onsdag 8 oktober 2014

Chickenrace

Det kan sägas ha varit ett chickenrace i måndags när vi åt lunch i Kyrkans Hus i Uppsala - för det var just kyckling. Vi åt raskt, men inte raskare än att jag hann fråga analytikerna om framtiden och min högt skattade vän dr Jonas Bromander kunde ge mig ett svar på frågan vilken utveckling som väntar Växjö stift. Analysavdelningen är väl informerad och kan hjälpa till med verktygen för den lokala framtidsanalysen. Jag tänkte att siffrorna för Växjö stift kunde vara av intresse när biskop ska väljas.
Här är de:

2004
2013
2014
2030
Medlemmar i Svenska kyrkan
515 616
457 439
450 860
340 570
Dop
4 764
3 909
3 856
1 794
Aktiva inträden
340
548
470
367
Utträden
4 283
4 494
3 582
2 446
Kyrkotillhöriga 15-åringar
7 659
5 021
4 746
3 863
Konfirmationer
4 154
2 553
2 473
1 761

Vad säger vi nu?
Vad kan en biskop påverka när det handlar om framtiden?
Vad bör göras? Kan vi få veta det innan valet?

Jag, som är avsidestagen pensionist, ska kanske inte komma med så många påpekanden, men jag sitter ju på ett par förtroendeuppdrag så helt kanske jag inte ska vara tyst?

Medlemsutvecklingen handlar om utflyttning från landsbygden - och den kan vi bara komma åt med politiska medel. Den globalisering vi lever i handlar väldigt mycket om att människor flyttar eller flyttas till städer. Den handlar också om förändrade tankemönster, det vi kallar sekularisering. Kan det därtill handla om förändrade människor? Sådana som i första hand blivit konsumenter/kunder och främmande för sig själva. Jag hörde på Peps Persson när jag körde hem från flygplatsen i går kväll. Finns här en ideologisk strid att föra - kampen om människan, för människan?

Den sjunkande dopsiffran kan vi notera. 
Konfirmander har vi färre- och det ger på rätt kort sikt lägre dopsiffror.
Om lägre konfirmationssiffror så lägre dopsiffror när de icke-konfirmerade föder barn. 
Så vad tänker biskopskandidaterna om saken? Vad bör göras?

Hur blir det förresten när det som var mer än en halv miljon kyrkomedlemmar blir 340 000? Hur känns det för de kvarvarande? 

Från och med i år och 15 år framöver är det prognosticerade tappet 110 000. Känns det både som att vi var några som blev kvar när de med mer vilja att förverkliga sig flyttade till Stockholm och att de som ville vara kyrkokristna lider illa av att vara ett i kyrkolokalen skramlande fåtal - kanske en hop som just genom sin kyrkogång visar hur efter de faktiskt är? Mentala effekter, dvs hur det känns inuti, kanske vi måste prata mycket om. Alla vet ju att Svenska kyrkan har för mycket lokaler och måste göra sig av med en del - och alla vet hur det kyrkliga livet inskränks med "sällangudstjänstkyrkor" lite här och var. Vi vet också att kyrkobyggnaderna kan vara ett viktigt skäl för medlemskap - så vad händer om kyrkklockorna tystnar på landsbygden? Minskar benägenheten för medlemskap?

Kring Växjö skulle det dras ner på gudstjänsterna initialt för att den nya organisationen skulle hinna sätta sig. Det har hållit på i en graviditetstid, 9 månader, och ska tydligen fortsätta. Kanske domprosten Petersson, biskopskandidaten, ska vara en förebild för ett utvecklande avvecklande kyrkoliv? Fråga!

Vi får inte så många präster som behövs i stiftet. För att täcka pensionsavgångarna sägs, att vi behöver prästviga 13-14 per år. Där är vi inte. Kollar vi hur många som prästvigs och blir kvar i stiftet, är siffran också där uppseendeväckande. Vi har en stiftspraktik för att skapa ett stiftsprästerskap - men efter ett år, drar prästerna vidare till andra stift. Som fenomen är det intressant. Är den kloka hållningen nu att dra ner antalet prästtjänster för att kunna fylla dem? 
Är det tid att stiftsanställa präster just för att på ett ansvarsfullt sätt också kunna göra strategiska omdisponeringar när prästtjänster dras in? 
Det börjar brännas nu.

Eller är den kloka hållningen att jaga dem som fattat de beslut som gör att den högkyrklighet som genom att ställas i skamvrån inte reproducerade sig. 
Det är i hög grad kyrkopolitiska beslut som gett en situation där ingen vettig präst ägnar sig åt att rekrytera nya präster - eller är det något jag inte fattat? 
Klara besked ges vilka som är oönskade. 
Skulle sådant inte återverka? Det kunde man kanske också fråga biskopskandidaterna om. 

