Falls Church och Skene-helighet

Lunds stift väljer biskop i dag men det blir väl två valomgångar, allt annat vore överraskande. Jag kollade presentationerna lite snabbt. Det tycks som om ingen ställt den avgörande frågan - nämligen vilken biskopskandidat som talar latin så hyfsat att biskopen kan träda fram vid doktorspromotionerna i Lunds domkyrka och, utan att stava sig, rätt be sitt Pater noster.

Vilka frågor en biskopskandidat rätteligen ska få, kan jag lägga ut efter det vi ser hur första omgången ter sig. I väntan på det kan vi vända blickarna mot TEC, den US-amerikanska episkopalkyrkan. Nu har Högsta Domstolen i Virginia beslutat sig för att inte överpröva tidigare domar, ser jag i Washington Post. Falls Church hör till TEC:s tillgångar och den gudstjänstfirande församling som bröt upp har inte äganderätt till den. Här som där. Och resultatet blir - vad då? Att de som firar gudstjänst gör det i en sporthall eller så medan den kyrka där de hade sitt andliga hem ser en liten skara modernister fylkas. Jag menar, när en församling på 3000 - och nu talar vi gudstjänstfirare - drar från TEC och vill höra samman med den mer ortodoxa anglikanska gemenskapen, då är det många som har problem. Men jag, som varit med om att bygga kyrka, kan känna med de kyrklösa och andligen hemlösa.

WWJS - What Would Jesus Say? Det får vi veta när världens tid är förgången om vi inte redan vet det. Är någon stolt och glad just nu? The Presiding Bishop? Kanske inte helt. Hon har /faktiskt på min dopdag den 19 dec/ anmälts för "misconduct" av American Anglican Fellowship Inc, fick jag besked om innan jag skulle gå till sängs i går kväll. Nyheten kom ut i går eftersom uppgifterna läckt ut. Anmälarna beklagar. Men då är det lika bra att alla vet att saken gäller Canon IV.6.2. och Can. IV.1, The Presiding Bishop kan ha brutit mot den grundläggande kallelsen i dopet: "holiness of Life and accountability to one another".

Från Washington Post är kanske inte steget till Borås Tidning så längt. I Skene har - häpnad! - en kvinnlig präst för första gången lett en högmässa. Den mediekritiske kanske undrar om det inte faktiskt var fler kvinnliga präster som ledde gudstjänster i Svenska kyrkan i söndags än manliga, eftersom kyrkoherdarna oftast är upptagna med angelägnare sysslor och kvinnor är i majoritet (väl?) bland komministrarna. Hur var det?

Först var det "verkligen på tiden" och S-politikern tycker att det var sorgligt att "vi skulle behöva vänta på något så fullständigt naturligt". Nå, den som väntar på något gott. Och det var sex gånger så många i kyrkan som vanligtvis. Det betyder 312 personer.

Stiftsadjunkten Josefine Callenberg predikade om "en högst aktuell samhällsfråga", nämligen tiggarna på Avenyn.
Avenyn i Skene?
Nänä. I Göteborg!
Riktigt vilken poäng stiftsadjunkten kom fram till, framkommer inte i Borås Tidning, den lokala kollegan till Washington Post.
Glädjen var stor. En bloggkommentator skrev: "Härlig predikan! Lycka! :)"

I Marks kommun kan det mesta hända.
Ni minns den lokala kyrkopolitikern i Berghem, som fick sin postlåda sönderslagen och anklagade kvinnoprästmotståndarna för illdådet. Till sist haffade polisen en mopedburen yngling, som befanns vara skyldig. Huruvida han verkligen var kvinnoprästmotståndare, fick vi nog aldrig veta. Fast i Marks kommun kanske kvinnoprästmotståndet är utbrett bland 15-årig mopedburen ungdom?

Men så här i fastetider, får man fråga: Det Kristi kyrka sysslar med - gudstjänster och prästämbete och sånt - är det verkligen något som faller in i kategorin "fullständigt naturligt" eller något som går vida utöver det vi uppfattar som fullständigt naturligt? 

När nu Callenbergs insatser var så uppskattade, kan man inte be henne komma nästa söndag också? Och nästa igen? Och nästa ...? Eller är det något lurt?
Blev det folkväckelse med kvinnor som präster som man på 1950-talet sa att det skulle bli?
Frågan är fri, bara den är ärlig.