

    SvaraRadera
  16. Nu hörs inga toner från doakören!

    -Är det inte märkligt? Inte ett ljud hörs eller syns i bokstäver nu från den dominerande högkyrkliga kören på denna blogg efter HH:s ord om Hitler och vår kyrka.

    Skall tystnaden förklaras med att det är undertecknad som pekat på den motbjudande texten och att ingen körmedlem vill eller vågar "hålla med" mig?

    Under alla förhållanden är tystnaden anmärkningsvärd och visar med all önskad tydlighet att också semantiskt civilkurage uppenbarligen har högkyrkliga gränser. Eller vad säger +Göran, Elisabeth, Canutus Hahn och de andra?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. BOD
      Att BOD tagit som sin livsuppgift att kommentera allt och alla på kommentarfältet såväl som bloggens huvudtext, och då så ofta som möjligt med en hänvisning till högkyrklighet i negativ betydelse, betyder ju inte att alla andra har varken tid eller intresse av det samma. Och än mer, för att använda BODs älskade metafor om kör; ibland finns det i en kör solopartier, och än mer; ibland kan en solist sjunga falskt... Barmhärtig tystnad kan då vara av nöden...
      Björn Fyrlund

      Radera
    2. Alphadeltagaren7 mars 2017 kl. 09:35

      BOD
      Jag hade gärna responderat om jag hade fattat vad du menar.

      Radera
    3. BOD,
      dra inte in mig i högkyrkligheten. Jag är inte högkyrklig. Dessutom kommenterar jag när och om jag vill, inte när du befaller. För övrigt är jag hjärtligt trött på ditt mästrande av alla och envar. Den av dig så ofta påbjudna ödmjukheten skulle du ta och pröva själv.

      Radera
  17. Här får man nämna både Hillert och Hitler men ingen är skyldig att kommentera eller stå till svars mer än jag. Och nog var det just i Tredje riket viktigt att germanisera tron. Göra den kontextuell.

    SvaraRadera
  18. Det är bra att Dag talar klartext. Hillert är en villolärare. Eller också är han vad som är värre än att vara heretiker, nämligen en hedning.
    Påståendet att han vid prästvigningen förbundit sig till kyrkokristendom är dock inte sant. Dag har fel här. Svenska kyrkan definierar själv sin bekännelse.
    Jag påstår att det har sina fördelar att inta Dags position. Han blir ett offer för "de andra" som "svikit" och som är intellektuellt ohederliga.
    För att Dag skulle behålla någon slags trovärdighet borde utifrån den Heliga Skrift visas att det är en kristen plikt att tillhöra SvK och att man inte ska ansluta sig till ett samfund vars bekännelse man delar, såsom till exempel Missionsprovinsen. Dag verkar stå rätt nära dem. Själv är jag konfessionell lutheran. Borde jag lämna min lutherska kyrka och i stället ansluta mig till SvK? Var står det i Bibeln?
    PS Jag föreslår "ecclesiasterats" DS

    SvaraRadera
  19. Avslöjande reaktioner!

    Ingen av mina ständiga kritiker har alltså reagerat mot HH:s motbjudande jämförelse, Men flera ger sig på min ringa person, medan någon låtsas som han inte förstår HH:s förlöpning.

    Elisabeths text är kanske den märkligaste: hon känner sig kommenderad av mig, som om kommando överhuvud skulle behövas. Kräver då inte själva situationen en skarp reaktion? Tänk om jag hade skrivet texten! Då hade hon säkert fått fart på datortangenterna, på samma sätt som alla mina andra kritiker som på beställning hade gjort samma sak.

    Men nu kom texten från en annan person, som teologiskt hör hemma eller innefattas i huvuddelen av denna bloggs kommenterande skribenters kyrkliga hemhörighet.

    Slutligen en enkel undran till Björn Fyrlund:
    -Skäms Du för att förknippas med högkyrkligheten?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  20. BOD.
    Jag skäms verkligen inte utan är glad och tacksam för att tillhöra denna rörelse och söks gestalta dess vision i Svenska kyrkan. Det jag med dskärpa vänder mig mot är att bli tillskriven en definition av högkyrklighet som bara är polemisk, och används för att förstärka en uttjatad semantisk figur om doa-kör.
    Björn Fyrlund

    SvaraRadera
  21. Apropå pension och heretiker bland präster och andra i Svenska kyrkan är det väl synd att man numera ser det som ett vanligt jobb att vara präst och att präster och biskopar, även när de har hälsan, ska gå i pension vid 65 eller senast 67 (oaktat en del hoppar in och hjälper till). De mer klassiskt troende, aktiva, prästerna i Svenska kyrkan, högkyrkliga eller ej, blir ju färre genom att de går i pension och yngre präster oftare förfäktar villoläror.

