torsdag 24 december 2015

Julafton

Arbetet att försöka hålla jul genom att hålla i julen är besvärligt.
Tanken är ju den att julafton är aftonen före julen, som därpå brakar loss och varar i 20 dagar. Sedan blir det oxveckor i väntan på Kyndelsmäss och först därefter sluts julkretsen 2015. Men det fuskas sanslöst med julfester och julbord från november och fram till - nu! När det egentligen börjar...
Sekulariseringen är inte god mot människor.
Motrörelsen borde bestå i små julfester under de närmaste 20 dagarna. Hur ska julen ta gestalt och vi gå in i Guds verk med oss till kropp, själ och ande?

Hur är det med samverkandet annars?
För dem som älskar Gud, samverkar allt till det bästa. Gud ser till att det blir så. Reformatorerna på 1500-talet var skygga inför talet om samverkan med Gud, eftersom de sett hur det gått. Samverkandet blev till sist ett sätt att fösa Gud ut i marginalen. Då som nu, alltså. Då måste betoningen läggas annorlunda. Nåden allena, inte laggärningarna. I vår tid är det fullkomligt konsekvent att tala om detta samverkande. Människoriket förnekar sig inte.
Hållningen att gå in i Guds verk blir en mothållning. Det är förstås samverkan. På samma sätt som leran i krukmakarens hand inte gör motstånd utan låter sig formas.

Inför julen möter man en del glada människor.
"Ska du stå länge?" frågade den unge mannen på Stortorget i Kalmar, där man får parkera. "10 minuter", sa jag. "Ta den här då", sa han" och gav mig sin P-biljett och körde iväg sedan vi båda sagt: "God Jul" och jag glad kunde uträtta mina sysslor.
Jag slapp bli fotograferad. Det fanns en bild som kunde användas till min lilla insats på kultursidan i Östra Småland denna julafton.

Film- och litteraturvetaren mötte jag också.
Hon hade hört KG Hammar, som ömmade för sökarna och ville visa på den befriande berättelsen. Fokus låg just på berättelsen, inte på om det som berättades faktiskt hänt.
Litteraturvetaren sporde då om sökaren inte lättare skulle tro något som verkligen hänt än bara en berättelse.
KG tycktes bli svaret skyldig. Teologer ska jagas av vettigt folk, tänker jag. KG vill väl, men det är inte lätt att vara både sentimental och ha intellektuella anspråk. Detta resulterar i det som i gammalkyrkligheten kallades "kärringatröst".
Särskilt mycket tid har KG nog inte heller lagt på den dialogform som heter förkunnelse och själavård i församlingen.
Jag hade visst nöje av litteraturvetarens berättelse. "Tro berättelsen för den berättar något viktigt även om det inte hänt." Då läser jag hellre Jacobsens bok Mordet på änkeprostinnan, trevlig julläsningstradition. Det mordet hade för den delen inte heller hänt.

Kyrkosociologiska betraktelser ägnar man sig åt i Växjö stift och det har vi lärt oss av professor Hilding Pleijel. Jag brukar skryta med att hans syster var fadder till min bror. Jag tar inte nu upp Annandagen, som i praktiken avskaffats som martyrdag. Där det över huvud taget finns några gudstjänster, är det julens sånger och psalmer som ska kvädas. Men det finns undantag. Jag kanske ska redovisa dem på Annandagen?

Avskaffad är också i praktiken Juldagens högmässa, själva grejen. Detta är kyrkosociologiskt av utomordentligt stort intresse. Hur gick det till? När jag var barn hade prästen i Ormesberga kyrka först julotta, därefter paus (folk gick ut på kyrkogården ett tag) och därefter följde juldagens högmässa.

I Kalmar och trakterna däromkring finns det dock en uppsättning högmässor på Juldagen. På södra Öland finns högmässor men inte längre på norra.
I Smålandsposten visualiseras det kyrkliga livet i en betydande del av Kronobergs län. Jag har räknat ut att det firas en högmässa i Växjö domkyrka och så är det juldagsgudstjänst i Skogslyckan. Kyrkliga Förbundet har också en gudstjänst i Växjö kl 9 med den avsatte fd kyrkoherden Ragnar Block. Men jag hittar inte mer.
Det betyder att den som inte riktigt orkar midnattens mässa inte har något att gå till på juldagen. Kyrkorna står tomma.

