söndag 4 juni 2017

Efter Pingstafton

Det slog mig i går att Pingstafton inte längre är något. Ja, en vanlig lördag men sedan kommer en söndag. Bara några få församlingar har vett att fira Annandag Pingst. Annars hade vi haft en helg att tala om: 3-6 juni. Fyra försommardagar med ledighet. Jag håller Carl Bildt personligen ansvarig för att annandagen blev svart. Folk ska inte ha det för roligt. Så hänryckningen rycks undan. Glad Pingst så gott det går i alla fall!

Anden är Sanningens Ande, slog det mig också. Inte bara en känsla utan saklighet, realism. Då måste väl denna dag ägnas åt sökandet efter Sanning sedan får det vara söndag och srukturutskottslimitationer hur mycket som helst. Jag läste nämligen Bohusläningen. Mot alla svenska språkregler stavar tidningen sitt namn så. Det är kanske konsekvent. Vi snodde ju landskapet från norrbaggarna så deras filippism och deras egna stavningsregler kan enkelt förklaras.

Det var Jan-Åke Karlsson som satte igång andarna. Hans ironiska förklaring till RFSL:s "L" (lössläppthet") och hans korrekta översättning av "pride" med "högmod" räckte inte bara för att väcka Per Eckerdals uppenbara irritation/misshag utan också till omdömet att Karlsson är "direkt olämplig för sitt ämbete". Detta skrev nämligen Lennart Hansson den 2 juni så det måste väl vara sant. Hansson kom också på att det handlar om en samhällsgrupp som under århundraden utsatts för diskriminering, ibland dödsstraff och upprörs över att Karlsson visar "sådan ringaktning för seriöst försvar av en samhällsgrupp". Det hela blir lite ogripbart. HBTQ-brotten i svenska domstolar så långt de dokumenterats historiskt har väl varit få om ens några? Det är tidelagsbrotten som dömts. Och då slaktades det utsatta djuret...

Karlsson har haft kloka åsikter i socioekonomiska frågor, men detta "kan tyvärr inte kompensera för hans brist på insikt i den egna begränsningen vad gäller både exegetik och allmänt folkvett". Detta är ett så intressant omdöme att man gärna skulle vilja höra Lennart Hansson brodera på temat. Fast det behövs kanske inte. Hansson menar det vara uppenbart att Karlsson bör avgå eller skiljas från sin tjänst, eftersom han inte kan fungera som präst för alla församlingsmedlemmar. Detta kan, tänker vi fåkunniga, bero på att Karlsson tror på Gud. Och vilken präst har förresten fungerat för alla? Hur tänker Hansson?
http://www.bohuslaningen.se/åsikt/debatt-och-insändare/rfsl-s-arbete-är-modigt-1.4337914

Hur kom Hansson fram till denna slutsats? Han läste Luka Vestergaard, komminister i Klippan. Hans bidrag inflöt i Bohusläningen den 29 maj. Pastorn tenterar Jan-Åke Karlsson och finner honom svag i exegetiken; "slarvigt utförd exeges". Han begär mer av en präst än bibelläsning färgad av privata fördomar. Hur då? "Det är historiskt orimligt att tänka sig att någon biblisk författare alls haft kännedom om vår tids familjesyn, könsnormer, identitetsetiketter och demokratiska samlevnadsideal."

Där satt den. Nu kanske man skulle kunna tillägga att de inte visste något om bilar eller cyklar (herr- och dam) heller och inte något om hela den amerikanska kontinenten, inte ens något om Skandinavien. Vad visste de bibliska författarna egentligen när man tänker efter? Varför ska vi då hålla på och läsa dessa de okunniga? Eller hade den med Andens hjälp någon kännedom om Guds mening med t ex äktenskapet eller mänsklig samlevnad?

