söndag 1 juli 2018

Patrioterna

Pascal Engmans bok Patrioterna finns nu som pocket på Piratförlaget (2018). Det är på många sätt en skoningslös thriller som ger inblickar i trasiga människors liv. Och så finns några andra. De dör.  Om denna bok kan nog enkelt sägas att den inte är otrolig. Grundhållningen är att patrioterna avhumaniserar människor för att kunna förinta dem och rädda landet. Vi har sett den hållningen tidigare i denna i synd fallna värld. Varför den inte skulle bli hållning också i Sverige kan den eftertänksamme inte riktigt förstå.

Lasermannen och Peter Mangs i Malmö är exempel på enskilda. De kan avfärdas som galningar men antagligen är det en förenkling. Vettigare är att försöka förstå deras verklighetsbild för det är den föreställningen som styr. Det förfärliga är själva logiken. Det gäller Breivik också. De goda motiven styr. Då kan all hänsyn falla.

Pascal Engman tar upp ett motiv i samtiden och skruvar det något lite för att få ihop en thriller som blir en skrämmande skildring av vad som kan bli verklighet om människor inte hyser tillit till själva det svenska samhället utan ser sig som patrioter på annat vis, dvs patrioter på rätt sätt. Då är det svenska samhället och den svenska modellen skyddslös.

Bloggardag är inte i Almedalen i år heller. Sålunda inhämtar han stoff för denna sin frånvaro från de skribenter som inte heller är där och markerar mot fenomenet. Almedalen är som en enda stor firmafest och tillställningen är ett skatteslöseri i 100-miljonerklassen, kunde Bloggardag inhämta i gårdagens Svenska Dagbladet. Fenomenet att myndigheter bedriver påverkansarbete i Almedalen påpekades. Det är på så vis medborgarna ska förstå vad som måste göras. Uppifrån kommer beskeden. Då finns det tydligen också en fullt hedervärd syssla som "mediestrateg". Bloggardag anar att detta är snäppet bättre än "kommunikatör". Det sitter alltså folk som på arbetstid ägnar sig åt att fatta strategiska beslut om hur jag ska styras för att tänka och agera rätt. Styrd information med tillhörande stimuli – hur kul är det? För medborgaren, menar jag. All transparens bort och fritt fram för manipulation.

Ska man bekymra sig, och varför inte, läser man min gamla skolas alster.
https://www.fhs.se/download/18.7df9907163ed7475b4a8f0e/1530173298531/F%C3%B6rsvarsh%C3%B6gskolan%20-%20Mellan%20salafism%20och%20salafistisk%20jihadism.pdf?utm_source=website&utm_medium=pressrelease&utm_campaign=salafismsalafistiskjihadism

Annars kanske Patrik Oksanens tanke att denna sommar är den sista lyckliga, ungefär som somrarna 1914 och 1939, fast värre?
https://www.helahalsingland.se/artikel/opinion/ledare/oksanen-sista-lyckliga-sommaren

Dystopier är inte att förakta. Det är inte heller ett nytt fenomen att de fagra orden stiger mot skyn samtidigt som allt går över styr. Det kan vara et åldersfenomen, men i min ålder är det inte helt ovanligt att fundera öäver hur de storstilade samhällsprojekten fallit samman under sin egen tyngd. Romarriket och Djungis Khan lika. En något åldrad präst som Bloggardag umgås med frågade enfaldigt om Själafienden hållit på att försvaga Svenska kyrkan som ett led i processen att komma åt nationen. Det är en rak fråga för en nationalkyrka just. Hur var det i Tredje riket? Var det inte en process i två steg: först ta makten över kyrkosystemet, det man kunde behärska, och sedan planera för exterminering så fort judefrågan var löst. Eller är allt mycket enklare? Är det när bönen tystnat om att Gud ska förläna frid i alla våra dagar ty ingen är på jorderik som ofrid kan förtaga som det går oss illa. Är de kristnas politiska ansvar just – men inte bara – ett ansvar för bön? Eller ska vi helt enkelt utsäga: "Må nåden komma och denna världen förgås"? Den är trots allt bara ett provisorium.

Då kanske det utmanande inte handlar om pilgrimsvandringar för att hitta sig sjöälv, det som uppenbarligen är inne i somliga kretsar, utan insikten om själva livet som en pilgrimsvandring, alltid på väg. Det är fullständigt naturligt att denna värld slits ut som en klädnad och alla piruetter världen består oss är just piruetter.

På födelsedagskalas i fredags kväll anförtroddes att kulturministern Bah Kunke sagt att hon spelade på negerben. Klarinett alltså. Då kanske det bara är fåneri att göra sig till om n-ordet?.  Får kulturministern får väl vi. Rasismen sitter inte i den språkliga purismen. Så minns vad Bah Kunke kan spela. Men minns också vad frustrerade patrioter kan ställa till med. Det finns kanske viktigare uppgifter för ett samhälle att ta sig an än att införa en språkpoliskår?