Föga tycks ha gjorts i medvetande om att juldagens kväll är den stora utekvällen i Sverige. Då går man ut för att träffa sina vänner. Det kanske skulle ha påverkat det s k gudstjänstutbudet?
Och hur är det pastors eget andliga liv när pastor inte firar julens gudstjänster en masse?

Jag läste att veckans twittrande präst gjorde sin sista arbetsdag innan jul den 21 december och i jul skulle han ha julotta. Arbetsdagen ägnades åt att förbereda denna gudstjänst. Reflektionerna göra sig själva, som det heter. Nej, förresten. Inte riktigt. Pastorn, Kjell Dellert (organiserad helnykterist så ursäkter finns inte) twittrar på temat Dela tro - dela liv. Så här låter det den 21 dec: "Vem är det som kör? Höhö, det är ju jag som kör! Kjell Dellert, präst i Sollentuna utanför Stockholm. Jag har fått julveckan på min lott!" Noga taget adventstidens sista dagar samt julens första, men vi bråkar inte. Vad är det för djupare mening med twittrandet Dela tro - dela liv? Vet någon?

Dagens Seglora!
Saken kanske inte är så allvarlig. På Dagens Seglora droppar det ner små bidrag då och då, men de ekonomiska bidragsgivarna torde inte ha skäl att vara särskilt belåtna med frekvensen. Det blir allt mer skandalöst även om det bara gäller en världslig sak, som Karlsson på Taket skulle sagt.

Pastor Elisabeth Arborelius ställde i ett av de fåtaliga inläggen frågan: "Vad är kristen tro annat än djup medmänsklighet?"
Hon hade tydligen hört en predikan som "proklamerade åtskilliga kristna dogmer" och det är inte enda gången hon hört "proklamationer från predikstolar från präster som älskar att höra sin egen röst och att synas i sammanhang då kyrkorna fylls." Frågan hon ställer avslöjar nyprotestantismens ärende, tror jag: "Varför handlar inte merparten av predikningar om hur Jesus vill påminna oss om detta att fullt ut vara människa och leva tillsammans med våra medmänniskor?"
Om nu tron inte är något annat än djup medmänsklighet - varför behövs då Kyrkan och julen och kyrkoåret och, ja, fortsätt själva eller inte.

Gör nu det som blir bäst, för att ni ska få en precis så GOD JUL, som jag härmed önskar er!

Efter midnattsmässan blir det nog ingen gudstjänst för mig, den präst som går för att lyssna på Ragnar Block riskerar väl domkapitelsanmälan, bortsett från att Kyrkliga Förbundet inte som Dr Luther firar juldagens högmässa (märkligt folk, de där sista utlöparna av gammalkyrkligheten, må jag säga).
Jag får väl sätta mig med Martin Luthers Kyrkopostilla.
Behöver jag någon ytterligare syssla, kunde jag läsa kyrkotidningar och fundera på under vilka tidsrymder  kyrkorummen står tomma under jul- och nyårshelgen och samtidigt ynka de arbetstyngda prästerna.

Äldre herrar upprepar sig gärna: GOD JUL!
Å andra sidan blir äldre herrar lätt sentimentala. Så GOD JUL igen!
I morgon säger vi "God fortsättning!"


34 kommentarer:

  1. Läste i morse SvD, där tidigare stiftschefen Wadensjö nästan propagerar för reinkarnationstron. Detta samtidigt som den ungefär jämngamla Ranar Block blir avkragad för att ha firat traditionella gudstjänster. Det är nog Svenska kyrkan i ett nötskal. När man sedan läser om stiftschefen i Härnösand kan man bara sucka igenkännande. Ordet biskop känns verkligen malplacerat och det kommer jag aldrig mera att använda om Svenska kyrkans ledare. De är ju inte något annat än clowner i den andra potentatens kringresande teatersällskap. Tyvärr!

    SvaraRadera
  2. Jag har just kommit från julaftonsgudstjänst tillsammans med barnbarn i en kyrka söder om Söder i Stockholm. Predikanten avstod dessbättre från att samtala med barnen (förra året: Vilka kom till Jesusbarnet? Herdar! Vi säger inte så längre, vi säger boskapsskötare!)

