lördag 13 april 2013

Kan man vara onödigt glad?

Ibland blir jag nog onödigt glad, det vill säga mer glad än jag behöver för att bara vara - glad. Det är som när jag var barn och prövade kapillärkraften med att hälla mer mjölk i glaset än vad glaset rymde. Det där extra heter på hebreiska chäsäd. I en kö till en lösglasskiosk sa killen till den som skopade upp glassen ett uppfordrande: "Chäsäd!" Och alla frommisar vet att chäsäd är ordet för nåd. Det som går utöver.

I går hörde jag nog Nic Waals ord genom Jan Myrdal i en bloggkommentar, för det var hon som lärde Jan både en arbetsmoral och en livshållning, där man inte försjunker i självömkan utan ser uppgifter i livet. "Du ska inte vara lycklig, du ska arbeta." Det är ett råd som innefattar lycka. Men det är en avgörande skillnad mellan att förverkliga sig själv och att fulländas. Kyrkofadern Augustinus ber: "Så övergiv mig icke någonsin, utan behåll mig i din nåd nu och alltid. Led mig och härska över mig och fullända mig i ditt eviga rike." Fokus ligger bortom mig själv och det gör mig viktig. Jag tror det var det Jan fick lära sig.

Jan slutade hålla sig med pressklipp en gång för 40-45 år sedan. Det skrevs om en som hette Jan Myrdal men det var en annan person om vilken "det sas" det ena och det andra, men polemiken gällde den Jan Myrdal som närmast var en myling och inte den Jan som var verklig och vars argument kunde sakgranskas. Det tar tid och kraft att läsa om den där konstruktionen. Jan slutade alltså.
Jag blir alltså glad när Jan manar mig att inte ta åt mig av kampanjer och när andra mer anonymt muntrar. Onödigt glad - eller nödvändigt?
Och alla vet att jag tycker om Jan. Han har genom sitt arbete lärt mig mer än jag kan redovisa och han visar personlig omsorg. Det kallas solidaritet.

I dag har Barometern publicerat mitt svar om vad jag sa i kyrkomötet 2000. Där ställdes frågan och där ges svaret. Den som undrar på bloggen, måste ha läst frågan i tidningen och kan nu vara nöjd och glad.

Den som får ge sig på Seglora i dess olika skepnader och kalla företeelsen en cancersvulst kan också vara glad över att ha fått till det. Men är det så mycket att vara glad åt? Segloras parasitära karaktär är uppenbar. Viktiga finansiärer förser smedjan med pengar från diverse offentliga medel, det är väl rätt klart. Att beskriva i sjukdomstermer brukar likväl inte vara så lyckat, för då hamnar man där Kerstin Bergman (S) befann sig i kyrkomötet, där hon skulle "operera bort en liten men högljudd grupp" och hävdade att "doktorns kniv gör ont men gott".
Detta var accepterad samtalston mot de så kallade kvinnoprästmotståndarna. I kyrkomötet!

Den trista sanningen för dem som tror att tankesmedjor är viktiga är väl den, att Seglora-folket spelat bort sig. Jag läste Mattias Irving om Marcus Birro som "beklagar sig över att Dagens Seglora håller efter högerextremism och främlinjgsfientlighet. Men riktigt så uttrycker han sig naturligtvis inte, den gode Birro." Nä, det gjorde han inte. Sammanskrivningen är en konstruktion och en lögn. Den träffar inte var Birro skriver om. Vi behöver inte ha ett samtal i viktiga frågor på den usla nivån. Inte i kyrkan och än mindre i samhället - eller tvärtom. Vi hade varit värda en bättre Dagens Seglora, en som smitt tankar med oss.

Om de välsinnade tänker att fascismen står för dörren eller kommit in genom den i Europa, borde de repetera Weimar-tidens politiska historia för att inte göra om misstagen. Om de inte tänker alls utan konstruerar sig den fascism de vill vara emot, då är det farligt. Om de ägnar sig åt denna sin egna favoritfascism är faran den att det verkligt onda smyger sig in bakvägen.
Den öppna debatt, som förmår lyssna och ta in människors erfarenheter utan att hojta högljutt innan man lyssnat, är det kraftfulla motmedlet.

Hur är det nu med Omar Mustafa? S har problem, ser jag i tidningarna. Olle Burell har varit tyst i frågan länge nu, fast han fick problemet sig anvisat, försteombudsman i Stockholms arbetarekommun som han är - och den som tidigare försvarat Omar Mustafa. Hur var det på den familjefest Dagens Seglora så glatt rapporterade om - var den homofobisk? Urban Ahlin hade inga synpunkter på Omar Mustafas twitterinlägg där han ville skicka JAS-plan mot Israel. Borde inte Ahlin haft det? Ska vi gå i krig mot Israel eller vad avses? Omar Mustafa-historien kan bli underhållande på många sätt, verkar det.
Dagens Seglora kanske förser oss med nya (S)maskiga detaljer inifrån det ty(S)tnadens (S)ammanhang, där många nu måste prata och några svettas ordentligt under armarna.

