söndag 24 januari 2016

Härliga söndag

Redan på fredagen laddar jag för söndagen.
Jag såg annonsen  från Svenska kyrkan Stockholms stift om en väg att finna sitt eget lugn. Meditation kallas det. Man får vara tacksam att det inte kallades kontemplation. Men den lilla vridningen upptäcker jag. Söka och finna Gud är något annat än att finna sitt eget lugn. Sekularisering gestaltas genom begreppsvridningar av detta slag. Alla förstår inte att sekularisering genereras genom små men avgörande vridningar. De vrider bort från själva Saken/Ärendet: Jesus.

Jag fortsatte i fredags med Smålandsposten.
Kl 11 denna söndag annonserades "Befrielsemässa" i Alvesta. Jag undrade med katekesens ord "Vad är det?" och svaret fanns i annonsen:
"Vi bär alla  behov av att ibland komma vidare, bryta mönster och att finna oss själva."
Text och musik av Michael Andersson. Är han en ny evangelist? Vilket är ärendet, kristligt sett?

Självfallet är det möjligt att kristen tro uttrycks i denna gudstjänst.
Självfallet är det lika möjligt att det närmast blir en gudstjänst i gnostikers och svärmandars spår.
I Alvesta församling serveras ännu en gudstjänst kl 18 i Lekaryds kyrka. "Ro för själen" - en stilla gudstjänst.
Men varifrån kommer tanken att kristen tro och stillsamhet hör ihop?
Kom Frälsaren för att tända en brasa att kura skymning vid eller en eld?
I Härlöv, Kvenneberg och Hjortsberga kyrkor är det tomt denna söndag. Så var det inte förr i världen. Vi har rationaliserat vår gudsdyrkan och tappat bort det lokala. Jag kan köra förbi de stängda kyrkorna och säga till Frälsaren: "Herre, kommer du ihåg att vi kunde mötas där. Förr."

I Barometern läste jag betraktelsen.
Där nåddes jag av evangeliet att "som medlem hos Gud, att som lärjunge, finns det alltid mer att göra. Oavsett hur mycket vi gjort så kan vi alltid göra mer." Det är ett glatt budskap att ta till sig.
Jag läste det i morgonväkten och så var den fredagen förstörd, förstås. Jag hanterade nödtorftigt den havererade fredagen genom att läsa om inbördeskriget i Grekland år 1946-1949 med avrättningar av förlorarna fram till 1955.

Det kom mera i betraktelsen:
"Att som medlem hos Gud har vi inte tillgång till något bonussystem, vi får inte ens ett tack." Uppmuntrande att höra men kanske lite tröstande att få beskedet att jag som enskild inte kan göra allt, men alltid göra något - och alltså alltid något mera. "Sprid kärlek och omsorg till medmänniskor och skapelsen på det sätt du är kallad till."

Kaninen är väl en kallelse.
Jag kanske ska klippa av lite av det gräs vi odlar i en bytta och som kaninen sätter sådant värde på? Annars blir jag mest trött på beskäftiga maningar till allt jag ska och måste. Kyrkvärden i Böda hade en poäng: "Du måste inte ett skit", sa hon. När jag citerade detta goda ord i en predikan blev alla kyrkvärdar i Böda oroliga och frågade närmast bibliskt: "Det var väl inte jag?". Det hade det kunnat vara. De var nämligen alla kloka människor.

Nu kommer min enkla frågeställning:
Är det som Svenska kyrkan står för sådant att det vid en okulär besiktning endast kan förstås vara ett budskap anpassat för dem som är försöksutskrivna från en psykiatrisk klinik?
Vilken alldeles normal person utan diagnos ränner iväg för att söndag förmiddag finna vägen till sitt eget lugn eller hantera det där behovet vi alla ibland bär på - ibland? - att komma vidare, bryta mönster och finna oss själv eller höra en uppsättning förmaningar om allt vi måste och allt detta är aldrig tillräckligt mycket?
Är inte till och med vintersport (snöskottning?) något för min mänsklighet mer befrämjande än detta?