    Det noterades att Gud blivit människa – det var för att Gud ville känna hur det är att vara människa. Jag konstaterar alltså att Jesus skulle ha fötts för att uppfylla något slags behov hos Gud. Något om att det skulle vara en gåva till oss angavs inte.

    I övrigt var det vad man kan förvänta i dagens svenska kyrka – eftersom Jesus var flykting (men det var han väll ännu inte, när han föddes?) skall vi tänka på flyktingarna som nu kommer, nu får vi ljus i mörkret, vi skall ta hand om varandra. Ja, det skadar väl inte att vi har en institution, som uppmanar till goda gärningar, men …

    Jag önskar alla en välsignad Herrens födelses högtid!

    SvaraRadera
  3. Åja skryt inte - också vi damer kan i juletid bli sentimentala och utbrista i trefaldigt "god jul", vilket jag just gör riktat till såväl bloggare som läsare.

    Jag i Halland

    SvaraRadera
  4. GOD JUL, allesammans!

    (Apropå boskapsskötare: Kobåjs heter det väl? :-) )

    SvaraRadera
  5. En av anledningarna till att juldagens högmässa försvunnit på många håll är säkerligen julnattsmässan. Hade man i stället valt en mer missionerande nattvardslös gudstjänst på kvällen (med fokus på psalmer, predikan och förbön) hade nog högmässan på juldagen haft lättare att överleva. / Markus

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast när det handlar om att Ordet blir kött är det väl på sin höjd högst halvt att inte fysisk få ta emot Den Inkarnerade - lite som Skärtorsdagsgudstjänst eller Söndagsgudstjänst på midfastosöndagen.
      Kh på landet

      Radera
    2. Högmässan ska firas, men på den riktiga dagen. Resultatet av nuvarande ordning är att juldagen numera ofta är gudstjänstlös just p.g.a. mässan på julaftonens kväll. (Just den här typen av svar som visar att man inte riktigt klarat av att läsa vad jag faktiskt skrivit var tyvärr just vad jag förväntade.) / Markus

      Radera
    3. Jo Du Markus,jag låste visst vad Du skrev, men inte ens i min frommaste fantasi/ambition har jag skäl att tro att juldagshögmässan skulle samla hälften av julnattsmässans skara. Att smaka inkarnationen kan betyda något också för dem som kanske inte gjort det sedan förra julnatten.
      Kh på landet

      Radera
    4. En gudstjänst (utan nattvard) på julaftonens kväll och sedan en högmässa på juldagen skulle säkerligen samla fler än bara en mässa på julaftonens kväll. För att nattvarden ska bli till välsignelse krävs normalt någon slags mer medveten tro. Man ska inte misionera med nattvarden utan med ordet. I likhet med fader Dag, men uppenbarligen till skillnad från dig, är jag bekymrad över att juldagen ofta är utan högmässa (och t.o.m. helt utan någon gudstjänst). Detta problem tror jag åtminstone delvis beror just på mässan på julaftonskvällen. /Markus

      Radera
  6. Välkomna till Njutångers kyrka Annandagen kl 11. Då sjunger vi psalmbokens kvarvarande martyrpsalmer + Det är en ros och Var kristtrogen fröjde sig, samt erinrar oss Kyrkans blodsvittnen alltifrån den helige Stefanus och den heliga Lucia till den helige Jan Hus och den helige Maximilian Kolbe. Och en del andra utimellan, inte minst "de 21" i Libyen t.ex. - det är ju allt som allt en oräknelig skara. Några martyrpsalmer från 1937 års psalmbok som inte längre finns med kan vi i enskild andakt läsa eller sjunga: O Gud vår broder Abels blod http://www.psalmboken.blogspot.se/search/label/O%20Gud%20v%C3%A5r%20broder%20Abels%20blod samt O Gud vår Herre vi dej ber http://www.psalmboken.blogspot.se/search/label/O%20Gud%20v%C3%A5r%20Herre%20vi%20dej%20ber

    Nu ska jag göra i ordning julbordet medan barnen beundrar den julfredlige Ferdinand. För mej blir det både julnattsgudstjänst och julotta (med familjen) innan vi far till mormor i Gävle. God Kristi födelses fest allesammans! I år får vi - om inget ställs in - fira i dagarna fyra precis som före stora helgdöden; visserligen missar vi Fjärdedag Jul alias Värnlösa barns helg, men i gengäld har vi ju julböner kl 11 på självaste julafton (vilket väl inte tror förekom på 1600-talet?). Sentimental som jag är upprepar jag mej: GOD JUL!

