onsdag 18 juli 2018

Bloggardag i samspråk

Bloggardags lilla värld är en värld med hundar, kaniner, gerbiler och dvärghamstrar. Ja, tvestjärtar också, de kommer in med morgontidningarna. En tisdag, när en tillfällighetskyrkoherde njuter sin ledighet, kan gäster dyka upp oförhappandes. Till den änden finns nu tre paket Ballerinakex i god ordning. De är utdömda som onyttiga, men likväl. Eller fanns om man ska vara exakt.

De dök alltså oväntat upp efter att, som väl är, ha ringt en stund innan. Två präster gör ihop med värden kvickt slut på ett paket Ballerinakex. De hade en fråga de ville avhandla. Är de biskopar vi får och som vigs av Antje i någon rimlig mening biskopar? Är de inte stiftschefer men inte mer än så?

Bloggardag funderade över de romerska katoliker som utan att darra på manschetten dömer ut allt andligt liv i Svenska kyrkan, men det de har att anföra kanske ska tas för vad det är. Doktor F i Oxford har sina dubier och Bloggardag kunde bara återge det resonemanget:

Givet att Kyrkan inte i strid mot Herrens vilja kan överlämna biskops- och prästämbetet till kvinnor, och så sa ju Luther och så säger påven denna sommar (två gånger upprepat som kyrkolära), har vi nog problem. Successionen går steg för steg förlorad.

Hans Stiglund var biskop i Luleå, efterträdaren är stiftschef. Samma sak i Göteborg. I Härnösand och Stockholm är saken sedan långt tidigare förlorad. Nu blir det problem också med de män som vigts av Antje. Kan de utan vidare uppfattas som biskopar i kyrklig mening och vad händer om man måste svara nej på den frågan?

Efter den gamla ordningen är Ragnar Persenius, Åke Bonnier och Martin Modéus vigda. Inga andra. Den gamla successionen går nu successivt förlorad. Den klarades med ett nödrop på 1500-talet, saken redde nog senast Lars Cavallin ut, men nu är det kört. De som inte är böjda för försiktighet skulle försiktigtvis säga, att härefter blir ingen som vigs av dessa irreguljära i egentlig mening präster. Det betyder att det de gör vid altaret inte självklart är vad de påstår det vara. Som bäst skulle detta då uppfattas vara fromt bedrägeri.

Efter år 1960 var det oftast rätt klart att det var kvinnor vid altaret och de som hölls sig till Luther och påven, båda tillsammans, kunde hålla sig ifrån om de inte uppfattade att de var autentiska präster. Det syntes liksom. Så enkelt är det inte nu, när de konsekventa funderar. Då kan en man egentligen vara en lekman trots att han klätt sig som präst. Här har ni resonemanget. Det mest bibliska som kan sägas finns hos profeten Jeremia, Jer 46:5.

Prästerna tog varsitt kex till och den ene fattade mod: -Vi har ju ändå demokratiska val och en kyrkoordning som säkerställer att allt går rätt till så den här sortens frågor är onödiga, kan man tycka.

Bloggardag kunde hålla med. Problemet med funktionell dumhet är ju att den fungerar! Och det mesta fungerar om vi inte blandar in Gud. Det är när vi gör det, som vi får problem och ska ha problem. Vi kanske fegar och undviker att ställa de grundläggande frågorna? Evangeliet som alla tryggar sig till kan ju, rent principiellt i vart fall, visa sig vara evangelium men ett falskt. Och då sitter vi i skiten, som aposteln Paulus beskriver situationen någonstans. Gal 1:6-9 till exempel.

- Tror du alltså att Anders Nygren helt enkelt gjorde en korrekt bedömning av vad som hände år 1958, Svenska kyrkan växlade in på främmande spår?

- Också om jag inte behöver ha någon mening om den saken, sa Bloggardag, bör frågan ställas. Beslut som fattas får konsekvenser, ibland långt utöver vad folk som fattade besluten fattat. Då sades att beslutet var stort och avgörande viktigt. Tänk om det verkligen nu efter 60 år visar sig att det var så?