Jag bekänner offentligt att jag tror på Gud!
Är det detta som gör mig onödigt glad?
Chäsäd?

25 kommentarer:

  1. Men är det inte själva definitionen av fascism? Att låta lögnen tala och utmåla fiender i alla gathörn så det enda politiska alternativ som återstår är lögnens.
    Med Dagens Segloras svartmålning av de vars åsikter till minsta lilla del avviker från den egna agendan lär knappast ge fler anhängare. Snarare fler anhängare åt de verkliga antagonisterna.

    Men om man slutar lyssna på argument i sin egen självgodhet så får man finna sig i att bli isolerade, vilket Seglora smedja nu blivit. Det är ingen som lyssnar till försvararna av smutskastningsfabriken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  2. Där synden blev större överflödade nåden än mer och Sanningen vinner till slut alltid över lögnen. Chäsäd we Ämäth.

    SvaraRadera
  3. Utmärkt att svar ställs där frågan väckts, alltså
    Barometern och inte bloggen. Det är ett återkommande fenomen i världen på internet att folk inte klarar att skilja på RUM utan tar med sig från det ena rummet till det andra vad de funnit viktigt och sedan förutsätter det som självklart. Inte för inte sa Jesud att i hans faders hus finns många rum, det skall vi vara glada för. Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Om hjärterum blir tjänsterum finns bara tankar därefter. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  4. Ärligt - Omar Mustafa kanske är värsta antisemiten och homfoben; men Lars Gårdfeldt på Newsmill verkar ju mena att han är omöjlig i ett anständigt politiskt parti bara för att han menar att äktenskapet är till för man och kvinna! (Ev. man och kvinnor?).

    Polygami får ju i alla fall centerpartister propagera för (Gud nåde oss om C blir kvar i kyrkomötet om 30 år, det Gud förbjude), liksom vi å andra sidan även - än så länge - får vara däremot ("mononormativa") utan att stämplas som "polyfober" eller liknande. Att anse att två föräldrar - allt annat lika - är bättre än endast en eller så många som fyra anses också, än så länge, vara en anständig åsikt. Men att mena att det finns en särskild poäng med man+kvinna, mor+far, det är enligt Lars Gårdfeldt en särdeles förgriplig åsikt. Just i det fallet tycker jag vi borde stå upp för Omar - utan att därmed dela eller stödja ev. VERKLIGT homofoba åsikter.

    Precis som vi kan stödja Mekane Yesus-kyrkans syn på äktenskapet utan att dela de homofoba övertoner som bl.a. tagit sej uttryck i att EEMCY och koptisk-ortodoxa kyrkan i Etiopien nu kräver att förbud mot homosex ska skrivas in i landets grundlag! (Sånt borde det tvärtom protesteras å det skarpaste mot - särskilt från dem som inte varit med om att dra ett löjets skimmer över Svenska kyrkan och dess äktenskapsssyn).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det säger du, Andreas H! Att de flesta anser att två föräldrar är bättre än fyra!
      Jobbar man i grundskolan får man nog en känsla av att de flesta har minst fyra föräldrar Mamman, mammans nye man, pappan, pappans nya fru och alla halvsyskon och bonussyskon. Hur många föräldrar har frånskilda prästers barn? Ingen nämnd i sammanhanget...

      Radera
    2. Andreas! Du brukar skriva kloka saker så därför förvånar det mig att du kastar epitetet "homofob" så oreflekterat som du gör ovan. Fobi är ett psykiskt sjukdomstillstånd som man inte får ettikettera andra personer med hur som helst. Eller du kanske har kontakter med EECMY och koptisk-ortodoxa kyrkan som har förklarat vad som ligger bakom deras begäran och har gjort en psykologisk bedömning av deras bevekelsegrund som motiverar din diagnos?
      /Per H

      Radera
    3. Tant lila, jag bara konstaterade att det fortfarande räknas som en anständig åsikt att det är bäst för ett barn att - allt annat lika - inte ha fler eller färre än två föräldrar/vårdnadshavare. Jag skrev inte ens att de flesta hade den åsikten, men den är ännu accepterad (och, tror jag, fortfarande mycket vanlig).

      Per, jag skrev inte om homofoba personer utan om homofoba övertoner. Och det står jag för. Det finns en proportionslöshet i agerandet som inte är rimlig (jfr t.ex. Rom. 2).