Jag skriver inte mer.
Jag har ju lovat Strukturutskottet att vara snäll på söndagar.


36 kommentarer:

  1. Där ser man. När jag går till kyrkan gör jag det för att möta Kristus, inte finna mig själv. Mig själv har jag redan alldeles nog och över nog av.

    Den nya religionen syns mig mycket lagisk. Det är bara jag, jag, jag, hela tiden. Det är ingen hejd på allt vi människor ska åstadkomma.

    SvaraRadera
  2. Men kära nån då, delta i mässan!

    Till bloggaren skriver jag bara i lugn och - som alltid - nedtonad form - åk till befrielsemässan, delta i den och hör vad som sägs, innan tvärsäkra omdömen kommer.

    Jag blir så ledsen över förhandsomdömen och kritik grundad på enkla kyrkounderrättelser och kritikerns egen teologi.

    Alltså, bäste bloggare, se och hör först, kritisera sedan (om det är befogat) eller beröm (om det finns grund för detta)!

    Trevlig söndag!


    BENGT OLOF DIKE


    Det är väl ett bra, rimligt och icke oklokt råd?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bengt Olof! Om jag skall köpa god ost att äta till ett glas rödvin, då går jag ner till Hötorgshallen eller till en välsorterad speceributik. Jag finner det meningslöst att gå till 7 Eleven, även om de kanske har något plastinpackat.

      Radera
    2. Dike: Söndagens gudstäsnt ska inte vara ett specialevemang för folk i vissa livsomständigheter, utan hela kyrkans veckoliga böner tillsammans inför Gud. Gudstjänst är inte underhållning, lika lite som ett sjukhus är en konstutställning.

      Radera
    3. Jag pratade just med min pappa om dig Göran, (ni har tydligen träffats några gånger men jag fattade inte riktigt sammanhanget!) Men han sa att det var fullt i S:t Jacob när du predikade.

      Radera
    4. Ja, jag var präst i S:t Jacob i Stockholm från 1983 till 1998, då det inte passade att jag var kvar där längre. Det kom ganska mycket folk till våra högmässor, en hel del på vardagsmässorna också. Hälsa pappa, vem han nu är!

      Radera
  3. Bäste bloggare! Jag tror inte att en försöksutskriven från psyket har mindre behov av andlig föda än andra. Snarare tvärt om och den personen är ofta mer receptiv än andra./Gustaf Björck

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt! Tack för att du talar för min sak, Gustaf!

      Radera
    2. -Ibland tror jag nästan att det är ännu mindre lyckat med dårhusskämt än med sexistiska skämt, suckar Maja. Nu har vi nästan fått hyfs på bloggaren i ett avseende, och så kommer det här, fortsätter hon uppgivet.

      Vi andra säger ingenting. Särskilt inte Bill och Bull, som båda har bokstavsdiagnos.

      Elaka Katten Måns

      Radera
    3. Men bårhusskämt går väl alltid för sig? Om man blir försöksutskriven från bårhuset kan det visa sig att man inte alls är så död som man först trott och med rätt stöd och hjälp kan många återgå till ett normalt liv.

      Radera
  4. Vaddå? Här är det konsert, rätt och slätt, med Skottårsorkestern! KL.17!

    SvaraRadera
  5. Jag har mycket svårt att tänk mig att Bengt Olof Dike skulle gilla en befrielsemässa. Eller har du blivit radikal på gsmla dar?
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  6. DNH - den nya handboken - kommer att göra ingen nytta alls då alla ändå hittar på egna varianter.
    Hade inte lagen tvingat SvK att hålla gudstjänster så hade det kanske blivit konserter av alla samlingar?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är inte så säker på det. Den som avviker från DNH kan säkerligen komma att "avkragas" om avvikelsen sker åt fel håll.