Pastor Vestergaard definierar för sin del vad ett äktenskap är: "Äktenskap betyder att vi med ömsesidig kärlek skapar något äkta tillsammans". Detta är berättelsen om vad vi gör? Vad gör Gud? Jo, "att vi vågar älska och låta oss älskas visar att Gud är närvarande som kraft och inspiration i relationen, oavsett om vi kallas oss homosexuella, heterosexuella eller något annat." Här ser ni nominalismen och ihop med den känslpjunket. Gud är närvarande därför att vi vågar. Fast hur kan man veta att Gud är närvarande som kraft och att denna närvaro visar sig i att vi vågar älska och låta oss älskas? Det kanske egentligen är Robert Lind i Kramfors?
https://www.youtube.com/watch?v=QjfpsprjUYo

"När några kommer till prästen i kärlek och förälskelse är det en stor gåva, för de har kommit mycket närmare det som kallas Gud än kanske prästen själv har lyckats med."
Då kan vi analysera. Nog är det enkelt att se nominalismen, "det som kallas Gud". Realisten lutar sig mot gudomliga löften utanför sig själv för att förstå något i och med sig själv. Nominalisten nöjer sig med att benämna och behöver inte gå djupare än så. Då bär också metaforerna långt. Men vad är kristen tro i sammanhanget? Grundbultarna liksom? Och så det där med att lyckas komma närmare det som kallas Gud. Nu är vi långt ifrån inkarnationens överraskning och lika långt från Kyrkans tro på Guds gode Ande, som föder tron när och var det behagar Gud.
http://www.bohuslaningen.se/åsikt/debatt-och-insändare/äktenskapet-är-att-skapa-något-äkta-tillsammans-1.4310646

Denna Pingstdag går jag inte fri från den ofrånkomliga insikten att två präster tror olika. En av dem står för Kyrkans tro. Den andre är religiös. Kan man förstå texterna annorlunda? Här blottas nu en motsättning väl värd en reflektion på heliga Pingstdagen. Bonhoeffer talade om en kyrka som råkat i rövarhänder. Vad kunde han månne mena med det?

I Härnösands stift kallar Länstidningen prästvigningen för "välkomstceremonin". Det säger något. Om hur man kan tänka, alltså. Då blir det inga problem någonsin, för välkomstceremonier är vi för. Kramfors ligger väl för övrigt i stiftet?
http://www.ltz.se/jamtland/frisor-blir-prast-pa-rodon-och-i-as


47 kommentarer:

  1. Präster, alltid dessa prelater.
    Bloggardag ger dagligen exempel på att timglastiden för prästerskap håller på att rinna ut.
    Kanske skulle vi i en övergångstid endast ha kvinnopräster;de hrr har uppenbarligen gjort sitt.Kyrkan lever i en övergångsålder. Myndiga män och kvinnor tar över :
    Allmän avkragning!
    Allmän avkallning!
    Ylva -på väg att möta danska medsystrar...

    SvaraRadera
  2. Jag har varit i en del emailkontakt med pastor Vestergaard, och han menar att vi som inte sväljer HBTQ-propagandan, godtyckligt (!)väljer ut Bibelord som passar vår grupp.

    För övrigt har Jan-Åke Karlsson svarat sina angripare. I det svaret uttryckte han, att man måste skilja mellan sak och person och att han hade fler vänner som var homosexuella.

    Men var det för starkt för insändarredaktören? Det stör bilden av det de kallar för homofober.
    I alla fall avstannade debatten i Bohusläningen.

    Det är kanske inte så illa, att Länstidningen i Härnösand kallar prästvigningen för "välkomstceremonier". För med den oerhörda brokighet vad gäller läran som existerar bland prästkandidaterna, kanske det inte är en rätt prästvigning?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Välkomstceremoni" är en alldeles utmärkt beskrivning av det som i sv"k" felaktigt kallas för “prästvigning”!

      Sv”k” har aldrig “vigt” några till “präster”, vare sig enligt uttryckens sakrala eller semantiska innebörd. I stället har man ordinerat titulärpräster under den felaktiga beteckningen “prästvigning”.

      För att en vigningsakt ska vara giltig måste den vara grundad i ett sakrament. Detta vigningens sakrament avskaffade protestanterna tillsammans med fyra andra i samband med den blodbesudlade "reformationen", ett gravt våldspräglat övergrepp som de historielösa i år har den synnerligen tvivelaktiga smaken att fira som “jubileum”. /John

      Radera
    2. Hur var det nu ni har kommit överens med lutheranerna? " ”Katoliker och lutheraner bör alltid börja i enhetens perspektiv och inte i splittringens, för att stärka det gemensamma även om det är lättare att se och erfara skillnaderna.”" Börja där och ta reda på vad som faktisk har sagts och gjorts. Ad fontes!

      Radera
    3. Det förutsätter Michael att man då också verkligen har med lutheraner att göra. Även den beteckningen måste ha en klar innebörd. I annat fall hamnar man på ett gungfly.

      Att komma överens med sådana som av krassa karriär- och inkomstskäl utger sig för att vara "lutheraner" medför förr eller senare samma upplevelse som att försöka luta sig mot ett draperi.

      Vilken enhet kan komma av det?
      /John

      Radera
    4. Vi vet vilka det var som var med när denna test antogs. Där var påven Franciscus av Rom, (väl kardinal electus Arborelius) och det ledande svenskkyrkliga etablissemanget. Det gäller dem,det gälelr alla, och inte bara dem som man själv tycker att duger. Ochdet är ju alldeles utmärkt. mendet innebär att det du och Anthony sysslar med på dessa sidor, (till Dags förnöjelse),
      inte är i enlighet med vad er kyrka bestämt och er överbiskop rekommenderat. Det har konsekvenser: tänk igenom dem. Roma locuta est.

      Radera
    5. Bror Duktig har talat. Marcus

      Radera
    6. Ur "Ad Fontes"-källan blir det levande vattnet surt och dött om det dricks ur ett lutherskt kärl, men det vet nog den "ortodoxe" Liljeström?!
      Antony

      Radera
  3. "Slarvig utförd exeges". Jojo.

    I mitten av 1990-talet läste jag en lång artikel i Kyrkans Tidning där Tryggve Mettinger, professor i gamla testamentets exegetik, utförligt redogjorde varför man måste dra slutsatsen att homosexuella handlingar är synd. (Det framgår för övrigt av Bibeln också.)

    Men det är klart. En förhållandevis nyprästvigd teol. kand. vet förstås bättre...

    Arma, arma kyrka. Och arma folk som låter sig vilseledas av dessa falska profeter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren4 juni 2017 kl. 14:46

      Den diskussionen hade jag på min grundkurs i kristen tro; Jesus slöt ett nytt förbund med ett enda bud; att vi ska älska varandra. Allt annat tillhör det gamla förbundet, ihop med kosherkäk och att man inte fick dra upp sin åsna om den varit så dum att den ramlat ner i brunnen på en söndag. Sällan det inträffar, men i alla fall. Bra att veta, liksom.

      Radera
    2. Tryggve Mettinger var/är pingstvän och förväntades som sådan att agera moraltant och fördömare av allt som inte passade in i den vita heterosexuella övermänniskans livsstil. /John

      Radera
    3. Ja, John, sanningen är illa tåld. Det var väl därför påven bannade Luther.

      Radera
    4. Nu, sign John, underskattar du grovt Tryggve Mettingers teologiska/yrkesmässiga kompetens. Ja, han tillhör, såvitt jag vet, fortfarande
      pingströrelsen. Men att du därför benämner honom "moraltant och fördömare av allt som inte passade in i den vita heterosexuella övermänniskans livsstil" - tyvärr, det säger mer om dig själv än vad det säger om Tryggve Mettinger.

      Jag i Halland

      Radera
  4. "....brist på insikt i den egna begränsningen vad gäller både exegetik och allmänt folkvett"
    Var det inte dylika omdömen som drev både Johannes Chrysostomos och Martin Luther till fysiska begränsningar i det geografiska?

    Till skillnad från Jan-Åke Karlssons "slarvigt utförd exeges" bidrar Luka Vestergaard med något som är det rakt motsatta mot exeges, en personlig åsikt utan biblisk förankring.
    Finns det någon kyrkofader eller präst i SvK fram till 1957 som inte skulle hamnat i samma kategori som bibelns nedtecknare med motiveringen "alls haft kännedom om vår tids familjesyn, könsnormer, identitetsetiketter och demokratiska samlevnadsideal."
    Så kyrkan har alltså inte längre något med tradition och skrift att göra, utan endast nutida världsliga normer.
    Men då är det rimligen inte längre en kyrka som Vestergaard vill vara präst i.

    SvaraRadera
  5. Bohuslän var ett län, inte ett land eller landskap - därför Bohusläningen med ett n.

    SvaraRadera
  6. Jan-Åke Karlsson inte ensam kritiker!

    I en insändare i Sydöstran (31/5) går en kritiker, Ingvar Nilsson i Karlshamn, till storms mot Prideevenemangen (Sydsostran.se/insandare). Jan-Åke Karlsson är alltså inte ensam i spalterna om att lufta andra åsikter än de gängse på Pride. Naturligtvis får Nilsson svar av ett antal Prideförespråkare. Men det är ganska tamt och har inte Nilssons skarpa udd.

    Den som vill läsa mer i ämnet kan ta del av Jonas Gardells artikel på Expressens kultursida i går (3/6), där han uppmanar partiledarna att INTE ställa upp i årets Prideparad i Stockholm i augusti.
    Läste ni rätt? INTE ställa upp! Läs hur Gardell motiverar detta.

    För övrigt bör noteras att Pridebudskapet om människors lika värde och rättigheter för länge sedan är infriaT i vårt land. Därför slås öppna dörrar in, om sådana går att slå in. Inga andra regler och lagar gäller för s k HBTQ-personer än för heterosexuella.

    Och inför Gud är förstås alla också lika. Såväl folkkyrkliga som högkyrkliga, är det bäst att erinra om i sammanhanget. Detta för att undanröja eventuella missförstånd hos några.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag önskar att du hade rätt fullt ut i att Pride-parader inte behövs längre. Men de behövs. Så länge två män inte törs gå hand i hand annat än i Pride-paraden behövs den. Så länge två kvinnor inte törs berätta för sina föräldrar om sin kärlek behövs Pride. Och så länge transpersoner måste kämpa för sin rätt till sitt eget kön behövs Pride.

      Jag önskar jag får se den dagen Pride inte längre behövs, men ännu behövs den!
      Bo Rydén

      Radera
    2. Bo Rydén,

      -Svårt att förstå vad Du menar. Ingen behöver "kämpa" för den rätt som Du åberopar, eftersom den rätten redan finns.

      Som jag betonade: alla lyder under samma lagar och regler. Men enstaka människors attityder, som ibland tar sig uttryck i Dina exempel, ändras inte genom Prideparader och kollektiv demonstration av homosexualiteten.

      Är i grunden inte den enskildes sexuella
      läggning en privatsak, eller måste den verkligen manifesteras genom avklädd utstyrsel med vajande, väl tilltagna stjärtfjädrar?

      Kom ihåg att det i vårt land, tack och lov, inte råder något förtryck av sexuella minoriteter.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    3. Här på bloggen förekommer alldeles avgjort förtryck av sexuella minoriter. Varje gång ämnet kommer upp. Marcus

      Radera
    4. Marcus,

      -Vill Du exemplifiera förtrycket?

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    5. Jaha, Marcus. På vilket sätt förekommer förtryck av sexuella minoriteter här? Något sådant har jag, såvitt jag kan minnas, inte sett. Upplys mig gärna.

      Självklart ska ingen med en avvikande sexuell läggning behandlas illa. Samtidigt är det en kristens plikt, när frågan uppkommer, att förklara vad Guds ord säger i saken.

      Radera
    6. Marcus påstående skulle bevisas, men han tiger.

      -Den tystnaden är talande, som tystnad ibland är, när den yvige slänger påståenden omkring sig.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    7. Bengt Olof Dike
      Det handlar inte om att "demonstrera homosexualitet" utan att demonstrera för rätten att synas. Och förtryck behöver inte vara orättfärdiga lagar, det kan räcka med fördomar. Så länge du inte själv upplevt andras fördömande blickar bara för att du glömde bort dig och offentligt visade ömhet mot din älskade bör du vara försiktig med att kategoriskt påstå att förtryck inte finns. Jag har sett det nära inpå!
      Bo Rydén

      Radera
    8. Bo Rydén,

      -Men rätten att synas finn redan fullt ut. Att vissa människor har fördomar om mångt och mycket lär vara svårt att komma åt. Kan vi inte vara överens om att vars och ens sexuella läggning är en privatsak, som inte behöver belysas i festivaler och parader. De som trakasserar våra homosexuella vänner skall lagföras. Jag tror att detta också i längden lättare motverkar fördomar än vad Pridefestivaler gör.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    9. Bengt Olof Dike
      Det gläder mig att du är så optimistisk över marginaliserade människors rättigheter i Sverige. Men frånkänn inte dessa människor sin egen ipplevelse, ej heller deras sätt att handskas med denna.
      Därmed streck i debatten för min del.
      Bo Rydén

      Radera
  7. Jag känner nu inte mannen som skrivit så om han ägnat sig åt slarvig exegetik eller ej kan jag inte bedöma. (Jag har dock ingen större tilltro till att så skulle vara fallet, att han slarvat.)
    Motståndaren verkar dock inte ha slarvat när det gäller eisegesen. Den verkar vara synnerligen noggrant genomförd.
    Eva H

    SvaraRadera
  8. Thorsten Schütte4 juni 2017 kl. 12:27

    "Jag håller Carl Bildt personligen ansvarig för att annandagen blev svart." - Det var enmansutredaren Anita Gradin som bytte den pålitliga långhelgsskaparen Pingstmåndag mot kalenderdagshoppjerkan nationaldagen 6/6. Och bara MP och några ströröster från andra partier röstade emot denna idioti. Återställ annandag Pingst och förklara Midsommar vara Sveriges Nationalhelg i stället!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man måste dock konstatera att Svenska kyrkan bäddade för att avskaffa den Annandag Pingst. Det hade ju blivit så att de flesta kyrkor var stängda denna dag, och sammanlysningar var det normala. Det fanns knappast motiv för att bevara en kristen helgdag, som inte ens kyrkan i någon större utsträckning brydde sig om att fira.

      Radera
    2. Thorsten Schütte4 juni 2017 kl. 15:41

      veckodagshoppjerkan ska det stå...

      Radera
    3. Håller helt och hållet med broder Göran! /John

      Radera
    4. Instämmer helt med broder Göran! Men nu har Efs en riktig pingstkonferens i Alingsås - med högmässa på Tredjedag Pingst (både Nohrborg och Luther har riktigt fina predikningar för denna helgdag, som enligt Sven Danell firades i svenskestland ända in på 1930-talet!).

      Radera
    5. En kan dock konstatera att det blivit betydligt roligare att fira Annandag Pingst sedan den "avskaffades". Det känns härligt subversivt att ta ledigt för sina barn från skolan "av religiösa skäl". Vilket vi i år inte var tvungna till, eftersom det blev en klämdag där barnen ändå gavs ledigt. Högmässa i Njutångers kyrka kl 11 alltså!

      Radera
    6. Är sammanlysning fel?

      Märkligt att flera inte förstår att sammanlysning av gudstjänster ibland görs och alltid har accepterats - utom nu, när kyrkan anklagas för att ha bäddat för avskaffandet av Annandag Pingst.

      Som om kyrkan är ansvarig för att vissa kyrkor inte kan bibehålla söndagliga gudstjänster på grund av att för få besökare infinner sig.

      Om kyrkan högsta beslutande organ kraftfullt uttalar sig emot avskaffandet, kan det väl inte missförstås. Utom av dem som medvetet vill missförstå och misstolka samt alltid försöker söka sak med Svenska kyrkan.
      Den gruppen ingår inte undertecknad i.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
  9. Det borde vara obligatoriskt med mässa på Annandagen i varje pastorat! De spm inte har mässa begår ett moraliskt tjänstefel och är illojala gentemot Kyrkans bekännelse. Roland K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men nu tar du väl ändå i! Marcus

      Radera
  10. När Jakobs församling i Stockholm hade slagits samman med Storkyrkoförsamlingen, beslutade kyrkorådet att högmässan på Annandag Pingst 1990 skulle sammanlysas till Storkyrkan. Då begärde S:t Jacobs kyrkfolk demonstrationstillstånd, och så firade vi en Annandagsmässa på torget mellan kyrkan och Operan. Därmed kunde vi markera att det finns gränser för vad ett kyrkoråd kan besluta!

    Jag undrar inte så sällan varför präster och kyrkfolk finner sig i kyrkorådsbeslut som försvårar i stället för befordrar folkkyrkans verksamhet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Präster vågar/"orkar" inte bråka med kyrkorådet o kyrkfolket ändå så nöjda så för "Vi träffas ju då i alla fall!".
      (Om nu den kategorin ska kallas kyrkfolk då.)
      Det är en kommentar jag hört om sammanlysningar.
      (Var Jacob förresten alldeles fristående tidigare? Hade jag ingen aning om o nytt vetande gillas.)
      Eva H

      Radera
    2. Både Klara och Jakob var självständiga församlingar fram till 1989. Då slogs de samman med Storkyrkoförs. till Stockholms domkyrkoförs. Detta skedde mot sakkunnigas förslag, som tillstyrktes av praktiskt taget alla remissinstanser, och mot församlingarnas önskan. Förslaget var att en sammanslagning hade blivit ofrånkomligt nödvändig, men att den skulle ske med Adolf Fredrik. Folket i Storkyrkan ville dock komma åt de ganska stora fonder, som Klara och Jakob hade kunnat bygga upp under den tid då även företag betalade kyrkoskatt.

      Enl. då gällande lag fick förändringar inte ske mot de inblandades vilja, såvida inte särskilda skäl fanns. I beslutet noterades att särskilda skäl fanns att inte ta hänsyn till församlingarnas vilja. Men det förklarades inte vilka dessa skäl var! Så agerar de som makten haver. Man blir motvilligt imponerad av fräckheten.

      Radera
    3. +Göran,

      -Din anklagelse mot Svenska kyrkan för att ha bäddat för avskaffandet av Annandag Pingst är inte korrekt. Kyrkan protesterade tvärtom mot avskaffandet som hela KM stod bakom.
      Jag vet, ty jag var med - och protesterade!
      Rätt skall vara rätt.

      BENGT OLOF DIKE

      Radera
    4. Om folkkyrkans församlingar allmänt och engagerat hade firat gudstjänst på Annandag Pingst, hade protesten haft någon grund. Men ett nostalgiskt önskemål att få behålla en helgdag, som man i praktiken har upphört att uppmärksamma, fanns det naturligtvis ingen anledning att ta på allvar.

      Radera
    5. Tack för historien +Göran!
      Lite lustigt då att Klara åter är fristående. Men då hade ju Domkyrko kommit åt det de ville förstås.
      Eva H

      Radera
    6. Eva, folket i S:ta Clara plockade undan en hel pengar och bildade en ny fond med egen styrelse! Så Storkyrkan lyckades inte helt med sina avsikter. Hur det är med fonden i dag, vet jag inte, men det finns säkert lite äldre Klarafolk som kan ge dig besked.