13 kommentarer:

  1. Den fega människan, som är rädd att stöta sej med andra, eller bli kallas rasist, det är svensken. Vill se fler som kulturministern, som vågar skämta på detta sätt och gå emot. Vi är flata. Vi "tror" så mycket, att det vi säger, ska tolkas ordagrant. Det gör inte det!!
    Alla är dessutom välkomna i "vårat gäng" (Svenska kyrkan) oberoende av färg eller ursprung.

    SvaraRadera
  2. Livet i nationen är väl en variant av pilgrimsvandring?Att nationen befinner sig , som också SvK, i en period av relativt sätt våldsam förvandlings process ,är inte synonym med undergång. Visst , det gamla håller på att gå under, men nationer föds på nytt så som också kyrkorna gör. Klagosång är kanske på sin plats men inte förtvivlan.

    Efter en övergångstid kommer den evigt osäkra tiden av stabilitet. Kineser, som håller koll på sin historia, har det som ett underförstått hållnings sätt , att drömmen om stabiliteten är ett misslyckat önsketillstånd.


    Dom kristna, som är vänner av ordningen ,borde bäva inför Mästarens löfte om att han gör allting nytt.Så är det och så har det varit.Det gamla har förvandlats till något nytt.Kyrkorna har sjunkit till nepotism och dom har sålt sina själar till makten . Dom har fastnat till renlärighetens tvångströja. Men dom har rest sig , varför skall dom inte göra det igen?

    SvaraRadera
  3. Den sista lyckliga sommaren?

    Kan så vara. Åtminstone den sista där Svenne kan blunda och hoppas att sakernas tillstånd löser sig av sig själv, om man bara kallar dem 'utmaningar'.

    Jag besökte för första gången på kanske 25 år en sammankomst i Fria Moderata Studentförbundet, en sedan länge libertariansk sekt med stort inflytande på svensk politik. Huvudtemat var 'lustration', renande. Som exempel på lustration nämndes den nu pågående polska inom rättsväsendet. Den tidigare kommunistregimens stöttepelare behärskar fortfarande det juridiska systemet och skyddar sig självt och motarbetar regeringen. Trumps administration har motsvarande problem. Ett annat exempel blev den totala omorganisationen av den svenska skolan runt 1990, där man framgångsrikt gjorde sig av med en tidigare i pedagogisk erfarenhet förankrad myndighet, till förmån för en ny befolkad av yngre pedagogikforskare och statsvetare med rätt värderingar och ideal. Kommunaliseringen av skolan med dess avskaffande av lärarkårens frihet och oberoende fullbordade verket. Så kunde man banka den sista resten av läroverken ur det svenska skolsystemet. En mycket framgångsrik - och djupt skadlig - lustration, framhölls det. En bra metod för lustration är just att helt lägga ned en myndighet och skapa en ny, där endast de krafter man vill gynna blir kvar. Diskussionen mynnade ut i faran att svenska myndigheter fortsätter sin aktivism i invanda progressiva hjulspår efter valet. Hur göra lustrationen demokratiskt och rättssäkert rimlig?

    Ett annat anfört exempel på framgångsrik lustration var Svenska Kyrkan, som ansågs döende, eller snarare i färd med att avskaffa sig själv. Inför millennieskiftet kom nytt Kyrkomöte, där biskopar och präster saknade självskriven representation och där själva tron demokratiserats. Centralisering av funktioner till en utbyggd Rikskyrka, befolkad av progressiva aktivister, samt antagnings- och befordringsstopp för feltänkare. Försvagning av stift och omorganisation till demokratiskt styrda storförsamlingar minimerade de gudstjänstfirandes hämmande inverkan på ett progressivt samhällsbygge. En väl lustrerad organisation, menade ungmoderaterna utan större beklagande. Nu skulle det efter valet lustreras av hjärtans lust. Men rättssäkert och demokratiskt rimligt. Nedlagda myndigheter och omorganisationer skulle vara metoden. Samma som S så ofta framgångsrikt tillämpat.

    Jag vandrade hemåt i tankar. Kunde SvK lustreras i omvänd riktning? Avskaffande av riksnivån? Nytt, indirekt valsystem baserat på de gudstjänstfirande församlingarna och på biskopsämbetets renässans? Var fanns klarsynen och viljan? Men kunde en gång så totalt kyrkan runt millennieskiftet lustreras från traditionell kristendom, borde det gå att genomföra en motsatt lustrering. Svenne gillar inte att kyrkan inte längre tror. Själv vill han inte bekänna sig som troende, men --- skall åtminstone kyrkan göra det!