      Radera
    4. Nu var det ju förstås en slarvig användning av det psykiska sjukdomstillståndet (homo-)fobi jag anmärkte på.
      /Per H

      Radera
  5. F.ö. är det ju lite intressant att du resonerar även med vänsterextremister, ja rent av i en smula vänskaplig ton... Ska inte någon nitisk publikation larma även om detta?

    SvaraRadera
  6. Dag, du missade ett S: (S)eglora!

    SvaraRadera
  7. Dag! Se upp med dina vänner. Som Voltaire sa "
    Gud bevare mig för mina vänner, mina ovänner sköter jag själv". Jag ägnar mig inte åt att på bloggar göra reklam för bloggar, men har just läst en bra blogg, vilken får ni leta rätt på själva. Därmed naturligtvis inte sagt att jag läst en blogg av en fiende, bäst att nämna då konspirationsteoretikerna inte skall matas, de ser ju jävlar överallt, men jag tror DS skulle behöva se att sådana som kritiserar honom faktiskt kan vara mer vänliga än det verkar. Det banala är sällan gott. Fienden heter KANT med det vackra förnamnet och denne fiende bor överallt. Det är nämligen han som borrar stora rotfyllningshål i själarna för att få fram den sång han älskar höra som psalm i sin tomhet. Kartan är som alltid komplex, liksom livet, det vet alla som inte bara tänker enkla tankar. Det dunkelt tänkta har många poänger, se bara på Hesekiel och Johannes. Fö väntar jag fortfarande på en ursäkt för almenackstanken och jag är envis. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enl. Citatboken (Natur och Kultur 1967, 1995) kommer citatet från fransmannen Gabriel Sénac de Meilhan (1736-1803) som citerar en viss landsförvisad Gourville. Jag får erkänna att jag har haft för mig att det kom från Bismarck.

      Radera
    2. Tack biskop Göran! Då erkänner jag att jag hade fel upphovsman till citatet. Skall försöka lägga det på minnet men har så svårt för sådana där namn, så jag lär göra om felet. Glad över att ha fått bättre kunskap, tack! / Magnus Olsson

      Radera
  8. Aftonbladet idag 13 April: "Under lördagen publicerades uppgifter i media om att Omar Mustafa skulle avgå som ordförande för Islamiska förbundet. Uppgifterna tillbakavisas nu av förbundets talesperson Mohamed Amin Kharraki.
    – Omar har inte sagt om han vill fortsätta eller sluta, jag hoppas att han stannar kvar.
    Han säger att det ska bli ett nyval av ordförandeposten vid nästa årsmöte.
    – Vi får se vad som händer då, men än så länge har Omar inte sagt något om sin inställning till att sitta kvar.
    – Vi hoppas alla att han väljer att sitta kvar"

    Expressen idag, samma dag: "Nu säger Amin Kharraki, styrelseledamot och talesperson för Islamska förbundet, att Mustafa kommer att lämna posten som ordförande vid nästa årsmöte.
    – Vi har precis gjort nya stadgar som har gått igenom en första omröstning och som ska röstas igenom på årsmötet där vi även kommer få en ny ordförande.
    Kommer inte Omar Mustafa fortsätta som ordförande?
    – Mandatet tar slut på årsmötet i vår och Omar har inget intresse av att fortsätta mig veterligen."

    Ja, vad ska man tro om man är skeptisk till företrädare för muslimska organisationer och tillika mot kvällstidningar

    Och vad är Jan Myrdals solidaritet värd? Jag är skeptisk.
    En som följt Omar Mustafa sedan åtminstone 2007 är bloggaren Nima Dervish. Där finns material för intresserade.

    Salah Sultan låter hatet flöda, inbjuden av islamiska förbundet, varsågod att komma med alternativa översättningar. Han hörs tydligt.
    http://youtu.be/R1Ng4Ql3B2I
    Olof Olsson

    SvaraRadera
  9. Omar Mustafa känner sig tvingad att avgå. Kommer Seglora Smedja att kritisera honom eller hans kritiker Carina Hägg och HBT-socialdemokraterna?
    De tvingas antingen byta fot eller riskera att förknippas med de epitet Omar Mustafa förknippats med?

    Jag gissar på en total tystnad.

    SvaraRadera
  10. Det verkligt intressanta med Omar Mustafa och S-reaktionerna är väl att här har en tydligen troende muslim kommit in i partistyrelsen - troligen för att bättra på väljarstödet bland muslimer - och så blir det ramaskri för att han har muslimska åsikter om t ex kvinnans roll och homosexuella. Då bör man överväga om man ska vara med i Socialdemokraterna sägs det. Samtidigt deltar partiet i höstens kyrkoval. Kan det sägas tydligare än i fallet O M att i Socialdemokraterna får du gärna vara med så länge du sätter partiet före din tro och dess praktiska tillämpning?

    Hur går det ihop med att vara med och styra ett kristet samfund för vilket tron borde vara huvudsaken?