När kamraterna dragit hämtade Bloggardag hund. På vägen passade han på att inventera fin-tonicen på Maxi i Växjö. Nå, han tänkte sig köpa aprikoskräm för det är bra att ha hemma när det blir mycket sommarvarmt. Utan särskilda förhoppningar gick han en sväng runt dryckerna och där fanns ett större urval tonic. "Hidden blessings", tänkte Bloggardag. Sedan blev det avstämning vid utpasseringen fast i mindre skala. Då kom bagerichefen, hälsade och talade vänligt med Bloggardag. Han kände att hans status därmed höjdes. Mk 12:38-39 om ni vill förstå saken bibliskt. Att avstämningen är ett förebud om den stora räkenskapsdagen, det begriper alla. Tänk om jag gjort fel fast jag vill vara en hederlig person?







55 kommentarer:

  1. Det hedrar Bloggardag att han använder ett visst mått av självironi.
    Det kanske behövs för att lätta upp stämningen om det blir för mycket tonic?

    SvaraRadera
  2. Anders Lundberg18 juli 2018 09:46

    I vissa högkyrkliga upprepas som ett mantra att man inte lämnar Svenska kyrkan innan man får tydlig kommendering åt annat håll.

    Hur står sig detta förhållningssätt till att nu tre biskopar är vigda enligt den gamla ordningen?

    Hur frimodigt upprepar man mantrat när det inte finns någon kvar alls?

    Mvh
    Anders Lundberg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anders: Jag tycker att du, liksom Dag i själva bloggtexten gör det för enkelt när du skriver "den" gamla ordningen i singular, som om Kyrkan haft en enda ordning från apostolisk tid ända till alldeles nyligen i Sverige. Det finns ganska stora skillnader mellan öst och väst (och inom väst, där ganska många troligen tänker mer anglikanskt än katolskt på nordeuropeiskt vis), vilket bl a kommer till uttryck i hur man ser på nödvändigheten av tretal i konsekrerande biskopar.

      I svensk tradition från Laurentii Petri KO år 1571 betonas, i linje med nordeuropeisk tradition, huvudkonsekratorn som ensam konsekrerare. Om man spetsar till det lite kan man säga, att strikt teologiskt är huvudkonsekratorn den ende biskop som betyder något vid en vigning. Därför är Dags frågor högst berättigade även om jag anser att svaret på grundfrågan är enklare än han skriver fram. Man borde tydligare säga: - NEJ, det vigs inte några biskopar inom SvKans organisation längre, tyvärr! Och det KAN inte heller göras det, förrän den stund SvK återupprättar sin succession genom att anlita biskopar utanför sin egen organisation (sådana finns; dels i Sverige, dels svensktalande utomlands).

      Jag skulle vilja säga att det inte finns någon anledning av tvivla på Anders Nygrens ord. Redan år 1958 växlade SvK in på fel spår. Sedan vet vi ju att man kan bli felväxlad och ändå komma till rätt station (men fel plattform) under en kortare sträcka och därför kan avfallet sägas ha varit kontinuerligt under slutet av 1900-talet när det blev mer och mer fixerat att de som Gud kallar till ämbetet inte ens är behöriga för det. Detta fixerades slutligt i ett antal bestämmelser under 1990-talet och i 2000 års KO.

      Kanhända att en kvinna som ÄB kan ses som den slutliga spiken i kistan inför SvKans begravning som kyrka med ett apostoliskt ämbete. Men dödsprocessen hade redan åtskilliga decennier på nacken långt innan Antje nominerades.

      Radera
    2. Anders Lundberg19 juli 2018 22:00

      Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera

  3. Bloggardag: " Ja, tvestjärtar också, de kommer in med morgontidningarna."

    Bloggardag verkar inte vara ensam om det. Se länken nedan. Undrar om jag ska sätta upp en nej-tack lapp på mot reklam och gratistidningar på min dörr. För säkerhets skull...


    https://www.google.se/search?q=tvestj%C3%A4rt&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwjx37qnm6jcAhUoxqYKHVkFDocQ_AUICigB&biw=1680&bih=944#imgrc=cSsFz_txhEYK0M:

    /En anonym en

    SvaraRadera
  4. Vattenhålen blir allt färre och öcknen breder ut sig, ogästvänlig, utan nåd och med farliga sammanhang i varierande skepnader. ÄR en manlig prästkandidat, vigd av kvinna, präst? ÄR manlig biskop, vigd av kvinnlig ärkebiskop, biskop? Är i sin tur dennes vigda manliga prästkandidater präster? Är alltså dessas sakrament bogus?

    Det börjar bli jobbigt och ensamt med öckenfärden. Rent hopplöst egentligen.

