Förfallen till positivism

I passionstiden bekänner jag att jag är passionerad. Jag är en passionerad församlingspräst. I går slutade serien med studiegudstjänster om Maria. Vi har, jag repeterar, läst Markus Hagbergs Mariabok (Gaudete) som hemläxa och så har vi firat studiegudstjänster. Upplägget har varit enkelt.

Klockringning och psalm - vi tog Mariapsalmerna rakt av och kopplade på med några andra psalmer där Maria skymtar. Angermannus och Grundtvig t ex.
Kort presentation av Maria i respektive kyrka. I Nordölands församling har vi fyra kyrkor och Maria finns i alla. I Högby kyrka finns det 12 bilder. Hembygdsrörelsens folk är också kyrkfolk, så Roland Larsson berättade i Persnäs och Johan Barkevall i Högby medan Kajsa Friberg talade om den rätt nya Maria-ikonen i Böda och gav en bra introduktion till ikonkonsten. Jag tror att välståndet var så högt i Böda att den medeltida kyrkokonsten kastades ut vid någon forntida kyrkrenovering - men Maria är tillbaka. Hon har sin plats vid ljusbäraren.
Kantorerna hade städslat sångare till studiegudstjänsterna - grupp eller solister - så efter denna introduktion och bön sjöng någon eller några innan det var tid för ett kort pass utläggning av mig. Det ledde fram till en funderingsfråga att samtala om - och så blev det prat i kyrkan med kaffekopp i hand om Mariekex. Konfirmandtjejerna tog visst ansvar för det skulle fram en burk honung och första gången skivade vi Japp och gjorde Jappbakelser: Mariekex, några skivor Japp och så ett Mariekex över.
Mariekex med honung fick jag på lekis 1952 och det är ett koncept som fortfarande håller.
Ingen redovisning av reflektionspratet men när jag tyckte att vi borde vara färdigpratade så blev det psalm på nytt och sedan utläggning II - utan påhaksfråga.
Sång och så bön för kyrkan och världen, Herrens bön och välsignelse samt psalm och sång. Inte konstigare. Men ibland ska man vara noga med de små detaljerna. Mariekex vid Mariagudstjänster.

Inte konstigt alls - bortsett från i går. Då fick deltagarna en liten Mariabild (jag tror den är gjord av pottebleck, vad nu det är) när de gick runt i koret (nyvälsignad bild!) och så var det vandring till församlingshemmet, för kaffet hade vi flyttat dit. Kaffe var det. Men nu var det också Mariabullar, Mariekex (som vanligt med en burk honung bredvid), vin från Mariengarten (Liebfraumilch går inte att få tag på längre), Mariestads öl och så ett par misslyckanden. Jag hade tänkt mig ost från Maribo - men hittade ingen och kom då på att Rosa är ett av Marias namn /Rosa rorans bonitatem, ni vet/ och i Löttorp finns Rosas handel med cabanosskorv. Klosterost och Rosas handels cabanoss blev det - i skivor och kuber. Och god stämning. Innan passionstiden alltså ett litet Maria-firande.

Finessen är att det vi gjort är enkelt men fungerar. Det var roligt att prata om Guds moder Maria och mobilisera lite kring några studietillfällen. Nu har folk en bok hemma och några intryck eller avtryck gjorde den allt.
Precis som Frasse hade jag i går en, klädd i vitt röklin och röd cassock, som höll boken åt mig. "Kan Frasse", kan jag - är den enkla parollen och konfirmanden och bokhållaren Johan uppträdde som en kardinal, fast betydligt eller kanske väsentligt mycket yngre.

Nu tror ni att jag skräpper. Det gör jag inte. Jag säger bara hur det var. Och påstår att detta enkla kan man genomföra på många ställen. Ta en bok som inte är för omfångsrik, köp en masse, sprid och se glad ut och gör det så intressant och roligt att församlingen vill komma - glad vända hemåt igen för att förväntsfull komma till nästa samling.

På onsdag blir det förresten den judiska påskmåltiden efter förlaga från Laurentiistiftelsen. Handfast undervisning om nattvarden - och uppställning av de så kallade tanterna.
Högkyrkliga har roligare, det är den enkla sanningen. Och lär sig mer.
Kanske ska man, apropå ingenting, dra sig till minnes en gammal tv-serie med äventyrligheter i Monaco - Snobbar som jobbar?

Härmed har jag markerat att det ska komma en bloggpost om Affirming Catholicism, men just denna dag ska det bedrivas arbete på Småland. det heter så. På Småland. Det heter så på Öland, nämligen. Håll ut!