    Lars Jensen

    SvaraRadera
  4. Bloggaren utmanar "må nåden komma och denna värld förgås"

    VARFÖR har bönen tystnat i kristenheten, SvK inte minst och till ersatts av pilgrimsvandringar där man söker sig själv (eller sitt 'rätta' kön) och inte Kristus?
    Det är inget större engagemang för "Sverigebönen" från SvK:s officiella sida tex för att be för samhället vi lever i.
    https://sverigebonen.se/de-sju-samhallspelarna

    Om detta livet är ett träningsläger för evigheten, vilket är då viktigast att få med så många som möjligt att bli "Vägens människor" eller att rädda världen genom vinna miljöcertifikat för korrekt källsortering och rättvist kaffe?
    Sverigebönen denna veckan:

    Bed att sanningens Ande ska överbevisa människor om vad synd, rättfärdighet och dom innebär.
    Bed att den helige Ande kommer med förkrosselse i kristnas hjärtan som leder till överlåten bön.
    Bed om en radikal väckelse i den unga generationen med åtföljande tecken och under.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alphadeltagaren1 juli 2018 18:13

      Vill kyrkan i sin nuvarande form ens ha väckelse? Är den beredd? När människor som söker sig dit hamnar i väntrummet på grund av prästbrist?

      Och de unga? Vad får de? De som längtar på riktigt? Jag bor i upptagningsområdet för Tallnäs och har funderat över pm det var kids från Hockeykonfa, Ridkonfa, Slalomkonfa, Vildmarkskonfa eller Musikalkonfa som tappade greppet och vandaliserade på stiftsgården. På radion pratade prällen (prällinnan) om att vissa grupper blir stora (tror det är en omskrivning för ohanterliga) eftersom vissa präster och teman är poppis. (Jag vet inte vart Jesus tog vägen).

      Det kan ju ha varit någon frustrerad deltagare på Pilgrimskonfan också. Lite otippat, men vederbörande kanske fick nog av värdegrundsövningar?

      Radera
    2. Det var nog Bibeltrogna Vänners Kidz. Såna vet dagens kyrka att en aldrig kan lita på.
      /N:son

      Radera
  5. Be! Be för vårt land! Be för dina vänner och släktingar, dina grannar och dina arbetskamrater.
    Vi lever varje dag i löftet från vår Herre Jesus Kristus att Han kommer åter!
    Varje dag är en dag närmare Herrens återkomst. Det finns ingen tid att förspilla. Låt varje dag vara en dag av förberedelse. Gör er redo. Öppna er för att vara Herrens sändebud. Följ Herrens uppdrag i bön och arbete. Våga lita till Hans makt och härlighet. Bönen är nyckeln.
    Be för Guds skull!

    HFG

    SvaraRadera
  6. Att ren rasism med raskrig kan följa, är inte en helt orimlig tanke ens i Sverige. När snart kommunerna slutar kunna leverera, blir frågan om försörjning av våra nysvenskar akut. Samhällsomvandling blir ett måste. Växer de laglösa favelorna runt storstäderna ut till miljonstäder, medan staten drar sig tillbaka till kärnuppgiften att skydda de besuttna? Blir moskén och Brödraskapet de segregerades hopp? Jihad deras kamp?

    https://detgodasamhallet.com/2018/06/27/rasism/#more-12552

    Hur kunde någon tro att detta humanistiska fullskaleexperiment utan återvändo skulle sluta lyckligt?

    PP

    SvaraRadera
  7. Heléna Edlund kommenterar Försvarshögskolans studie:

    'http://helenaedlund.se/i-motet-med-extremismen-utmanas-demokratin/

    En tanke som slår mig blir hur Edlunds tes att vi inte kan vara toleranta mot intoleransen, i kyrkan används mot dem som har svårigheter med samkönat och kvinnligt prästämbete. Kanske blir i stället ett avskaffande av sam-hället, en sorts avskild utveckling enligt egen logik ('apartheid') en bättre, mera tolerant och fredligt mångkulturell lösning? "Låt hundra blommor blomma!" uppmanade Mao. Och han menade åtminstone just då inte hundra blommor av samma sort. /smun

    SvaraRadera
    Svar
    1. Troligen bör vissa arfrikaanstermer inte användas, hur illustrativa de än är. De stör perceptionen.
      /Nson

      Radera
  8. Ja, bed - bed för Svenska kyrkan, dess framtid, folkets framtid!

    -Bed för vår kyrka, bed för att den måtte få en renässans, att de som lämnat kyrkan återkommer, att kyrkans grundläggande stabilitet, kraft och landstäckande omfång skall vara den fantastiska basen för en lika heltäckande missionssatsning, där alla i kyrkan verksamma - förtroendevalda, biskopar, präster och alla andra - var och en tar missionsbefallningen på personligt allvar1

    Bed för detta, dra Ditt strå till stacken!

    Vår stolta, gemensamma kyrka,
    är allas och vårt lands styrka;
    bed för dess kraft, för Ordet,
    må Guds rike vara oss alla vordet!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  9. Bengt Olof. Nätverk för Sverigebönen finns i Blekinge. Dra ditt strå till stacken och engagera dej personligen. Gå före och visa vägen!

    http://www.varldenidag.se/nyheter/samlar-till-bon-for-blekinge/repqjp!vahNNX0JuztXCqzZXE55xg/

    SvaraRadera
  10. Negerben var pejorativt redan för 30-40 år sedan i musikskolekretsar.

    Jonas M

    SvaraRadera