Jag sitter i stiftstyrelsen, som har sammanträde på fredag. Måndagen ägnades åt inläsning av handlingar, nja, inte hela, men en stund för att inte åbäka sig för mycket. Jag läste det finstilta och hade jag varit svagare hade jag fått en känning av angina pectoris, typ.
Ni vet sannolikt för lite om antependium. I en kyrka finns det ett antependium från 1900-talets mitt, gjord i venezianskt siden men i behov av åtgärd för fortsatt bevarande (ansökan om altarbrun saknas). Länsstyrelse och stift sätter båda Prio 1 på ärendet. Detta är alltså viktigt. Totalkostnaden är 60 000:- för åtgärderna och församlingen ska få 54 000.
Antependiet kommer att renoveras. Mycket i världen går all världens väg - till förintelse - men inte antependiet. Det anskaffades men säkert för en billigare penning än vad vi nu ska satsa. Är detta klokskap - eller skulle vi sakligt kunna säga att det hör till de vemodiga villkoren i världen att också saker och föremål tar slut? Vik ihop och lägg undan eller bränn och tacka för det som varit. Ge 6000:- till en alert syföreningsdam eller en man med samma läggning som Gustaf V, så får ni ett nytt antependium och detta sömmat med kärlek.
Ni vet sannolikt för lite om Alböke kyrka också. Kamelbonden från Bonde söker fru är kyrkvärd där. Annars är Alböke mest känt för att där går folk inte i kyrkan och har inte gjort på mycket länge. Med "mycket länge" avses i vart fall 1960-tal.
I somras sprack stenportalen - och kyrkan stängdes. Vid gudstjänster fick man gå in genom dörrarna på långsidan men annars hölls kyrkan stängd. Nu ska det fram pengar för akuta åtgärder, varav somliga är av underhållskaraktär.
Jag frågade kyrkoherden vad det hela skulle gå på - men det hade hon inte lagt på minnet. Så bra att jag då fick handlingarna till sammanträdet. 3 963 000:-. Snudd på 4 miljoner.
Prio 1 och 50% ska beviljas. Vi får 1 982 000:- och får lägga lika mycket. Budgeten var underbalanserad fram till för en månad sedan, när det kom extra tillskott från stiftet efter stormen Gudrun. Men hur länge ska vi hålla på med att satsa på hus som - såvitt jag, tidigare arbetsledande komminister också för Alböke - inte kan tänka egentligen behövs för Guds rikes sammanhang?
1.95 betalar folk på norra Öland för sin kyrkotillhörighet. Kommer vi till en punkt där fromt folk inte vill betala längre av det skälet att de vägrar hålla igång de en gång fromma husen till kostnader som gör att vi inte har råd med det som skulle göras? Eller håller vi på så här, öser ut miljoner till de gamla husen och blundar för att i somliga av dem går inte folk? Är detta den rena förbannelsen - vård av stenportaler och antependier samt vård- och underhållsplaner för husen men föga om Jesus? Och det bekymrar inte! Eller vad tror ni stiftstyrelsen i Växjö säger om jag tar upp frågan?
Vet ni, ibland kan också en stiftsordförande för Frimodig kyrka känna att frimodigheten anfrätts. Vad håller Svenska kyrkan på med? Alternativet till att ge upp är förstås det gamla vanliga: Agere contra! Lite vanligt kristet motarbetarskap. Men hur går det till i praktiken?
Problematisering:
SvaraRaderaOm stenportaler och antependier och hus och gräsmattor och kyrkogårdar lämnas åt sitt öde, vill kanske många hoppa av den kyrkliga båten. Det kristna innehållet ser man som obehövligt, men man bidrar gärna till husen där skolavslutningar och konserter hålles och som ger bygden karaktär.
Tant Svart
Fader Dag,
SvaraRaderaJag befarar en kompakt tystnad från "styrelsen" när ni tar upp frågan. Tyvärr kommer nästa generation att se många fler "ruiner" av det som var kyrkor i Svedala eftersom "incitament" saknas att hålla dessa kyrkbyggnader "under armarna". Kanske rivs kyrkorna istället så folk slipper att skämmas att det hela gick i kras - Det är ingen nådig dom Vår Herre utmäter över oss när kulturskatten som finns bevarad i kyrkorna slås sönder o samman - Varför? Kvinnopräst, bög/lesbipräst, samkönad vigsel - för att nämna några...In med genusfrågor och kvinnopräst, ut går Gud o folket...