    SvaraRadera
  7. Hos oss i Lilla Edet saknas inte mässor: i kväll 23, juldagen 10, Annandagen 10, Sönd. 10, tisdag morgonmässa 9 onsdag kvällsmässa 18.30. Detta i Fuxerna ka.
    Välkommen! Välsignad Jul önskas!/Roland K

    SvaraRadera
  8. Kristus är född
    Så hälsade en kristen från Iran, som jag träffade.
    Den hälsningen vill jag ge vidare.

    SvaraRadera
  9. Hemkommen från midnattsmässan kan jag på nytt komma med en kommentar, lite positivare än den i förmiddags. Jag gick till Adolf Fredriks kyrka, som jag bor ganska nära. (Jag kommunicerade inte – Svenska kyrkan har ju ingen andlig gemenskap med Missionsprovinsen, senast markerat genom avkragningen av två präster i Göteborg – men det blir ju evkaristi även utan kommunion.)

    Mässan leddes av Lars Colmar (man plockar gärna in gamla präster vid storhelgerna, så att de ordinarie inte skall behöva förstöra helgen genom att 'jobba' hela tiden). Som vanligt sade han goda ting på sitt kluriga sätt. – Så som världen såg ut, och ser ut, kan man ju tycka att det är ansvarslöst av Gud att sända änglar som bådar stor glädje. Men Gud vägrar att deppa ner sig, utan är glad över att få bege sig in i eländet och göra något åt det!

    SvaraRadera
  10. Under Lars Eckerdals tid var vi ganska många som bröt den andliga gemenskapen med stiftsledningen. Detta gäller väl fortfarande, såvitt jag förstår./Roland K

    SvaraRadera
  11. Så det är bättre att sitta hemma än att besöka en gudstjänst med god förkunnelse men utan nattvardsgång?
    I så fall, märkligt folk de där...

    SvaraRadera
  12. Anders! Nej, sitta hemma skall väl ingen göra, men man kan välja vilken gudstjänst/mässa man med gott samvete kan/bör/skall deltaga i./RK

    SvaraRadera
  13. Roland k.

    -Vad vann Du/ni på att ha sagt upp den andliga gemenskapen med ett stift och en biskop i Svenska kyrkan? Tror Du/ni på att stiftet har svarat med samma mynt?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  14. BOD Det är ju det de har gjort med Mpr:s biskopar och präster!/RK

    SvaraRadera
  15. Roland k,

    -Den andliga gemenskapen är, mig veterligt, ej uppsagd. Men provinsen har utsett egna biskopar och är inte någon organisatorisk del av Svenska kyrkan. Dessutom har provinsen bildats i PROTEST mot vår kyrka.

    Är du ovetande om dessa fakta?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  16. Med andlig gemenskap menar jag sakramental gemenskap. Om en biskop avkragar präster för att de predikar evangeliet på fel plats så måste jag ställa mig på de avkragades sida. För övrigt var det SvKy som tvingade fram Mpr:s bildande när av Herren kallade unga män förvägrades prästvigning. Det är i solidaritet med dessa som jag gått med i Mpr och därmed fått biskopar som jag har förtroende för och har andlig gemenskap med./RK

    SvaraRadera
  17. Roland k,

    -Svenska kyrkan har inte tvingat fram bildandet av missionsprovinsen. Den har bildats, därför att några ej har kunnat acceptera kyrkans ordning att inget kön får utestängas från prästämbetet.

    Hur skulle det se ut, om ett parti eller sällskap i protest mot ett riksdagsbeslut beslöt bilda ett eget privatparlament utsåg egen talman och motiverade detta med att riksdagen har tvingat fram bildandet?

