söndag 9 september 2012

Söka kallelse

Solen skiner över Öland och jag antar att vädret är vackert i Skåne också. Jag vaknar glad och tänker på hur präster och diakoner nu tar med sig sina liturgiska plagg för att fara till Stortoget i Malmö och förenas till en god och glad gemenskap. Det är väl, för att anknyta till en kommentar, något av samma glädje som när arbetarna från kolchos och traktorfabrik fick fara till det stora mötet i guvernementet. Glädje, förväntan, entusiasm, alltså. Och kontroll av vilka som inte var där.

Bara de missunnsamma börjar fundera över vad det hela kostar och surar över att det beloppet svårligen låter sig fastställas - för pastoraten får resorna på reseräkning. Bara en riktigt ogin typ funderar därtill över de olika villkoren för deltagande. Några kyrkoherdar kommer att äta gott på pastoratets bekostnad, andra får nog betala ur egen ficka. Som vanligt, alltså - men ändå. Och de nedriga ställer miljöfrågan och undrar hur präster och diakoner och en del församliungsbor tar sig till Malmö. Hur man än krumbuktar sig, blir det nog en del utsläpp ...

600 präster och diakoner har kallats samman. En del pensionerade kommer väl också. Med så många präster samlade till gudstjänst måste det bli som i himlen. Jag hoppas vi som försmak får se lite bilder från tillställningen.

Jag kommer inte riktigt från Strängnäs domkapitel dock. Det fanns ju en fylleriövning i dokumentationen när man söker tjänst. 1  är lite och 4 är mycket, heter det förklarande när man får frågor om personliga egenskaper och ska göra en självskattning om flexibilitet, samarbetsförmåga, hur driven du är (höga mål och hårt arbete för att nå dem), relationsskapande, förmåga att strukturera arbetet och stresstålighet.

Allt det där och en del annat har jag blivit bedömd för - men då är det andra som gjort bedömningarna. Fast en gång fick jag göra ett psykologsikt test. När jag fyllt i kryssen gick jag tillbaka och docenten tittade frågande på mig och undrade vad det var. Näör han fattade att jag var klar, sa han att jag gjort testet på halva tiden av vad som brukade behövas. Det roade mig. Sedan körde han fram min profil. Jag tror han fick det rätt - jag var ungefär som man kunde befara. Vi har inte plats för syndabekännelse i högmässan inte för inte. Nu sa han inte det. Han var positiv - men jag fattade att allt det positiva också kunde ses som problem.

Tillbaka till domkapitlet. Om jag stolt deklarerar att jag snabbt kan ändra arbetssätt relaterar lyhört till omgivningen, arbetar hårt och målmedvetet, är socialt aktiv, håller deadlines ( jo, så förklaras saken!!Har det med begravningsvänsendet att göra? DS) samt är lugn, stabil och kontrollerad i stressituationer - kan jag få jobbet då? Vid vilken maskin i vilken processindustri? Eller vilken militär befattning? Brigadchef? Eller bara gruppbefäl?

Frågan om Guds kallelse står inte på dagordningen. Vem kallar Gud till vår församling för att församlingen ska leva och växa, det borde vara frågan. En nörd med den egenheten att han älskar Jesus och oss, förkunnar evangeliet rätt, ser till att våra synder uttalat förlåts, dukar Herrens bord, är noga med mötet med människor men totalt struntar i att vara driven, dvs aktivt söka utmaningar och utvecklingsmöjligheter, alls inte förändrar sitt synsätt och aldrig i hela sitt liv stött på någon deadline men går till kyrkan när klockorna ringer prästringningen - kan det vara en god präst? Man kan undra, också om jag hör till den skola som vill se alldeles normala ungdomar drabbas av Guds kallelse till tjänst.

Jag kan nu ställa frågan enkelt: Söker Strängnäs domkapitel efter präster eller efter lönearbetare som passar in i lönearbetets mallar och "löser konflikter på ett lyhört sätt". Karl Marx och Friedrich Engels har lyhört analyserat skeendet. Prästen är den siste som blir lönearbetare. Så heter det 1848 i Kommunistiska Manifestet. Allt fast förflyktigas. Strängnäs domkapitel upptäder närmast som aktör i ett grekiskt ödesdrama.

Men är det sant att allt fast förflyktigas? Finns det trots allt inte en Kyrkans form som måste bestå för den är Guds, inte människors?

8 kommentarer:

  1. På Fader Dags avslutande retoriska fråga måste det svaras ett obestidligt Ja. Martin Mosebach hjälper oss att inse detta med sin bok "Häresie der Formlosigkeit".
    Thomas A

    SvaraRadera
  2. Tankexperiment:

    "Besvara utförligt och mångsidigt följande frågor:

    -På vilket sätt och varför anser du dig vara kallad av Gud att tjäna Kristi Rike i X Församling?

    -Vilka människor, vilken teologisk och annan litteratur, vilka kyrkliga fromhetsriktningar, kristna personligheter och annat, anser du främst ha format din kallelse för denna tjänst?

