Källa, Öland

I går kväll kom Calendarium Sanctorum till Källa. Högtidligt överlämnande, små introduktioner om personer och sammanhang. Den handskrivna boken, 24x40 cm, skrevs våren 1936 och överlämnades till Kontraktsprosten Erik Nordblom, Slöinge, på hans 65-årsdag den 15 oktober samma år som ett vördsamt tack för god undervisning i Guds Ord, välvilja och vänskap samt gott föredöme i den Heliga Tjänsten”.  det var den forne konfirmanden och kontraktisten som gav gåvan. Komministern i Källa Johan Hultskog kallade arbetet Calendarium Sanctorum men markerade att det inte var ett arbete som vilade på egen forskning utan på tryckta källor han fogat samman för att visa, och det är intressant, och ”i någon mån belysa medeltida tradiitionen och svensk sådan". Andra tradiitioner har ”den Latinska Kyrkan insatt”. Det finns ett stycke kyrklig självmedvetenhet i konstaterandet.

När nya namn trängt undan de gamla slår Hultskog vakt om de utrangerade helgonen! Riktigt glad är han inte över den rojalistiska våg som på 1800-talet fört fram namn från kungahuset. Jag antar att han syftar på almanacksreformen år 1900 men han konstaterar också att den medeltida kalendern i stort finns med. Vad han sagt om den nuvarande namnlängden kan alla förstå.

Hultskog ger också i sin inledning den häftiga upplysningen att ”gammalt folk på Öland på 1800-talet privat firade den gamla ’rätta’ julafton, d.v.s. Trettondagsafton efter den nya stilen.” Hur detta ska förklaras är något av en detektivgåta. Är detta influenser från den ortodoxa kalendern och, gissar jag, ett resultat av kontakterna mellan Baltikum och norra Öland? De är urgamla. Eller är detta det gamla rejäla julfirandet där folk hade vett att fira både Frälsarens födelse (25 dec) och Uppenbarelsen (6 jan). Så antar Johan Thelin och jag säger inte emot. Fascinerande är det hur som helst.


Prästen i Källa beskriver de personer som återfinns genom sin kalender över de heliga med korta notiser vilka de var. 1500-talet är ingen gräns. Det är Ecclesia Svecana som framträder. Kyrkan inkulturerad i Sverige. De latinska är många mil bort men i tiden är de nära, alla de heliga. Kyrkan så som hon framträder i Källa kristna församling är självklart en del av de heligas gemenskap, Communio Sanctorum.

Ingela Kalin lämnade över boken. Det var hennes farfar Erik som fick den och nu är förbindelsen till familjen svagare. Det motiverar att förbindelsen till präntarens Källa markeras. Boken blir till större glädje för fler, tänkte familjen. Stanley Johansson, inte bara tidigare kyrkvärd utan på många sätt "Mr Källa" tog emot boken och berättade om Johan Hultskog. Han var uppenbarligen en speciell präst, hallänning som sökte sig till Källa och det var alls inte oviktigt att där fanns en ödekyrka, som han ville se i bruk på nytt. Så blev det också. Sommartid. Hade jag fått bestämma hade Svenska kyrkan skött det dussintal kyrkor som befinner sig i samma läge. Nu ska de hyras av staten och uppenbarligen kan de användas till lite vad som. Det finner jag pietetslöst.

Verkar Bloggardag lokalpatriotisk? Nej, bara vanligt glad när det blir tal om norra Öland och dess inbyggare.

Några ord satte in Hultskog i sammanhanget. Det är den ungkyrkliga väckelsen som ger intresset för Kyrkan med stort K och det betyder byggnaderna och människorna, de heliga. Man kan minnas J.A. Eklunds uppsats i Vår Lösen om Stenkyrkan år 1909. Detta påmindes en tacksam församling om i Källa. Det är en församling med anor. Fröet till plantan som blev det träd som blev trästycket vid dörren grodde en sommar på 930-talet. I det kyrkliga ryms alltid det gränslösa. 

Att det därtill i Halland fanns en pionjär när det handlar om paramenta, nämligen kyrkoherden Ludvig Björck hör till bilden för att förstå ivern att göra Kyrkans liv begripligt, tror jag. Bilden av gammalkyrklighet måste tecknas med fler kontraster helt enkelt. Den var inte bara gammal. Den var i första hand kyrklig. I Källa hade också Ringberg funnits som kyrkoherde. Han var verktyg i en betydande väckelse och om honom berättar f kyrkoherden Jan-Olof Jansson mer den 18 juli i Källa.

Tillbaka till Hultskog. Han medverkade i Ölandsbladet och Barometern med artiklar baserade på vad de gamla berättat från förr. Finns här en bortglömd kulturskatt att finna för den som går till läggen?

Jag vet inte riktigt hur kyrkvärdarna bestämmer i Källa, men mitt förslag är förstås att man ska kunna få se boken när det firats gudstjänst på plats. Ogärna ska den väl ligga öppet och möjlig att sno… Kanske kan de sidor som gäller sommaren fotograferas och ställas ut vid en tid när mycket folk/många människor är i rörelse på norra Öland. Men det bestämmer inte Bloggardag. Fast medge att man då och då behöver påminnas om vilken dag det är. Mariae Besökelses Dag just denna den 2 juli till exempel. Det markerade Hultskog i kalendern förstås.

Självklart införskaffades Stanley Johanssons nya bok, releasad i förrgår. Källabors livsverk i gången tid heter den. Jag förmodar att den kan köpas på ICA i Källa, annars får man kontakta författaren.