      Radera
    2. Så länge som överprövandenämnden ogillar avkragningsförsök p.g.a. bibelutläggning som i fallet Olle Fogelqvist så tror jag inte att det är någon större fara.
      Det förvånar mig dock att dessa ständiga avvikelser från gällande handbok inte ens är föremål för diskussion. Det var väl senast på tidigt 1990-tal som något domkapitel hade något liknande på sitt bord?
      Jag har för mig att det blev erinran utan prövotid den gången.

      Radera
  7. +Göran, Gustaf Björk och Gustaf (identisk med den förre???)

    -Det finns i era kommentarer en något obehaglig elitistisk ton, som just på förhand och på basis av kyrkounderrättelsen, som bloggaren läst, underkänner det utlysta temat.
    Ett slags förakt för den förvisso enklare osten i nämnda butik, när bättre kvaliteter finns i (dyrare) ostaffärer. Men ingen av er vet ju vad som uttrycktes i befrielsemässan, ingen av er kan döma ut den. Samtidigt smärtar det mig att läsa ironiska kommentarer, som anspelar på våra medmänniskor med diagnoser. Jag tycker de är malplacerade.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag bevistade en gång för drygt ett par år sedan en s k solidaritetsgudstjänst där förkunnelsen gick ut på att det vore bäst om oppositionen fick ta över styret. Den sittande (för två år sedan) regimen hade övergivit Guds vägar hette det. Mera sådant i Svenska kyrkan!
      /Sub versus/

      Radera
    2. BOD: -"Det finns i era kommentarer en något obehaglig elitistisk ton, som just på förhand och på basis av kyrkounderrättelsen, som bloggaren läst, underkänner det utlysta temat."
      "Erfarenhet" kallas detta, BOD! Många som skriver här går faktiskt i kyrkor,delatr i gudstjänster fysiskt och tittar inte bara på dem i TV. Man har varit med. Man har sett. Och säkert också hört. Om den enda gudstjänsten en söndag är en "temagudstjänst" innebär det att söndagens ordinare stapelföda har ersatts med tårta och att församlingen-om det finns någon-går miste om viktig näring och balanserad kost.
      Vilken kyrka fick äran av BODs närvaro igår? Hur var det?

      Radera
  8. Jesus som Frälsare får inte plats i de mässor som nämns i bloggen.

    Eric Malm

    SvaraRadera
  9. Utan tvekan finns det nuförtiden ett stort och brett sortiment i konsert- och eventorganisationen Sv"k", det måste medges. Med det ena namnet fantasifullare än det andra. Man kan även iaktta hur etablerade trender avlöst varandra genom åren. Nu var det faktiskt ett tag sedan vi bjöds på Elvis-"gudstjänst". Rimligen borde David Bowie få sin chans 2016. Eller Lady Gagga, ety något till åren kommen. Disco- och technomässor för “konfirmanderna” finns för sin del inom det närbelägna brunnska reviret. På landet finns mc-"gudstjänster" med Cornelissånger och korvgrillning samt, för besöksstatistikens skull, några korta avslutande "ord på vägen" från en "präst" som säger att "man kan se mycket vackert från en motorcykel". Och det är ju sant. För nåt år sedan under älgjakten tog en prästinna på sig en älghuvudmössa och hade "älgsmål". Det kom med i tidningen. Om några andra kom framgick inte. Gubbarna var ute och jagade. Vi ser nu framåt mot "reformationsjubileet" 2017 och de fantasifullheter som kan tänkas komma med där. Kanske får vi uppleva en gammaldags häxbränning igen? Eller en modern avkragning för att visa att man även har utvecklats lite i (den Dikeskörda) "folkkyrkan"? Andra får kanske nöja sig med att sitta och bli bespottade i kyrkstocken? Det förtretliga orosmolnet är förstås hur många som framöver är villiga att avplockas 3.000 i årlig "kyrkoavgift" för att finansiera "verksamheten". Detta kan dock i sig användas till något att meditera över. /John

    SvaraRadera
  10. Mikael Liljeström,

    -Nu gällde saken den skrivna förhandsdomen, dvs att kritisera en mässa utan att veta vad den innehöll och vad som sades i den. Detta skall vi - ni kritiker - akta oss/er väldigt noga för. För övrigt brukar tårta ibland komma till kaffet efter stapelfödan. Så inget ont om något av dem!