Nina Svensson
Wikipedia anger att Alböke kyrka är från mitten av 1800-talet. Det finns många kyrkor från den tiden på Öland och i Småland och annorstädes. Det finns knappast någon anledning att bevara just den.
SvaraRaderaOm en kyrka är gammal och unik, bör den väl betraktas som ett kulturminnesmärke. Sådana har statens kulturvårdande organisationer att ta hand om. Om de inte längre fyller någon kyrklig funktion, skall väl inte kyrka och församling behöva träda in som kulturvårdande myndigheter, med ekonomiskt ansvar.
Jag väntar f.ö. på den första församling, som inför krav från Riksantikvarieämbetet om renoveringar (sådana är ju ibland märkliga) av dess kyrka säger: Skall det vara på det sättet, så lämnar vi i den. Det skall bli intressant att se hur ämbetsverket reagerar.
Så borde man många gånger säga till Riksantikvitarien (som det kallas här hemma).
RaderaJag uppskattar våra gamla medeltida kyrkor med tanke på att jag där får tillbe Gud i samma kyrka som människor gjort i långliga tider. Dock önskar jag, som rörelsehindrad, en lättillgänglig kyrka, med parkeringsplats nära ingången och lokal för kyrkkaffe i omedelbar anslutning till gudstjänstrummet.
En sådan "modern" kyrka har också den fördelen att det blir lätt att delta i kyrkkaffet, där samtalet kan kretsa kring gudstjänsten och söndagens tema.
Ja såvitt jag vet korsfästes Jesus inte mellan två silverljustakar utan mellan två bråkstakar så även om kulturarv är viktigt så bör nog beredskap för att inte hänga fast vid yttre ting ske. I fastan är det väl av vikt att söka släppa all bekräftelse såväl yttre som inre, så det kan erfaras som är enda vägen in i Guds tempel: avskalat. Moderna människor brukar hylla principen less is more och föredra bord utan dukar, så varför inte i stenhusen om vilka Olaus Petri sa " kyrkor är bra att ha när det regnar ute". / Magnus Olsson
SvaraRaderaKyrkoavgifter i storlek som Norra Ölands är på lite längre sikt slutet för kyrkan som vi känner den. Självdestruktiv bulimi helt enkelt. Nej, här är en anorektisk omsvängning av nöden. Bort med främst onödiga verksamheter och personal utan rimliga arbetsuppgifter! Se på kyrkan i det forna DDR! Där tvingas man satsa på det som är klassiskt eller att lägga samman och ned. Kyrkobyggnader far inte illa av låg temperatur och lite mögellukt får ibland tålas. Så länge tak är hela och dränering fungerar, är inget för evigt förlorat. Kyrkogårdars skötsel kan delvis överlåtas till frivilliga krafter och byalag. Skulle minnen från det förflutna försvinna, är det inte första gången i historien sådant drabbar kyrkobyggnader. Inventarier kan skänkas eller deponeras till muséer eller hembygdsgårdar. Församlingshem kan överlåtas till hembygdsföreningar mot nyttjanderätt. Med lite kreativ fantasi kan stora belopp sparas. Förmodligen rentav en välgärning även för det ofta åsidosatta kristna.
SvaraRaderaTant Svart
Låt prästlönetillgångarna köpa (till nuvarande marknadspris) och förvalta kyrkobyggnader som inte har lokalt engagemang kring sig eller församlingarna inte klarar av att förvalta själva utan vill hyra istället! Eftersom kapitalvärdet i Prästlönetillgångarna inte får minska men kan investeras i t ex fastigheter, skog mm är det ypperligt att binda upp en del av tillgångarna i kyrkobyggnader som ändå måste hanteras och är värda en hel del trots att de inte alltid behövs just nu - lika säker placering som aktier åtminstone och varför ska Svenska kyrkan förse aktiebolagen med riskkapital medan de egna tillgångarna förskingras p g a brist på pengar? Där finns också kompetensen att bedöma hur man ska kapitalisera värdena - förvalta långsiktigt det värdefulla för uthyrning/försäljning till församlingar eller andra intressenter och osentimentalt avverka det som nått mogen ålder och slutat växa för att lämna plats för nya mindre plantor,samt förhandla med staten om skälig ersättning för onyttiga/olönsamma/obehövliga men bevaransvärda "reservat" - d v s byggnader med höga kulturvärden som Sv k vill riva p g a att de kostar för mycket och inte behövs/är osäljbara till någon annan än staten.Genom att frikoppla förvaltningen och belägga den med vinstintresse kan Sv k sätta press på staten. Det finns ingen anledning att Sv k församlingar ska äga byggnader som de inte behöver bara för att de har ett allmänintresse - det bör vara statens sak nu när andelen medlemmar i Sv k sjunkit så mycket! I Prästlönetillgångarna finns också kapital för nödvändiga investeringar SOM BEDÖMS LÖNA SIG LÅNGSIKTIGT - hela förvaltningen har ju krav på vinst - och som grädde på moset - vinsten ska dessutom gå till evangeliets förkunnande! Använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor står det ju - månde beter sig denna världens rovgiriga kapitalister klokare än ljusets barn gör -de förväntar sig ju att kapitalet ska arbeta och generera vinst - inte slängas ut till ingen nytta ( d v s för vad som vill uppnås - att göra alla folk till lärjungar i detta fall) på sådant som ingen efterfrågar = är beredd att betala för. Hade det inte initialt funnits en efterfrågan och människor som var beredda att satsa hade kyrkorna aldrig byggts - så att jobba för att sprida evangeliet är förstås också ett sätt att göra reklam och öka efterfrågan på kyrkobyggnaderna även om det inte får vara den primära orsaken till att göra det, den bör istället vara omsorgen om nästan och dess frälsning.Just för att undvika sådan sammanblandning kan det vara bra med en frikopplad kapitalförvaltning med ett renodlat vinstintresse, så behöver ingen misstänka att han/hon ska lockas till kyrkan för kyrkobyggnadens skull...
SvaraRaderaDe föreligger väl registrering av antalet gudstjänster i varje kyrka, antalet närvarande per gudstjänst.
SvaraRaderaVarje stift borde plocka fram fakta.
Om antalet kyrkobesökare per Gudstjänst understiger
X % av medlemsantalet bör man överväga om nedläggning och försäljning av de kyrkor som inte uppfyller pensum.
Att ta sig till en annan kyrka inom rimligt avstånd går naturligtvis för de som är "aktiva kristna"
Ett exempel. En församling med 1.000 innevånare varav 800 "betalande medlemmar" Har enligt plan 12 huvudgudstjänster per år. Om 10% av församlingsborna deltar
12 ggr per år innebär detta 960 gudstjänstbesökare.
Samfällighet: 4 kyrkor 4000 innevånare 80% församlingsmedlemmar = 3200 10% = 320.
Det räcker gott med att två kyrkorna per vecka har huvudgudstjänst. Tänk er en församling som omfattar 160 gudstjänstdeltagare - Det klarar säkert Orust - men hur ser det ut i övriga landet.? Funderar över vad är X i dagsläget?
Tros det verkligen att Staten ska följa ingångna avtal rörande "kulturskatten" i dess form av kyrkor byggda tidigare än 1700-talet? När det blir en ekonomiskt belastning då kommer saker och ting hända fortare än fort...
SvaraRaderaNina Svensson
Klart att staten inte gör. Redan när kulturfrågorna utreddes, inom ramen för Kyrka-stat-utredningarna i slutet av 1990-talet, stod det klart att staten var ute efter att så mycket som möjligt skjuta över ansvaret på Svenska kyrkan. Och det kan man ju göra men då bör man också, i anständighetens namn, låta Svenska kyrkan behandla byggnader m.m. efter eget gottfinnande.
RaderaVarför hatar du män så mycket , Dag? En man som broderar eller syr har "samma läggning som Gustav V" Vad menar du? Att män som syr är krigshetsare? Att de vill ge tillbaka politisk makt till kungahuset? Att de försöker mörda folk och spärra in dem på mentalsjukhus som hotar att avslöja deras våldtäkter på barn? Att alla män som syr är nazister eller hyser sådana åsikter i smyg? Att bara Gustav V och några få andra män gillar att brodera och därför är de på något sätt besatta av samma läggning som denna kung även i övrigt? Är broderande kvinnor också anstiftare till mord? Eller bara män?
SvaraRaderaHur som helst hoppas jag din fru tar ett stadigt tag i ditt öra och vrider om ordentligt så du tänker dig för innan du nästa gång vräker ur dig otidigheter om oskyldiga män och deras stilla nöjen.
Jag finner det fascinerande, när man betraktar en journalistisk lättsamhet, som ger vingar åt fantasin vid läsningen, som en ideologisk utsaga.
RaderaEftersom det finns någon kyrka (några?) på norra Öland som har antependium broderat av Gustav V, så var det väl fullt rimligt att tänka på detta, när Dag nu bor i den landsändan.