    C L-x

    SvaraRadera
  5. Finns det inte en botten på förfallet?
    Inte om man tänker romerskt - då står sig kyrkan/ämbetet vad som än händer - så länge det finns några som tror systemet för då gäller det makt.
    Det verkliga problemet förefaller vara kvinnor sin biskopar, mindre i ÄB rollen, för biskops vigs som regel av tre men präst tänks det räcka med en biskop.
    Nuv ÄB representerar SvK ganska väl - ännu uppenbart i händerna på svensk kyrkopolitik med Löfven i spetsen. Hans längst sammanhängande tal i ”jubileumsmässan” 500 år säger allt.
    Är det rätt att fursten dominerar kyrkan? Svar nej. Lika sant år 800 som 1527 som 2017.
    Reformrörelser har alltid brutit igenom.
    Avgörande slutfråga: kommer den reformrörelsen via dagens romersk-katolska system? Fråga Pius-sällskapet.
    Alla dagens kyrkor har samma problem (de gammelröda ryssarna försurar på samma sätt).
    Nödvändigt med kompletterande vigningar, låt oss hjälpas åt med det.
    Att fråga Rom om det är detsamma som att nu fråga ÄB i Uppsala.an

    SvaraRadera
  6. Luther framförde väl heller aldrig något emot ordningen att kvinnan som varelse var omyndig? Är det något du har funderat över, Dag? Att det snarare var så att omyndiga varelser av naturliga skäl inte kan bli präster enligt Luther? Hur ställer du dig till kvinnans myndighet Dag? Den är ju ett synnerligen sent påfund i vår kristna historia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra synpunkt!
      Invändningarna mot kvinnliga präster är byggda på en ganska lös sandgrund.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  7. Twi, Twi, Twe!
    Bi,Bi,Bi!

    Vad säga frälsaren? Vad säga den falske profeten?

    Den goda synden är alltid hel. Den onda kameleont.

    Twi!
    Twe!
    Aj!

    Biet stack mig.



    Sniff

    SvaraRadera
  8. Samspråk i funktionell dumhet!

    -Den aktuella prästtrion, som samlades kring kaffet och ballerinakexen, synes alltså ha enats om att bara klassificera några av Svenska kyrkans fullt legitima och vigda biskopar som just biskopar. Övriga är stiftschefer, påstår de.

    Av någon anledning (som i varje fall inte är helt obekant för undertecknad) är de illegitima biskoparna kvinnor. Deras kön har alltså gjort dem illegitima. Att Svenska kyrkan har valt och vigt dem till biskopar är ett utslag av funktionell dumhet.
    Den vedertagna och av bloggtextförfattaren själv såsom KM-ledamot antagna ordningen för biskopsval var alltså den funktionella dumhetens beslut.
    Dum, dummare, funktionellt dummast! KM som en funktionalistisk dumgenerator! Känner sig ledamöterna som dumma. För att fatta dumma beslut, måste man ju själv vara dum, eller hur?
    Är bloggaren det som alltså själv har varit beslutsfattare?

    Själv är jag benägen att beteckna prästtrions samspråk som ett samtal I dumhet, inte OM dumhet!

    För tänk nu, bästa bloggläsare, om vi inte skulle erkänna BloggarDags prästvigning/prästkappa, därför att han har den teologiska åsikt som är hans?

    Tänk om vi plötsligt en dag betecknar honom som en illegitim präst! Eller, överfört till kyrkans "riksdag", betecknar KM-ledamöterna som illegitima, därför att de, förslagsvis, är demokratiskt valda!

    Summa summarum detta: att osynliggöra, omyndigförklara, icke erkänna våra medbröder och medsystrar för dem de är, har utbildat sig till och vill verka som, är ett genom historien beprövat sätt att härska, söndra, sätta sig över gällande ordning.

    Sättet är fult, falskt, fräckt och skall omedelbart bemötas med fakta och sanning. Ty sanningen rår ingen på i längden.
    Svenska kyrkan välkomnar sin kvinnliga biskopar, som verkar i Guds namn, för Hans nåd och råd och för - Hans sanning!

    Så, bästa prästtrio, byt samtalsämne nästa gång vid kaffet och ballerinakexen!

    BENGT OLOF DIKE



    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har fel på punkten att handling och person är samma sak. Vi är inte det vi hör. En klok människa kan fatta dumma beslut och en dum kan fatta kloka. Men däremot inte alltid fatta, om du fattar? Har du själv aldrig fattat ett klokt beslut t.ex.?