    Se bara på vår käre biskop Anders Arborelius OCD som är född 1949 och inte har några tankar på att gå i pension, såvitt bekant. Vid 75 får han dock göra det.

    Jonas M

    SvaraRadera
  22. Hillert vs Hitler? Markion vs. Arius?
    Finns det någon anledning att gradera irrlärare på den här bloggen?
    Räcker det inte att försöka beskriva vad som är kärnan i den aktuella irrläran?

    Är kanske den värsta irräran att sätta begrepp som "allas lika värde", "demokrati" eller "folkkyrkan" för Gud själv och Hans Ord?

    SvaraRadera
  23. Fyrlund igen,

    -Du reagerar mot att jag erinrar om fakta: att det är högkyrkligheten som motsätter sig kvinnliga präster men inte kan förklara varför ett stort antal kyrkor accepterar dem.
    Och Du är inte bekväm i att jag likaledes reagerar mot att ett antal högkyrkliga företrädare ibland tar heder och ära av Svenska kyrkans biskopar och teologiska synsätt och ej sällan helt dömer ut det sistnämnda.
    Dessa fakta kallar Du en definition av högkyrkligheten som bara är "polemisk". Det är säkert för att Du uppfattar mina ostridiga faktapåpekanden som polemik.

    Slutligen är Du missnöjd med att jag tillåtit mig att kalla bloggarens ständiga uppbackare - jag känner ju mina pappenheimare vid det här laget - som doakör.
    Men när läste Du, bäste Fyrlund, något kritiskt mot bloggarens slutsatser i deras aktiviteter på bloggen?
    Jag vill inte säga att Dags texter för dem är kungsord. Dock så nära denna benämning de kan komma.

    Själv läser jag bloggarens produktion också med intresse, vilket sannerligen inte - som Du märker - innebär att jag sjunger med i hans tonläge. Men jag har alltid förordat egna åsikter, eget tänkande, kritik, när den är befogad. Ja-nickande röster förhåller jag mig mestadels skeptisk till.
    Jag tror faktiskt, läs och häpna, att också bloggaren gör detta innerst inne. Hans livsluft är ju debatten, meningsbrytningarna, önskade reaktioner på docentföreläsningarna, humorn och de uppiggande bordssamtalen.

    Goda hälsningar önskar jag Dig efter den lilla enkla förklaring.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår du ens de teologiska argumenten mot kvinnliga som omfattas av betydligt fler kyrkor?
      För du vill väl inte ta heder och ära av de kyrkornas biskopar?
      Om majoriteten av världens biskopar har rätt så kan man med enkel matematik fastslå att SvK hoppat i galen tunna.
      SvK har som främsta argument mot att inte böja sig för majoriteten att man "går före".
      Något att tänka på för de svenskkyrkliga som vill "gå före" i processen att reformera valprocessen i SvK till en mer apostolisk eller urkyrklig modell.

      Radera
  24. BOD
    Är det alltså endast BOD som på detta kommentarfält har ett eget tänkande och som alltid gör en korrekt bodelning mellan fakta och värderingar? Varför vinner BODs solostämma då över så få sympatisörer på sin sida?
    Björn Fyrlund

    SvaraRadera
  25. Frasius,

    "Svenska kyrkan definierar själv sin bekännelse."(?)

    Gör Du inte en logisk kullerbytta där? Det "vi" diskuterar och upprörs över är ju inte "SVeK´s" bekännelse. dvs den ännu formellt gällande utan detta att SVeK inte följer den.

    Om SVeK skulle genomföra formella ändringar i sin bekännelse vore det ärligt och "vi" andra hade då "bara" att acceptera eller lämna precis som "vi" menar att de som inte kan acceptera SVeK´s formellt gällande lära och bekännelse borde lämna även om det svider i penningpungen och tycks vara det största problemet för politruker. Hellre hedningar som medlemmar än "besvärliga" kristna- de är ju så få. De där som menar att man kan inte lära och predika mot skrift och bekännelse.

    Sedan kan man alltid diskutera datum för när de olika bekännelseskrifterna antogs och i detta möjligen hävda att det är SVenska Kyrkan som själv bestämt.

    Problemet är inte detta även om det kan vara intressant. Problemet är som skrivet att man hävdar att skrift och nuvarande bekännelseskrifter gäller men totalt struntar i detta.

    En präst som tar skrift och bekännelse på allvar riskerar avsked tom avkragning. Det gör däremot inte de som fritt vantolkar skrift och sätter sig över bekännelse. De lyfts snarare upp till en biskopsstol.