Eller fråga biskopskandidaterna hur det känns för dem att möta de präster om vilka vi vet att de som nu unga inte blivit prästvigda - hade de en autentisk prästkallelse då? 

Vad säger biskopskandidaten? 
Tackar han för gjorda insatser trots allt eller beklagar han sorgen? Säger han glatt att "din livsgärning noga taget var ett misstag och din prästkallelse att betrakta som en missuppfattning eftersom du nu inte skulle bli prästvigd - och det är en ordning jag gillar." 
Det är många frågor man kan ställa till biskopskandidaterna. Ska frågan ställas så: "Är du handen på hjärtat, för eller emot utmönstringskyrkan? Köper du nuvarande ordning eller vill du ha en annan?"

Nu kanske det blir glyttigt att fråga så rakt på sak och få ett undanglidande diplomatiskt svar. Ser vi till siffrorna för framtiden, behövs inte så många präster. Och det är inte ett gudstjänstutbud som efterfrågas utan verksamhet för barn, unga och pensionärer. För det behövs församlingshemsvärdinnor. I det läget kan det kanske kvitta med frågan om autentiska prästkallelser i utmönstringskyrkan. 

Vi är med om ett chickenrace på många sätt. Jag har uppmärksamt följt detta chickenrace sedan jag var gymnasist. Det gick att veta vad som skulle hända om inte ... Jag prenumererade på materialet från religionssociologiska Institutet. Det blev inget "om inte". Alltså måste det hända. 
Skyll inte på oss högkyrkliga pastoralteologer bara. Skyll er själva, ni som inte ville se.
Det kunde förresten också vara en fråga till biskopskandidaterna: "Vilken insats från högkyrkligheten värderar du högst?" Känner ni doften av deodorant hos biskopskandidaterna när de börjar svettas i armhålorna?

28 kommentarer:

  1. 'Församlingshemsvärdinnor'.

    Mmm!

    Faktiskt en ganska passande benämning på Det Nya Prästerskapet. Kanske även 'Feel-good-managers' eller 'Snällism-assistenter' vore passande?

    Slående är sambandet med skolans utveckling/avveckling. Ingen begåvad ung människa söker sig idag till arbete inom skola eller kyrka. Skillnaden är väl närmast att vi har skolplikt. En tanke: Återinförande av kyrkplikt för de breda massorna? Ett kraftfullt vapen för integration av de nya svenskarna?

    Där har vi det. Äntligen får kyrkan en värdig uppgift, och templen fylls.


    GG

    SvaraRadera
  2. Så gjorde amerikanerna i Vietnam. Drog sig tillbaka till allt färre befästa byar och slutligen till Saigon. 'Taktisk reträtt' kallades det. Det påminde om det tyska återtåget på östfronten -44 trettio år tidigare.

    Hur det gick, vet vi. Det behövs nog inte så många av de nymoderna prästerna i framtidens nymoderna Sverige. Utom för att administrera och konsumera det som möjligen finns kvar i de kyrkliga ladorna?

    Argus

    SvaraRadera
  3. Ja, BloggarDag och hans doakör, framtidssiffrorna är alarmerande och - nu måste jag återigen upprepa den gamla sanningen - precis det som vi i folkkyrkogruppen varnade för. Inför skilsmässobeslutet ställdes inte högkyrkligheten i skamvrån; den ställde sig själv där genom att gå i led med exempelvis missionsförbundarna och ropa ungefär så här:
    -En fri kyrka vill vi ha,
    levande och aktiv den skall va,
    släng av statens trånga band,
    och vandra i frihet han i hand!

    Vi andra däremot såg genast faran och början till kyrkans nedmontering.
    Vi skulle kunna ha sjungit så här men höll en lägre muntlig profil än de andra:
    Du stolta kyrka som är folkkyrkan vår,
    stå fast och trygg i fäders land
    Du levande, fri i statens hand står,
    inga experiment på lösan sand!

    BENGT OLOF DIKE
    ,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Säga vad man vill.

      SvK, monarkin familjen, skolan och socialstaten förändras till oigenkännelighet.

      BOD förblir dock en trygg och välformulerad klippa i en obeständig tid.


      Lars Jensen


      Radera
    2. För att parafrasera filmen: "Sånger från andra våningen"; BOD:en har blivit tossig, han har börjat skriva dikter (sagt på
      bred småländska).

      Det tossogaste av allt är att tro att kgl saligHETS-värket skulle skapa någon väckelse i Svedala (då det enda denna osaliga röra gjort, varit att få väck dem som trott något)...

      Radera
  4. Dikes rondotema:: Åter till statskyrkan!

    SvaraRadera
  5. Allvarligt talat - vilken sant kristen person skulle sakna den nygnostiska och hedonistiska organisationen Svenska "kyrkan"?!
    / Antony

    SvaraRadera
    Svar
    1. Personligen saknar jag redan SvK som monteras ned inför våra ögon.