      PGGF

      Radera
    2. Att kalla de KM-ledamöter som nominerats av sekulära organisationer för "illegitima", är mig inte alls främmande.

      Hur gick det förresten emd svaret på frågan hur många röster Bengt Olof Dike fick in nomineringsvalet till POSKs lista i församlingen?
      För nog fick väl POSKs medlemmar i församlingen genomföra ett nomineringsval i demokratisk anda?

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  9. Anders lundberg,

    Du skriver: Hur står sig detta förhållningssätt till att nu tre biskopar är vigda enligt den gamla ordningen?

    Fof, vilka tre biskopar tänker Du på? Jag har tydligen inte följt med och är knappast här enig med DS. Dvs jag ställer tom större krav än DS på vad vi menar med biskop.
    För mig är t.ex inte Hans Stiglund ngn biskop. därttill svek han för mycket sina "ideal" och sedan i sin nya position gick PK-ärenden och inte bara glömde sina tidigare meningsfränder utan tom förnekade dem och förföljde dem som i ord och gärningar -och därför som resultat förvägrades all "befordran, allt medan han själv förnekade egen inblandning och tog avstånd från tidigare satser utan att med minsta argument annat än just önskn att bli biskop kunnat påvisa vari tidigare omfattande slutsatser enligt skrift och bekännelse varit felaktiga.

    Talar du alltså hår om formalia? I så fall vilka? Dessa bröts väl redan på femtonhundratalet . Möjligen kan jag medge att de var gränsfall och berättigade enligt nödrätten men kan de sedan tillämpas idag av "biskopar" som överger sin tro och övertygelse för det pekuniära att kunna kalla sig biskop?

    Kan vi verkligen tro att sådana personer är biskopar i Guds anda? Gör vi detta så varför ifrågasätta bod´s kyrka med politruker som styr? Han valde ju att göra avbön inför politrukerna och stöddes av en "biskop" in spe som sedan i sin tur övergick till ateism!

    Bara en fråga.

    //HH

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anders Lundberg18 juli 2018 17:15

      HH,

      Tanken var att ställa ett högkyrkligt mantra, som jag uppfattat det, rätt eller ej, mot Dags mening "[e]fter den gamla ordningen är Ragnar Persenius, Åke Bonnier och Martin Modéus vigda" och sedan fråga hur de håller sig mot varandra.

      Du har deklarerat att du inte är enig med Dag.

      Mvh
      Anders Lundberg

      Radera
  10. Bäste Bloggardag, alla Svkys "biskopar" som "vigt" kvinnor och/eller varit i full kommunion med "biskopar" som "vigt" kvinnor är att betrakta som gnostiska heretiker och kan inte ens med ortodoxa lutherska mått vara biskopar. Det borde vär Dr F hålla med om, ifall denne är en ortodox Anglikan?

    Svky saknar lutherska biskopar sedan 1962.

    Antony

    SvaraRadera
  11. Rättning, årtalet är så klart 1960!

    Antony

    SvaraRadera
  12. Jag kan inte få den sk kh Åke Nordström ur min arma skalle. Han har ju nu i KT försäkrat att han visst tror på Gud, dock ej på den teistiske Gud som är ett "från människan oberoende, självständigt handlande och skapande kosmiskt väsen." Inte att undra på om våra vänner ateisterna blur förvirrade. Liksom jag. C och S blir jätteupprörda över präster med fel uppfattning i Ä-frågorna. Men huruvida prästerna tror på Gyd skiter de i. Bocken till trädgårdsmästare säger jag om de politiska partierna i kyrkan, läs Piratens bok Bock i örtagård om ni har tråkigt i sommar...

    SvaraRadera
  13. Luther och ämbetet, ämbetet och Luther,
    BLA BLA BLA BLA BLA, vem bryr sig?

    Vi har varma dagar framför oss!
    /John

    SvaraRadera
    Svar
    1. John, du har delvis rätt - vem bryr sig? Om det inte vore för det faktum att Svky för 6 miljoner medlemmar bokstavligen åt helvete!

      Antony

      Radera
  14. Svenska Kyrkan blir som monarkin. En garnering med tveksamt innehåll och med i stort sett undanröjda konfliktpunkter visavi samhället.

