Vilken kyrka vill VI verkligen ha 2014?

Frågan vilken kyrka vi verkligen vill ha ställdes på Dagens Seglora av komministern Peter Englund. Han hade observerat att Uganda fått en ny lagstiftning (som jag vill minnas en uppsättning kyrkor på förhand varnat för och än fler har synpunkter på nu) och han noterar också vad de engelska biskoparna sagt. Han undrar om rikskyrkan inom ramen för Borgå-överenskommelsen kommer att reagera på det anglikanska biskopsmötets beslut. Eller tvärtom? Kommer Church of England att sortera bland de svenska präster som får tjänstgöra i England? Jag kanske ska fråga i Lambeth Palace, där jag inte går som barn i huset men har rört mig i då och då. Tänk om det i stället blir Church of Sweden som blir "called to account"? Märker ni att jag svänger mig på engelska? Tyska väcker nämligen  sådana emotioner. Det är lite tråkigt, eftersom tyskans ord för revisionsberättelse har sådan poetisk lyster: Abschlussprüfungsbericht.
Hur skulle dock en revision av Svenska kyrkan inom Borgågemenskapen sluta? Det är nästan så att jag hoppas på en kyrkomötesmotion som kräver uppgörelse med engelsmännen. Sådant kan bara sluta nöjsamt.

Välan, pastor Englund menar att utvecklingen i Svenska kyrkan är dubbel. "Samkönad vigsel i kyrkan signalerar att kärleken är välsignad av Gud." Men så kommer vi till Marks kommun, där kyrkoherden fick en begäran om vigsel av ett enkönat par och gjorde precis vad han skulle: Skaffade en präst paret kunde ha förtroende för. När det var ordnat bestämde sig paret för att skaffa en egen präst - men Englund frågar vilka signaler från Svenska kyrkan detta ger till homofober som gärna tar till våld. Finessen är uppenbar. Kyrkoherden gjorde efter handboken och ska inte uppbära kritik eller misstänkliggörande. Som om inte Marks kontrakt räckte så kommer vi till Lunds stift där en av kandidaterna i biskopsvalet tydligen är aktiv medlem i Frimodig kyrka ("ett konservativt kyrkopolitiskt parti som är emot samkönad vigsel och som vill öppna kyrkans ämbeten för kvinnoprästmotståndare", som pastor får till det. Biskopskandidaten har skrivit på "den numera ökända s k Kalinlistan" och detta tror pastorn var en lista emot samkönad vigsel men det var det inte för när listan upprättades, sas att det var välsignande av partnerskap som var Svenska kyrkans hållning och alls inte äktenskap. Men rätt har pastorn som konstaterar: "Detta är också Svenska kyrkan." Och då är det "uppenbart att allt inte står rätt till i kyrkan när det gäller synen på samkönad kärlek" - och det vill jag verkligen hålla med om.

Nu är paret i Marks kommun inte ensamma. Visserligen möttes de av an vänlig präst som gjorde vad han skulle; ordnade en vigselförrättare. Men Englund vet att andra par "riskerar mötas av avståndstagande, moraliserande och förakt". Detta räcker dock inte. "Än värre kan det vara i samtal om homosexualitet i konfirmandgrupper, vid gudstjänster och enskilda samtal med kyrkliga företrädare." Vad som händer där vet Englund och ger besked om: "Det skadar människor för livet och raserar förtroendet för kyrkan." Som i England, alltså - men hur vet pastorn vad som sägs i enskilda samtal?'

Grundfrågan pastor Englund blir den  enkla: Vill vi verkligen ha en sådan kyrka 2014?
Ville vi ha den 1914? 1014? Eller 414? Eller år 114? Och vilka är vi? De heligas gemenskap eller Den Heliga Treenigheten? Här återstår en del att definiera. Eller är "vi" det som kyrkoherde Erik Berglund i Sövde definierade så väl: "Den moderna människan av idag."
Detta är en lysande definition för moderna människor har det funnits i alla tider. Vad sa t ex den moderna människan i Frankrike 1789 och vad sa den moderna människan i Tyskland 1934?