    Det gäller för SVeK´s styrande, dvs politrukerna, att skaffa sig jasägare, följsamma till vad som idag är PK. Dvs den där "tidsandan" som inte är "Den Helige Ande".

    Det är det "vi" protesterar mot. Vore SveK ärligt och beslöt om en ny bekännelse -ja då skulle de slippa kritik från "oss".

    De skulle slippa oss helt och hållet.På sikt skulle det antagligen innebära att de slapp medlemmar helt och hållet men antagligen skulle då SVeK kunna få igenom någon form av tvångsanslutning för att kunna bibehålla skenet. Vem vet -kanske ett återinförande av en statskyrka till politrukernas glädje.

    De som tycker det är en absurd tanke bör erinra sig bland politruker vill man i mångt och mycket ha det som inom delar av fackföreningsrörelsen.

    Har själv varit medlem i en fackförening som stort sett gjort sig oberoende av "medlemmar" iom att de fått arbetsgivarna att betala "medlemsavgift" för utländsk arbetskraft.

    Denna medlemsavgift innebär inga rättigheter för dessa utländska arbetstagare men är ett villkor för att facket skall accceptera att de anställs.

    (Detta sista bara en liten utvikning skrivet för att visa att det sannerligen inte är helt osannolikt att SVeK på sikt löser sitt problem med medlemstapp på likartat sätt).

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH,

      Tack för ditt inlägg! Att någon bryr sig att fundera kring och bearbeta dessa frågor. Annars är tystnaden rätt total...

      Du argumenterar som om SvK skulle ha en bekännelse på papperet och en i verkligheten. Det är inte så. SvK har bara en bekännelse, den som man har i verkligheten. Den andra finns inte.

      Det är likadant med alla kyrkor. Till och med Jehovas vittnen menar att de tror på Bibeln! Betyder det att de har en riktig bekännelse?

      Att rätt många kyrkor hänvisar till Bibeln som norm betyder inte att de har samma bekännelse. Dokumentet som man åberopar är ingenting värt i sig. Det som betyder något är hur man förstår det. Och det visar sig bland annat genom de beslut som en kyrka fattar.
      En god bekännelse på papperet, det har alla kyrkor som ansluter sig till Bibeln. Men, som sagt, en sådan bekännelse är ingenting. Inte skulle någon väl hävda att en baptistkyrka i USA har en god bekännelse, de förnekar ju barndopet och realpresensen? Eller en adventistkyrka som tror på Bibeln och dessutom menar att de ska följa Mose lag och inte äta fläsk? Eller en unitarisk kyrka som inte tror på treenigheten?

      Lika litet som Jehovas vittnen blir "formellt renläriga" genom att de hänvisar till Bibeln som läronorm, lika litet hjälper det SvK att de har bekännelseskrifterna. SvK har till och med själv förklarat genom kyrkomötesbeslut att bekännelseskrifterna inte är bindande för prästerna.

      Radera
    2. Fyrlund, Frasius och HH,

      Till Fyrlund först: de få sympatisörerna på denna blogg har en enkel förklaring: de tillhör doakören, dvs sjunger dess teologiskt "rätta2 ton.

      Frasius sedan: Du tackar HH för hans inlägg, som på nytt är ett angrepp på kyrkans förtroendevalda, vilka genomgående kallas "politruker". HH vet uppenbarligen inte att det är kyrkans läronämnd och inte den av honom hatade ryggraden i kyrkan som fattar beslut om läran.

      Och, sist, vad gäller HH (och även Frasius) ser vi inget nytt: samma gamla nedgörande kyrkokritik, baserad på att HH har rätt och Svenska kyrkan fel.
      Så fel man som enskild person kan ha ibland!

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  26. Frasius,

    SVeK har detaljerade bekännelseskrifter som bl.a talar om hur vissa "begrepp" skall förstås. Detta huvudsakligen genom polemiken med RKK.

    Det är där de mest flagrant bryter mot bekännelsen.

    Det och "gummiparagrafen... annat av KM beslutat.

    Beslut som mer än en gång är i direkt strid mot den egna bekännelsen och mot Luthers påpekande att KM kan ta fel och gör det när beslut de tagit direkt går emot Guds ord i den Heliga skrift.

    Notera att SVeK de facto medgett -även om de sedan bagatelliserar det tagit beslut emot skriften.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH,

      Jag tror som Konkordieboken. Vi gör det i den kyrka jag tillhör. Det är bindande. Om en präst predikar mot Konkordieboken och inte vill låta sig rättas blir han avsatt.
      Du säger att Konkordieboken är bindande i SvK. Jag dristar mig att säga att det är uppenbart att Konkordieboken inte är bindande i SvK. Har du något argument för din ståndpunkt? Har jag missuppfattat dig? Pratar vi om samma sak?