      Prästgårdar - Bo'tta.
      Gudstjänster - Bo'tta.
      Präster som är präster - Bo'tta.
      Prästfamiljer i Kyrkans liv - Bo'tta.
      Engagerade och kompetenta lekmän - Bo'tta.
      Ungdomar - Bo'tta.
      De aktiva åldrarna - Bo'tta.
      Grundkunskaper om kristen tro hos kyrkoanställda - Bo'tta.

      Snart börjar nedmontering av kyrkomusiken. Kyrkor och församlingshem som inte kan säljas eller rivas läggs i malpåse. Det som skedde med missions- och bönehus för någon generation sedan sker nu med SvK. De aktiva blev gamla och inga nya kom till.

      Argus

      Radera
  6. Hur kan docent Sandahl veta att den hembyggsföreningskyrka utan störande kristna inslag som skymtar runt hörnet inte är precis vad biskopskandidaterna vill ha?

    SvaraRadera
  7. Det viktiga är väl inte att människor döps och konfirmeras eller att de kommer till kyrkan på söndagarna utan att de kommer till GUD.

    En anonym en

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är det ju bara den lilla haken att den väg Gud har anvisat oss för att komma till Honom går genom bl.a. dopet och gudstjänsten.

      Radera
  8. Man kan ändå förstå att judendom vill ta avstånd från kristendom… eller i alla fall se på kristendom som felaktiga tolkningar och som missförstånd vad gäller dess lära. Liksom också islam ses som en felaktig lära. I alla fall om man läser vad GT säger.

    Om man t ex läser vad psaltaren, Psalm 2, säger, så ser man där att Gud menas le åt hednafolkens tomma prat, och att de kungar och makter från - folken av nationerna - som reser sig upp mot Guds smorda, mot Hans folk, talar Gud till i vrede, ja, i glödande hat.
    Gud anses där vilja förskräcka dem med sitt hat och mena att det är Han som har insatt Sitt eget folk, sina smorda, på Sitt Heliga berg.
    Han anses också säga, eller uppmana de smorda, att be av Honom, så skall Han ge dem hednafolken till arvedel och hela jorden till egendom.
    De blir också uppmanade att krossa hednafolken med järnspira (- järnrör?), och krossa dem som lerkrukor. (Absolut utan varken någon nåd eller någon vekhet, någon tveksamhet eller någon barmhärtighet, utan stenhårt bekämpa hednafolken och underkuva dem alla och ta hela jorden i besittning, är alltså uppmaningen…)
    Alla s.k. hednafolk, eller folk som kan verka stå emot, kan riskera att bli betraktade som fiender. Dessa eventuella fiender skall då Gud – slå på käften - , i försvar för sina smorde, (som det står i psalmen, - på käken - , men det är ju detsamma som – käften - ), och också krossa deras tänder…
    S.k. hednafolk varnas att inte väcka upp Gudens hat, Hans vrede, Hans ilska, där då Hans vilja väcks att göra narr av dem och förskräcka dem med Sitt glödande hat....

    Ja, vad är det egentligen som händer och sker i världen idag, kan man stillsamt undra...

    SvaraRadera
  9. Bengt Olof Dike är till allt annat en begåvad skald.
    Men vem åsyftas med "han i hand" - kan det var Jesus?

    SvaraRadera
    Svar
    1. "hanD i hand"

      Man behöver inte vara småsint!

      Radera
  10. Varför fråga en Biskop om varför kyrkan tappar medlemmar när det bara att gå ut på gatan och ställa frågan till de som går förbi. Kanske en lämplig uppgift för kyrkans politiker. Då får de träffa sina väljare och kan få tips vad menigheten förväntar sig av en allmännelig kyrka.

    SvaraRadera
  11. Ingen enda av kommentatorerna försöker analysera orsakerna till kyrkans kraftiga tillbakagång och därmed erkänna att skilsmässan var en huvudorsak. Jag förstår att det känslo- och prestigemässigt är svårt, men eftertanklens kranka blekhet borde ju fått göra sig gällande.

    På samma sätt saknas recepten för framtiden; Elisabeth erinrar om att vägen till Gud går genom dopet och gudstjänsten. Är då allt hopp ute därför att allt färre döps i kyrkan, samtidigt som gudstjänstbesöken har halverats sedan 1990.

    Hur stärks kyrkan då? Kan Elisabeth återkomma med sitt recept - om hon har något.

    Själv har jag tidigare förordat en ordentlig "samhällsoffensiv", dvs att kyrkliga företrädare skall visa sig i den offentliga debatten mycket mer , använda medierna och modigt och - utan det som kallas PK, läs det nu mina högkyrkliga kritiker! - våga vederlägga den radikala materialismens budskap.

