Ett påhak

Ett påhak är ett litet inpass vid en föredragning eller genomgång och man signalerar för ett "påhak" med att räcka upp handen med böjt pekfinger, som alla krigsutbildade på nivå vet.

Påhaket gäller Barometern, som jag mot rutinen läste efter frukost.
Rubriken på ledaren av Martin Tunström löd: "Skyll inte hatbrott på Svenska kyrkan" och det kan väl antas vara en rätt rimlig hållning. Kinna blir exempel och så blir Tunström lätt oklar när han skriver om samvetsklausuler. Men det är en mening som jag undrar över: "Om Svenska kyrkans företrädare i Kinna inte deltagit i protesterna mot hatbrotten hade biskop och stift haft skäl att agera mycket kraftfullt. I de lokala manifestationerna för allas lika värde fanns dock församlingens ämbetsbärare med." Här inför demonstrationsplikt för präster, alltså! Men grundlagsfäst demonstrationsfrihet innebär väl också friheten att avstå? Hade kyrkoherden fått problem om han manifestationsdagen varit upptagen av annat, t ex sockenbud till en dödsbädd, ett svårt själavårdssamtal just den tiden eller ett viktigt sammanträde om ett känsligt och brådskande personalärende? Och vad om han haft ledig dag och planerat att för en gångs skull vara i Nordstan, Göteborg, för att shoppa? Vad är tillåtet om demonstrationskrav ställs för att kunna utebli?

Jag kan göra det lite mer komplicerat: Ponera att kyrkoherden visste vilka missgärningsmännen var. De hade tillsammans kommit till kyrkoherden och förklarat att de klått upp den ene av männen men motivet var inte alls hans sexualitet utan ett annat och fattbart trätoämne. Kyrkoherden manar missgärningsmännen att gå till polisen men det han fått veta ligger för hans del under tystnadsplikten. Nu kallas missgärningen hatbrott. Kyrkoherden är den ende - förutom förövarna och kanske offret - som vet vad saken gäller. Ska han likväl ställa upp mot det lokala hatbrottet och annars riskera repressalier från biskop och stift?

Om samvetsklausuler noterar jag att i ledaren förekommer uppgiften att i Stockholms stift prästvigs inte personer som har en minoritetsuppfattning. Det är en hållning i strid med vad kyrkomötena sagt när de beslut fattats som gjort en grupp medkristna till minoritet. Noteras.