    Å andra sidan:Sitter O M iallafall kvar, hur trovärdig är S som fattare av lärobeslut i Sv k med en troende muslim i partistyrelsen? (Fast det är ju inget nytt problem då det också funnits minst en ateist där sedan tidigare) Nej:Frågan är om det verkligen är Svenska kyrkans sönderfall vi skådar? Kanske är det (S)venska kyrkan som skälver när Socialdemokraterna faller samman? "Han störtar härskare från deras troner och upphöjer de ringa" står det ju!

    SvaraRadera
  11. Instämmer i Andreas inlägg. Kanske börjar det också gå upp för (s) att man inte bara kan se invandrargrupper som lättfångat valbo(s)kap. Tror inte det finns någon religion som ställer upp på den familje- och äktenskapsyn som socialdemokraterna står för. Nedläggningen av Broderskaparna, som väl ändå hade en kristen grundsyn, till ” Socialdemokrater för Tro och Solidaritet”, var måhända en smart idé. Dess ordförande Peter Weiderud, åker ju ofta runt i Sverige och försöker locka väljare. Några uttalande från honom är "Islamismen har i grunden mycket gemensamt med den europeiska kristdemokratiska traditionen" och "Ett islamistiskt styrt Egypten kommer att bidra till fred och demokrati i Mellanöstern" (Newsmill 2011). Så Omar M blev väl ett lite chockartat möte med verkligheten. Eller? På sin egen blogg skriver Peter W den 11 april: ”Jag känner Omar Mustafa sedan flera år och vet att han tar avstånd både från antisemitism, islamofobi och annan rasism. Jag vet också att han står upp för hbt-rättigheter och är pappaledig.” Nu har Omar M avgått och skriver om detta: ” En skrämmande signal till muslimer och andra troende socialdemokrater". Känns lite rörigt, ändå.

    SvaraRadera
  12. Mycket bra, anonyme kommentator (13/4 23.11). Mitt i prick!

    Vad gäller vänner hit och dit (Magnus resp. Olof Olsson!) har jag aldrig trott på ordspråket "säg mej vem du umgås med och jag ska säga vem du är." Gäller inte på Facebook heller - en del av oss är särskilt roade av att umgås med meningsmotståndare, nämligen!

    Jan M. och Dag S. har ju på var sitt sätt stått ståndaktiga genom åren och uppskattar säkert varandras kurage. Men om man sänder den kinesiska oppositionen en tanke (vilket Dag säkert gör ibland om han inte är helt vänskapskorrumperad) kan man ju inte påstå att Jan Myrdals stöd är något att hänga i julgranen, direkt.

    Å andra sidan behöver ingen skugga falla över Dag Sandahl för att Jan Myrdal - eller någon högerextremist - finner honom modig och charmerande eller vice versa. Självaste fan är ju f.ö. på sitt sätt både modig, flitig och intelligent (moraliskt neutrala egenskaper likaväl som skönhet och charm).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu Andreas tror jag du tolkade min utsaga lite förenklat. Jag har inte lagt mig i vilka vänner DS håller sig med, allra minst den du nämner, och inte heller vad han har dem till. Min utsaga låg på en annan nivå . Vad gäller det du skriver om Fan själv så har jag träffat honom så många gånger och plågats av honom att jag tror mig känna honom ganska bra. För övrigt är det en god ond bekantskap emedan han behövs om inte fromleriet skall bli jävulusiskt. Att DN dödförklarade honom var närmast pga att myten uppstått att han är en motgud men icke, han är bara en fallen ängel, inte mer inte mindre. Tyvärr har han ju alltid ett försprång då han är synnerligen välutbildad. Tror faktiskt det bara är schartuanska fiskare och bönder som klarar av honom, när han anfäktar. Nu blev det många ord om Fan men han är viktig! Han älskar nämligen att visa människan hennes skam men frånta henne Guds löften, de som gäller skulden. Därför skall man vara skuldian. / Magnus Olsson

      Radera
    2. Fan själv, "han" och "honom", som du benämner fenomenet, har han en penis, Magnus?

      Tror vi är överens, Andreas.
      /Olof

      Radera
    3. Kan inte svara på det då också en nära bekantskap har sina gränser och jag aldrig varit benägen att fråga. / Magnus Olsson

      Radera
  13. Ok, får väl godta det, Magnus. Undrar bara hur mycket människa (eller djur) du uppfattar i det du kallar Fan, och om det är en individ. Jag är nästan säker (helt övertygad) om att det inte är en individ. /Olof

    SvaraRadera
    Svar
    1. Olof bara för att man har bekantskap med honom så skall man inte inleda sig i dispyt med honom allra minst i frågor som Skriften inget meddelar om. Han är ingen motgud utan en fallen ängel. / Magnus Olsson

      Radera