    Däremot har naturligtvis kyrkan ingen som helst chans att återta förlorad mark - och även detta bör högkyrkligheten besinna och ta till sig! - genom att åsidosätta kvinnorna i allt kyrklligt arbete. Kvinnans rätt till prästämbetet ligger fast. Fundera ett ögon på hur det skulle gå för kyrkan, om den rätten plötsligt avskaffas!
    Då, mina vänner, skulle sifferstatistiken bli än mer beklämmande att läsa.
    Den som inte in ser detta, lever i en annan kyrklig verklighet än alla vi andra.

    Slutligen ser jag en av kommentatorerna använda ordet "politiker" om de förtroendevalda i kyrkan.

    Kyrkan är inte politisk, dess organisation styrs av demokratiskt förtroendevalda företrädare, vilka alltså har väljarkåren bakom sig.
    Därtill, påpekas för säkerhets skull, är de både män och kvinnor, oftast mycket engagerade och duktiga.

    Tänk om inte denna ryggrad funnes - hur skulle tillståndet i kyrkan vara då?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är pga "statskyrkan" vi har "kvinnas behörighet till kyrkliga ämbeten och tjänster" och pga det kvardröjande statskyrkoparadigmet som det nuvarande KM är, som vi har sk samkönade vigslar. Så länge detta ligger fast tillsammans med fortsatt liberal teologi går vi kräftgång.

      Radera
  12. BOD,
    Du yrar som vanligt och inser inte, vill inte inse vad som är den egentliga orsaken till SVeK´s ras. Sålänge Du inte förmår ta till dig sådan kunskap är det att diskutera med dig som att diskutera med en vägg.

    Ditt senaste påstående att Svek inte styrs av politiker / politruker är väl magstarkt tom för att komma från Dig.

    //HH

    SvaraRadera
  13. Den enda lösningen måste vara att alla kvinnliga "präster" blev friställda och fick söka riktiga jobb. Det finns många riktiga präster som varken kan laga mat, tvätta eller städa. Detta kunde vara en uppgift för de friställda! Och prästerna skulle få mer tid att predika för folket som skulle strömma till kyrkan i stora skaror. Precis som på 1800-talet!
    Pelle S

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som nunnor i församlingstjänst i RKK, alltså?

      Nu skall man inte bry sig så mycket om vad den där Svanslösingen yrar om. Han har så många befängda idéer i sitt lilla huve.


      Elaka Katten Måns

      Radera
  14. HH,
    -Vilken är då den "egentliga" orsaken till kyrkans ras?
    Ut med språket och bevisa Ditt eventuella semantiska bevis för detta!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  15. Åter till statskyrkan - Åter till vänstertrafiken!

    SvaraRadera
  16. HH,
    Jag vill inte vara tjatig, men Du har inte upplyst oss om vilken den egentliga orsaken - enligt Dig - är till kyrkans ras.

    Därför denna påminnelse om att Du låter oss få veta det.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  17. Kyrkans ras förfasar sig några över... (Dag och andra). Som om det vore bättre i sig att ha högre medlemstal. Jag trodde att man ska tillhöra ett samfund för att man tror något. Vad vi bevittnar är (huvudsakligen) att folk inte är kristna och därför lämnar SvK. Statskyrkan var en uppblåst ballong och nu går luften ur. Att folk inte är kristna är givetvis att beklaga, men är det att beklaga om folk som inte är kristna går ur?

    SvaraRadera
  18. Till Frasius!

    Har Du reflekterat ett enda ögonblick över att det Du kallar "uppblåst ballong" höll 350 år tills ett mindre antal obetänksamma - inte majoriteten av församlingarna - rev ned den.

    Du påminns också om att varje förlorad kyrkotillhörig är en för mycket. Detta apropå att medlemsantalet inte betyder något. Känner Du för övrigt till någon kyrka som inte har medlemmar?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  19. A/ Det var länge det! Men till slut blev det väl otidsenligt? Till och med Romarriket gick under till slut.
    B/ Det är klart att medlemsantalet betyder pengar! Men, om moraliska/teologiska överväganden ingår, betyder pengar NÅGONTING?

    SvaraRadera
  20. Frasius och HH!

    Jaså, pengar betyder inget? Skall då präster, diakoner, församlingsassistenter och alla andra i kyrkan hel- och halvtidsanställda jobba utan lön?
    Är du alldeles verklighetsfrämmande, Frasius? Tror Du ens själv på det Du producerar på datorn?

    Vad gäller HH tycks en plötsligt påkommen skrivkramp ha infunnit sig, trots ett par dagars påpekanden att berätta för oss vilken den egentliga orsaken är till kyrkans tillbakagång. Jag ville ju inte inse orsaken, påstod han men har inte talat om vilken densamma är.
    Så då är allt således mun-, förlåt datorväder?!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera