Ett nätt lurendrejeri

Ett par barnbarn skulle hämtas för att tillbringa weekend i Moheda, dvs äta pizza, popcorn, umgås med hundar etc. På kvällen bad jag aftonbön och stoppade om dem. Det skulle sjungas också. Jag tänkte "Så håll utöver" eller något annat fromt, men Sigrid, 5 år, beställde Samborombon. Jag sjöng men tjejerna kunde texten bättre när det kom ett stycke in i sången, konstaterade Alma, 8.. Hela hämtningsprojektet gav ändå tid att fundera över veckans alla händelser.

Helle Klein hade inte mycket rätt för sig. Det var inte Svenska kyrkan som fick in stadganden om väjningsrätt för vigselförrättare. Äktenskapsbalken togs först, kyrkomötesbeslutet därefter. Regeln om väjningsrätt kom till i början på 1970-talet så något i sak nytt var det inte. Visst kan man ta bort väjningsrätten - men då är det riksdagen som ska agera, inte kyrkomötet. I år är det val. Det är bara att fråga partierna hur de vill ha det. Men fråga inte partierna i kyrkomötet. Fråga riksdagspartierna, för det är riksdagen som stiftar lag.

Det finns olika sätt att lösa det dilemma som nu framställs men civiläktenskap tycks det principiellt rimliga. Jag har varit emot den lösningen men får ändra mig. Ska man ge enskilda förordnanden till vigselförrättare måste dessa, i likhet med de borgerliga, viga allt som går att viga efter svensk lag. rabbiner och imamer lika - och vigselförrättaren utför väl en statlig uppgift i grund och inte bara en funktion i förhållande till medlemmar? Vad är sagt om imamer, måste de viga enkönat och om de inte vill, ska de då skaffa fram en imam som ställer upp?

Helle Klein har deklarerat vad hon vill. Men vad säger partiet? Ni minns förstås att Die Partei hat immer recht. Fast nu gäller det alltså inte partiet i dess kyrkomöteskontext, för där stiftas inte längre lag. Så var det en gång. Vi som varit med och gjort lagstiftat i den ordningen och fortfarande är i livet, utgör en liten men exklusiv skara. Hur många är vi som gjort det under två kyrkomöten? Färre än fem? Ska vi dekoreras?

Nu ska i kolla Dagens Seglora. Faktafelet kanske rättas av Helle Klein där med uppmaning till riksdagen att skriva om Äktenskapsbalken eller vad tror ni?

Gårdagskvällens roliga var annars Sigrid, 5 år alltså. Hon ville ha något att läsa innan hon somnade och hämtade en bok på den systematisk-teologiska avdelningen. Det blev André Lemaire, Les Ministères aux Origines de L'Eglise (ed cerf 1971). Hon kunde läsa den, sa hon. Efter ett tag övergick hon dock till Läs med oss. Olas bok.
Det påminner om följande goda historia:
 - Har jag berättat för dig om mina barnbarn?
- Nej, det har du inte och jag har länge tänkt att uppriktigt tacka dig för det.

Men ändå. Allt är inte de nätta lurendrejerierna, de medvetna lögnerna, de utstudera löftesbrotten. Det finns ett mer autentiskt liv bortom de kyrkliga systemen. Det är både underbart och förskräckande för en kyrka som skulle vara en del av detta autentiska liv men inte är.

Har ni annars funderat över beskyllningen för calvinism. Den bottnar i tanken att jag förespråkar en paradisisk tillvaro. Det gör jag inte. Men jag har vett nog att plädera för ett grundläggande hederligt kyrkosystem. Det är möjligt att styra vägen dit också under de villkor syndafallet ger oss. Och även om det inte är möjligt, måste ansvarskännande ämbetsbärare likväl försöka baxa systemen dit. Det är inte calvinsim för det. Men all annan hållning är eskapism - in i mysteriereligion eller in i ett uppblåst själv, jag vet inte vilket och struntar helt i det.