      Radera
  27. Frasius,

    Ja, det hoppas jag. Jag medger att SVeK och dess anpasslingar till prelater och biskopar mer eller mindre dagligen ostraffat bryter mot bekännelsen. Den bekännelse som SVeK officiellt påstår sig vara bundwn till.

    Medger att de gör det helt ostraffat så länge de går politrukernas väg. Ja att det är så illa att det är just de präster som vägrar agera anpassling utan refererar till skrift och bekännelse är de som riskerar avsked, avkragning medan de övriga är de som kan räkna med olika former av belöning i form av avancemang inom hierarkin med därtill hörande välfyllda penningpungar.

    Medger att så är det i praktiken men det är just det som kritiken gäller. Falskheten i detta att hävda en sak och tillämpa något annat.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. HH,
      Du fortsätter att påstå: Den bekännelse som SVeK officiellt påstår sig vara bunden till - - - Falskheten i detta att hävda en sak och tillämpa något annat. Men ingenting blir sant bara för att det upprepas.

      Jag påstår att du har fel här, för Svenska Kyrkan påstår sig inte vara innehållsligt bunden till Konkordieboken. För att styrka detta mitt påstående hänvisar jag till det enkla faktum att inga präster blir avsatta för att de inte tror som Konkordieboken. Har du något argument som styrker dina påståenden? Det är en allvarlig anklagelse du för fram om ohederlighet.

      Jag förstår att det inte är så trevligt om det skulle visa sig att du har fel, för det skulle fördärva själva anledningen till att höra till SvK, vilket skulle kräva bekännarmod.

      Men varför kräva något av andra (att liberalerna ska lämna SvK) som du inte är beredd till själv?

      Radera
  28. Ja, vad BOD nu angår så ser man att den där omtalade ödmjukheten lyser med sin frånvara liksom den lika omtalade respekten för majoritetens åsikter.

    Den är nu reducerad till en Doakör medan den ensamme token , okunnig eller bara ointresserad av vad den apostoliska läran som SVeK påstår sig lyda under innebär menar sig företräda den rätta uppfattningen.

    Det är till att ha höga tankar om sig själv. Är han representant för SVeK´s ryggrad så inte är det konstigt att den kroknat och blivit lealös.

    //HH

    SvaraRadera
  29. Frasius,

    Förhoppningsvis sista inlägget i denna post från min sida.

    Jag menar att nu talar vi om varandra. Samma faktum som vi båda erkänner "tolkar(?" vi på olika sätt. Du tolkar det faktum att ingen präst numera sedan politrukerna övertagit SVeK´s styrelse avkragas därför att de inte,tror som,jag skulle vilja tillägga och lär som konkordieboken är bevis för att de officiellt lämnat densamma.

    Jag ser här bara en skillnad mellan "teori" och "praktik" och ett bevis för falskheten. En falskhet som ytterligare stärks av att de enda som avkragas är de som följer densamma . Ej att förglömma sina prästlöften.

    Jag kan ha fel och isåfall vill jag vara den förste att erkänna det och direkt släppa all kontakt med SVeK om någon kan visa på att SVeK uttryckligen sagt sig lämna skrift och bekännelse.

    Jag känner mycket väl till gummiparagrafen -och annat av KM beslutat men hävdar att där gäller det som hela reformationen handlar om. KM har inte befogenhet att besluta om sådant som går emot skriften eller bekännelsen. Ett sådant beslut är ogiltigt intill dess bekännelsen ändrats ,(eller skriften), men då talar vi inte längre om nuvarande SVeK eller ens tidigare SvK.

    //HH

    SvaraRadera
  30. HH,

    Du skriver att "politrukerna" övertagit SvK:s styrelse, och det verkar vara problemet. Det är mer fel än rätt. Jag medger att det hänt att SvK varit utsatt för externa påtryckningar, såsom vid prästämbetets öppnande för kvinnor, men det teologiska problemet med SvK (liberalteologin) är ingalunda påtvingat SvK. Se till exempel Djävulsstriden SvK är helt enkelt en liberal kyrka, som jag inte förstår varför ni konservativa tillhör, det vore väl bättre om ni lämnade SvK och gick till MPr? På så vis skulle ni lämna ett bättre arv till era barn. Är det inte bättre att ge en fisk än en orm? (jfr Luk. 11:11)




    SvaraRadera