    -Du antas vara en lem i Kristi kropp, avsedd att tjäna. Vilken är just din funktion i Kristi kropp, nu och framöver? Har du tjänat i liknande situationer tidigare?

    Vad menar du skiljer kallelse och tjänande i Kristi Kyrka från arbete i andra sammanhang?

    -Hur vet du, att det är Gud som kallar till X Församling och inte dina egna intressen, ekonomiska eller andra?"

    Så skulle några frågor, av mindre sekulär natur än de i Strängnäs aktuella, kunna se ut.

    Elak som jag är, inser jag att läsande av svaren på dessa senare frågor bleve njutbara studier i mänsklig fåfänga, kriaproduktion, tillrättaläggande och anpassning.

    Kanske i slutänden inte ett dyft bättre än de sekulära frågorna och svaren?

    Mycket talar för att många arbeten av intellektuell och principiellt självständig natur, skulle må väl av tjänstetillsättningar på rent formella grunder. Inget tjafs. Inga lögner. Inget godtycke:
    Utbildning. Tjänstgöringstid. Relevant yrkeserfarenhet. Av trycket utgivet.
    Så slipper man horrörer som att elevrepresentanter tillsätter nya lärare. Och att fritidspolitiker av högst varierande kaliber tillsätter präster och diakoner. Eller att chefer tillsätter sina egna kloner som medarbetare.

    Framför allt rycks befordringsgrunden "anpasslig, extrovert, psykopatisk personlighet" undan. Och bara det vore en stor vinning.


    Per S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmmm. En rejäl, och då menar jag rejäl, prövning innan någon antas till tjänst och därefter kör man på formella meriter som utbildning, tjänstetid osv. Det vore förmodligen en klar förbättring mot nu.

      Så var det inom mitt eget område tills för ett tjugotal år sedan. Det är numera ersatt av det sedvanliga slickarsystemet och det har inte blivit bättre. (Och nej, jag söker inte tjänst så jag känner mig inte personligen förbigången men jag har sett alltför mycken inkompetens komma fram medan kompetent folk fått stå tillbaka.)

      Annars tycker jag att frågorna som du, Per S, skrivit är mycket mer relevanta än Strängnäs stifts frågor. De skulle, efter anpassning till anställningens art, kunna användas inom många områden. Om inte annat är dessa frågor några en kristen bör ställa till sig själv när han/hon söker tjänst.

      Radera
  3. Jag undrar om Jesus får vara med vid Världens fest i Malmö. Han kanske finns där som socialminister, men inte som Frälsare för hela människan.Kommer huvudbudskapet vara: Jesus kom för att frälsa oss från våra synder för att ge oss en möjlighet att på nytt våga nalkas en helig Gud.
    Paulus Skriver i 2 Kor. 6:19-21: "Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: Låt försona er med Gud. Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud."
    Om inte detta budskap får vara grunden för allt kristen verksamhet, då blir det bara Världens fest och inte Kyrkans.

    Eric

    SvaraRadera
  4. En förklaring kan vara att man outsource:at till en firma som går igenom de sökande och då använder en variant av deras sätt att tänka. Men frågan finns ju då: Vem har då skrivit och godkänt frågorna och varför?

    Vad kalaset i Malmö kostar? WWJVD (What would Jean Valjean do?)

    Broder Anonymus

    SvaraRadera
  5. Härlig söndag! Vad kostar hotellrummet i Malmö och vad är traktamente o lön för dem som är där? I sthlm städar en papperslös iransk kvinna rum för tio kronor styck, idag liksom igår och alla dagar i veckan,det blir fyratusen per månad. Hon betalar tre papp för ett rum (klädkammare) för sig och sin minderårige son. Hon har inga vinterkläder och ont i två tänder. Han äger fyra par kalsonger och två par jeans, någon tröja men ingen jacka. Jesus talade om mission, de tär väl vad som sker på torget i Malmö. Psaltarpsalmen sjungs nog inte "jag gitter inte höra ert strängaspel" utan allt är bra, och den iranska kvinnan plnakar på tunnelbana i rädsla för att bli upptäckt med ett enda motiv: sonen skall räddas. Han utan jacka, är en studiebegåvning utan dess like, de skall skickas tillbaka om de hittas, med eller utan kalsonger. Vad är mission? är det stora påkostade arrangemang här med diverse kostnader därutöver? eller är det sådant som sverigefantaster kallar korruption när det sker utomlands? /Magnus Olsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åtminstone en programpunkt får klart MVG på Världens fest, nämligen seminariet "Att shoppa - är det vår tids religion?"

      Tänkvärt värre!


      Tant Svart

      Radera
  6. "Gäsp" <:-@

    Den "Kollapsade Kyrkan" vi ärvde från Hammar et consortes är ett lik som måste ner i jorden illa kvickt. Nu försvåras allt arbete som måste göras eftersom liket sprider pest, kolera och annat som gör folk sjuka och handikappade.

    SvaraRadera