    Monarkin utan makt, med munkavle, med jämlik successionsordning och alltmer uttunnad furstlig/aristokratisk härkomst. En monarki med "Citoyen Capet" som frontfigur.

    Kyrkan i strama tyglar. Maktens tyglar. Maktens språkrör och förgyllare. Ett terapeutiskt inslag utan större betydelse. Daterad tanke och tro, och de klassiska elementen möjligast nedtonade. Ämbetet jämställt och jämlikt och främst en funktion ingen tar på allvar. En kuliss. Vill folket ha sitt övergångsobjekt, så må det få behålla det. Ett tag till. Med Rörelsens folk som frontfigurer.

    Med tronen och altaret har det gått utför. Men penningpungen frodas i senkapitalismen? /smun

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket bra liknelse smun. Monarkin och Svky förenas i den universalistiske hovnarren i Strängnäs, det går inte skapa en bättre illustration till båda institutionernas förfall. High Five!

      Antony

      Radera
  15. Vid en konferens på 1990-talet som jag deltog i och som hölls vid Saint Olafs College i USA, i vilken alla de olika amerikanska lutherska kyrkorna deltog, ställdes frågan huruvida de såg sig själva som en del av den katolska kyrkan eller om de definierade sig som protestantiska samfund? Katolskt eller protestantisk? Meningarna var delade. Som präst i Svenska kyrkan, prästvigd 1969 av Sven Danell i Skara domkyrka, svarade jag naturligtvis:"min" kyrka, Svenska kyrkan, är en katolsk kyrka (visserligen reformerad) men primärt inget protestantiskt samfund. Nu skulle jag inte ge samma svar. Svenska kyrkan befinner sig enligt min mening genom det som skett under de senaste decennierna (1958 och framåt) i en en accelererande process av avkatolicering, avapostolisering och protestantifiering (eller till det senare: en "missionsförbundisering", eller från en annan synvinkel: "socialdemokratifiering"). Eller för delen också en försvagning av den den evangelisk-lutherska identiteten. Svenska kyrkan blir som den svenska monarkin: "a lot of frosting, but very lite cake! Eller med andra ord - postmodern: ser ut men är icke. Att se det nuvarande episkopatet, uppställt framför Uppsala domkyrka ger syn för sägen: en uppvisning av svenskt paramentahantverk av yppersta kvalitet, albor och stolor, kåpor och mitror, burna av personer, om vilka man inte kan undgå att ställa den fundamentala frågan om katolsk och apostolisk identitet och legitimitet. Sorry, nothing personal, just business.

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Just business", det kanske är just det som är ett av Svenska kyrkans allra största problem?

      Radera
  16. Jag vill påminna om Missionsprovinsens biskopar, rätteligen vigda i apostolisk succession. Om en präst skulle komma i tvivelsmål om sin vigning finns säkert hjälp att få hos dessa renläriga och apostoliskt vigda biskopar! Roland K

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra, Roland K! Jag instämmer fullständigt.

      Detta är också värt att påminna om när människor frågar sig vart de ska vända sig för gudstjänster, själavård m.m. Jag har tidigare, vid ett antal tillfällen, visat på Missionsprovinsen men blivit lite less när samma människor återkommer med samma fråga trots att man fått vetskap om detta alternativ. Men - kanske har tiden inte känts mogen för den frågande. Det kanske kommer.

      Radera
    2. RK, Missionsprovinsens "biskopar" må vara hyggligt kristna lutheraner, men de är inga biskopar!

      Antony

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    4. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    5. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    6. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    7. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    8. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    9. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    10. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  17. Dethär med giltighet (validitet) är knepigt! Det finns ju ingen mätare som kan visa om prästen är tillräckligt vigd. Validitet är också olika ting: det kan handla om en kyrka anser att någon vigd utanför dess gemenskap har fått en verklig vigning eller inte, men det handlar också om någons vigning är i ett sådant sammanhang och gjord på ett sådant sätt att han inte äventyrar kyrkans gudstjänst och gemenskap, tex därför att folket blir osäkra på om han verkligen har Herrens autentiska uppdrag att vara präst och herde i kyrkan. Och så finns det förstå de som är korrekt vigda men omöjliga som personer och därför varken kan eller ska vara diakoner elelr presbyterer -eller biskopar. Gud kan använda folk som ahn vill, men kyrkan måste se till att rätt folk på riktigt sätt kan göra det de ska göra i kyrkan. Det måste vara förankrat i kyrkans medvetande, i hennes minne och stämmamed Skrifternas vittnesbörd. Det räcker inte med demokratiska majoriteter och eniga partistyrelser för detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    2. Det är naturligtvis mycket hedersamt att bli okvädd av herr Antony, men det vore hjälpsammare om han kunde något om det han tvärsäkert orerar om, och, underbara tanke! om han var lydig sin kyrkas anvisningar om hur ekumeniska samtal ska föras. Att vara troll ingår inte i uppgiften, kan jag berätta.