    Menar du att riksdagen skulle erkänna denna privata talman? Ordnung muss sein även i kyrkan, hr K!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  18. Du har helt fel,BOD. Mpr är helt och hållet en inomkyrklig rörelse med en fri kyrklig struktur inom SvKy. Mpr verkar i SvKy:ns andliga tradition och är missionsrörelse. Det enda som SvKy ogillade var/är att man införde biskopsämbetet. Mpr är en fristad för dem spm pga sin trohet mot den lutherska bekännelsen blivit alltmer marginaliserade av den nuvarande SvKyrkans politiska ledning./RK

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inomkyrklig? Försök att hävda det du. Ser man till juridiken är Mpr ett eget samfund, inte en del av Svenska kyrkan. Mpr startade som en inomkyrklig rörelse men numera är det allt färre som hävdar att den är det. I min församling är t.ex. inte någon kvar i Svenska kyrkan.

      Radera
  19. Roland K igen,

    -Det är faktiskt Du som har fel, bäste debattör: provinsen är ingen del av Svenska kyrkan, vilket konstateras alldeles nyligen, då två präster i Göteborgs stift avkragades.

    Har sedan Svenska kyrkan en "politisk ledning", då ärkebiskopen är KS ordförande? I Göteborgs stift är - som i alla stift - biskopen ordförande i stiftsstyrelsen och domkapitlet.

    Men att konsekvent debattera kyrkofrågor på denna blogg, innebär också att lika konsekvent mötas av påståenden om att politikerna bestämmer kyrkans lära och styr kyrkan.
    Som om partistyrelserna vid varje sammanträde hade kyrkliga frågor på agendan.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  20. Så oss emellan, vad tycker Bengt Olof om det som kallas samkönad vigsel?

    SvaraRadera
  21. Jo,Elisabeth, Mpr är en inomkyrklig rörelse, oavsett om en del har begärt utträde. Jag är präst inom SvKy och är visserligen pensionerad sådan, men har fortfarande min andliga hemvist i den församling jag varit kyrkoherde i 30 år och där prästerna verkar i god högkyrklig anda och där jag ofta fått tjänstgöra och skall tjänstgöra nu närmast under nyårshelgen.-Såvitt jag vet tillhör åtminstone en av biskoparna fortfarande Sv Ky. Den dag som Mpr själva säger sig vara ett eget samfund kommer jag att begära utträde ur densamma men först då men så är det inte nu. Om det sker, då är Mpr inte längre en rörelse inom SvKy. Men tills dess, om det skulle hända, är jag medlem i den stödrörelse som kallas St Sigfrids trosgemenskap och vars biskop är Göran Beijer.

    Jag skriver,bäste BOD, "rörelse" inte "en del av" SvKy. Det är stor skillnad. Även lestadianer, Bibeltrogna vänner, aKF m.fl. är rörelser inom SvKy Både stiftsledning och domkapitel är helt visst politiskt utsedda. Ett domkapitel i vilket biskopen (indirekt politiskt vald) är ordförande och som avkragar präster som troget tjänat SvKy i många år endast av den anledningen att de förkunnar evangeliet i fel kontext, är det omöjligt, åtminstone för mig, att ha något förtroende för./RK

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, RK, det finns fortfarande några som hävdar att Mpr är inomkyrkligt men så förhåller det sig inte. Mpr är ett eget samfund, det räcker att kolla lagtexten. Mpr är dock inte organiserat som ett registrerat trossamfund utan som en ideell förening. Röster har dock höjts för att låta registrera samfundet men där är meningarna om nyttan med detta delade. Och för Mpr:s del skulle en registrering knappast innebära någon förändring. Om jag minns rätt från när jag studerade lagen och förarbetena skulle den enda skillnaden vara rätt till uppbördshjälp och där skulle Mpr ändå inte komma ifråga på grund av bland annat kvinnoprästfrågan.

      Sedan kan jag hålla med om att formuleringen på hemsidan angående Svenska kyrkan är luddig. Vad det beror på vet jag inte. Det kan vara en kvarleva från den inomkyrkliga tiden eller en "eftergift" mot de som fortfarande vill tillhöra Svenska kyrkan.

      Du är lyckligt lottad som har ditt andliga hemvist i en god församling. Det finns ju ännu några sådana öar kvar i Svenska kyrkan. Min egen man är numera, efter drygt trettio år inom Svenska kyrkan, präst i Mpr. Vi gläder oss nu över den bönhörelse vi fått i form av en församling där det firas goda gudstjänster, även om det innebär att vi har en bit att köra.

      Radera
    2. Intressant Elisabeth: Skulle missionsprovinsen alltså bli diskvalificerad från uppbördshjälpen p g a kvinnoprästfrågan mm när Katolska kyrkan omfattas av densamma!?? Sedan tycker jag i o f s att det är bäst att inte vänja sig vid uppbördshjälpen, när den väl tas bort står man starkare om människor vant sig vid att offra aktivt. Men om staten ska lägga sig i samfundens inre angelägenheter, ämbeten mm, borde det väl gälla lika för alla kan man tycka!

      Radera
    3. Gunvor,
      kvinnoprästfrågan är förstås inte angiven i lagtexten, däremot står det

      "Hjälpen får lämnas endast till ett trossamfund som
      1. bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på, och
      2. är stabilt och har egen livskraft." (Utdrag ur 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund.)

      Med Mpr:s inställning till kvinnliga präster, utlevd homosexualitet m.m. tror varken jag eller de jag pratat med att Mpr skulle få någon uppbördshjälp. Statens uppfattning om vad som är "grundläggande värderingar" talar starkt emot. Saken är dock inte aktuell, får jag väl tillägga för tydlighets skull. Jag bara nämnde det som den enda riktigt avgörande skillnaden mellan ett icke-registrerat trossamfund och ett registrerat sådant. Och jag håller helt med om att samfundet står starkare utan uppbördshjälp.

      Övervägandena när RKK fick uppbördshjälp vet jag inget om men jag kan gissa att det ansågs självklart att också de skulle få det när lagstiftningen kom till i samband med kyrka-stat-skiljandet. Mpr är lättare att köra över. Vi är ju så få och dessutom så konstiga...

      Radera
  22. BloggarDag och RK,

    -Frågan, oss emellan, är enkel att svara på: om sådan vigsel tycker jag inte!

    -Till RK igen: Är en biskop politiskt vald, samme biskop som är ordförande i ett domkapitel, där domprosten också ingår och där juristkompetens är obligatorisk? Svar alltså nej!

    Hur många gånger måste man på dessa spalter inskärpa, att präster ej avkragas för att de har en viss teologisk (läs högkyrklig) hemhörighet) utan för att de exempelvis brutit mot kyrkoordningen eller kanske brutit mot sina vigningslöften.

    Och det är ingen POLITISK instans som tar kragen ifrån dem, RK. Det är en KYRKLIG som gör det.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men hr Dike då!
      Ogillar du samkönad vigsel? Vadan detta? Inte kan du väl ogilla något den fina, demokratiska folkkyrkan har beslutat om? Det är ju vad din förkunnelse går ut på annars - hur bra den fina, älskade, demokratiska folkkyrkan är och hur rätt den alltid har och hur dumma vi är som inte vill rätta in oss i ledet, utan bryr oss mer om vad som är Guds vilja än vad som är folkets.

      Nu får du allt förklara dig: Är den fina, underbara, älskade, demokratiska folkkyrkan kapabel att göra fel? Att ta fel beslut? Och hur vet du i så fall när detta sker?

      Jag emotser med spänning svaret - om det nu kommer ...

      den Lea

      Radera
    2. BOD!
      Om alla andra ska rätta in sig i ledet när kyrkopolitikerna bestämmer något i den fina, demokratiska folkkyrkan, som du så ofta påpekar, så vore det ju rätt klädsamt om du själv levde som du lär och omfamnar de samkönade vigslarna så som den officiella politiserade varma och goa folkkyrkan ju gör!!
      Arg kyrkomedelm

      Radera
  23. Då det uppenbarligen råder en viss osäkerhet kring frågan om Mpr:s förhållande till SvKy, vore det tacknämligt om någon representativ person (läs:biskop)inom Mpr kunde klargöra vad som gäller. Det är avgörande för min egen del. /RK

    SvaraRadera