      Radera
  11. BOD,

    som vanligt agerar du utan att förstå, eller låtsas Du bara? Vill Du inte förstå? Politrukmetoder att bara komma med påståenden som iofs kan vara sanna men inget har med sakförhållandet det gällde.

    Sakförhållandet- att SVeK bäddade för slopandet av annandag pingst har inget med att göra om sedan SVeK protesterade mot resultatet.

    Man måste vara politruk för att inte kunna se fakta.

    //HH

    SvaraRadera
  12. Oj, nu verkar Bengt Olof Dike ovan inte kunna skilja på teori och praktik.
    +Göran påstår att SvK i praktiken bäddat för en sekularisering av Annandag pingst då så få församlingar sammanlyst eller på annat sätt försökt minska gudstjänstdeltagandet denna högtidsdag.
    Att kyrkomötet inför fullbordat faktum protesterar är en teoretisk produkt som tillkommer för självrättfärdighetens skull.
    De förtroendevalda kanske ska läsa på lagen och se att "Svenska kyrkan bedriver sin verksamhet i församlingar och stift". Notera att kyrkans hus, kyrkomöte och annat tjafs inte nämns som verksamheter och borde ha vett att underordna sig det som är viktigare, för att anspela på Jesu ord till Marta.

    SvaraRadera
  13. Här längst uppe i norr, så samlade Pingstsamlingarna för den östlaestadianska rörelsen stormöte i Kuttainen mycket folk då man firade annandag pingst. Detta har minskat betydligt under senare år. Samlingarna brukade börja under pingstsafton och sluta med en nattvardsgudstjänst på just annandagen.Ännu samlas mycket folk men inte så mycket som då annandagen var en röd dag.Folket som brukar samlas kommer från Tornedalen, Kiruna, Alta i Norge och från Jakobstadsområdet i Finland./Sven-Åke Nilsson

    SvaraRadera
  14. Andreas Holmberg, hoppas ni kom ihåg att åminna den heliga Elisabeth Hesselblad i mässan då hennes himmelska födelsedag firas idag (igår var ju söndag och pingstdagen) på årsdagen av hennes kanonisering.

    Jonas M

    SvaraRadera
  15. Läser ditt inlägg med intresse. Jag blir beskylld för att vara nominalist, nominalismen som är en filosofisk skola som "nöjer sig med att namnge" som om det inte finns några reella värden eller universaler. Har vi "metaforiskt" namngett Gud eller skaldat och sjungit kan det räcka. Kanske är det lite svårt att ta med läsarna på denna teoretiska kurva, långt ifrån alla har ju nån kännedom om nominalism eller vetenskapsteori, men ändock läsvärt!

    Jag tänker dock tvärtom än vad jag kallas: Det är erfarenheten av Gud som något icke-nominellt som är gudsförvissningen. Vi bär på den gudsförvissningen i vardagen/livet. Det reella ligger därför inte, i första hand, i vad vi kan läsa oss till (om vi nu exempelvis tror att Bibeln är som ett lexikon) - utan vad vi erfar och känner i vårt hjärta. Lagen är skriven i hjärtat. "Känner" är ett missvisande ord i sammanhanget, det är jag medveten om - för känslan i vår materialistiska tid nedvärderas som något sämre eller otillförlitligt. Jag menar att det är helt inkorrekt, amatörteologen är här korrumperad av moderna nycker som "materiell sanning" och annat bråte från 17-1800-talet. Därför säger jag och avnänder hellre begreppet erfarenhet. Vi kan lära känna Gud rent konkret. Hur? Till exempel genom känslan vi erfar då vägarna för oss samman, i sannhet och trohet mot vad vi bär inom oss. Så kan Gud också mötas.

    SvaraRadera