      Radera
  18. Om korrekt vigd biskop kan anses vara endast räcka av händer med minst en deltagande biskop som inte vigt fruntimmer, så är det enkelt att svara på frågan, när vigdes den siste biskopen med en sådan agerande och närvarande biskop, i Svenska kyrkan. Därpå följer då frågan, när vigde en sådan biskop till präst, någon, sist? Även den frågan mycket enkel att besvara.

    Kennelklubben

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  19. Bloggaren är duktigt ute och cyklar med sina ständiga misstänkliggöranden av kvinnliga präster, SvK:s ledning generellt och nu den apostoliska successionen.

    Allt han utgår från är extrapoleringar ur Bibeln. Exempelvis: ”Jesus utkorade inga kvinnliga präster.” Nej, och gissa vad? Han utkorade inga manliga präster heller.

    Bloggaren plockar, väljer och vrakar som han finner gott. Med hjälp av detta dömer han och fördömer han. Kakafonin av domare bland kommentatorerna liknar mest av allt en cirkulär exekutionspluton.

    Dags för omvändelse!

    SvaraRadera
  20. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  21. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

      Radera
  22. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  23. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  24. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  25. Anonym 21:55

    Jag svarade på anonyms insinuanta och direkt enfaldiga kommentar tidigare men den försvann liksom många andra. Antagligen pga ngn tabbe i handhavandet men kan naturligtvis också ha varit ett virus.

    Oavsett, jag menar att inlägget och dess insinuering inte bör få stå oemotsagt.

    Anonym negligerar nämligen det helt övergripande att SVeK liksom vill jag påstå alla kyrkor som menar sig vara Kristi Kyrka med nödvändighet är, måste vara en apostolisk sådan.

    Varför? Ja läs först det nedan citerade:

    "”Jesus utkorade inga kvinnliga präster.” Nej, och gissa vad? Han utkorade inga manliga präster heller. "

    Vad han negligerar är att Kristi Kyrka, ja spridandet och uppförandet av denna var något som apostlarna ålades och för detta uppdrag utfärdades med helt unika fullmakter. De var i sanning Jesu befullmäktigade ombud. När de därför gav direktiv och råd om hur denna kyrka skulle verka var det Jesu ord. Till yttermera bör man notera att i några fall, som ren förstärkning, refererade de till Jesu ord, ord och gärningar som tydligen var kända av åtminstone en del av åhörarna även om vi inte kan hitta just detta i något av evangelierna.

    Ett faktum som knappast är förvånande då skriften själv påpekar det omöjliga i att kunna ta upp allt.(Konstaterar att då skulle inte ens alla världens böcker räcka till).

    Nej, vill vi kunna kalla oss kristna kan vi inte mygla oss bort från obekväma satser genom att försöka hävda att Jesus inte sa så kanske tillägga "bara" en apostel. Det är inget bara utan helt övervägande.

    Däremot kan vi kanske , inågra fall helt visst iffrågasätta senare kyrkofäder och framförallt olika KM och då speciellt nuvarande KM då de sannerligen saknar den auktoritet apostlarna hade , ja inte ens den auktoritet som apostlarna sedan kunde ge sina efterträdare.

    Själva frågan om apostolisk succesion är en annan och något som verkligen kan betvivlas att SVeK äger liksom man kan fundera över när den eventuellt helt förlorades eller om den överhuvudtaget helt har förlorats.

    Att en del av prelatet med visshet knappast kan hävda sig vara vigda i apostolisk ordning ser jag som en självklarhet-värre är alltså för mig frågan om ens någon idag är det?

    Men för att återgå till det första -argumentet att Jesus inte sa något visst är stupiditet om man har epostlaord som stöder påståendet.Men det är väl som vanligt. De som vill rasera Kristi Kyrka ger sig inte direkt på Jesus utan går omvägen via apostlarna.

    //HH

    SvaraRadera