    TV-gudstjänsten från Dekarsögården utanför Ö-vik var min i går, om nu den informationen är viktig.
    Vilken var Din?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  11. Min var 2 1/2 timme oavbruten gudstjänst, i kyrkan, med folket, böner från tusen, tvåtusen och tretusen år , levande och skönt och det var, faktiskt, underbart. Gå i in i gudstjänsten, titta inte bara på!

    SvaraRadera
  12. Ja, den informationen är viktig för att förstå från vilken punkt du ser på kyrkan. Och den är, så långt du själv berättar -utifrån. Det kan stämma med vad du skriver, för även om du vill din kyrka väl-vilket är hedervärt- så känner du den inte inifrån. Därför förstår du inte de människor som gör det, och för vilka detta är oerhört viktigt, för där möter de Gud. Join them!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, Mikael, för din insats här!

      Radera
  13. Mikael Liljeström,

    -Är det längden på gudstjänsten/mässan som avgör synen på besökarens tro och andlighet? Jag kan inte tolka Dig på annat sätt än att Du anser detta.

    Elisabeth har också skyndat sig att tacka för "din insats", vilken den nu är. Men glöm inte att saken från början gällde uttalanden om och utgjutelser mot det utlysta temat för en mässa, utan att någon på förhand kunde veta något om den.

    Sedan, Mikael Liljeström, skall Du vara försiktig med jämförelser mellan Svenska kyrkans gudstjänster och de ortodoxa kyrkornas. Dessutom bör Du avhålla Dig som företrädare för en annan kyrka att kritisera vår svenska kyrka och dess biskopar. Det är inte att verka i god ekumenisk anda.

    Jag hoppas att Elisabeth delar denna åsikt, även om jag inte förväntar mig, eller begär, att hon skall tacka mig för "Din insats . . ."

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är inte utan man undrar vilka som enligt Bengt Olof Dike är skickade och lämpliga att kritisera Svenska Kyrkans biskopar om de någon gång mot förmodan skulle uttrycka heretiska teologiska tankar?
      Lekmän i SvK? Präster i SvK? Präster i andra kristna samfund? Lekmän i andra kristna samfund? SvKs förtroendevalda via kyrkomötet?
      Eller står kanske biskoparna över alla former av heresier tills de pensionerat sig och därefter kan få en wandensjö-knäpp?

      Radera
  14. Bengt Olof Dike uppmanas härmed att visa var jag kritiserar Svenska kyrkans biskopar -av vilka jag är bekant med mera än en.
    Jag har en viss kompetens att jämföra kyrkors gudstjänster och tycker det är intressant och ofta givande-jag har hållit på med det i fyrtiofem år.
    Till god ekumenik hör att man kan vara uppriktig på ett rakt och kärleksfullt sätt. Jag försöker göra det här, säkert ganska bristfälligt, men "underlåtenhet att handla ligger mera till last än misstag i metod och mål" för att citera något som står i Försvarsmaktens skrifter. Som omväxling!

    SvaraRadera
  15. Mikael Liljeström och Peter T,

    -Den förstnämnde uppmanas härmed att gå tillbaka en dag och se vad han skrev i flera inlägg då. Nästan alla vädrade kritik mot kyrkan med texter om att någon (han förstås) är skyldig att kritisera någon (annan) som inte följer läran (Liljeströms tolkning förstås.

    Samma attityd finns hos Peter T: ett slags självpåtagen "skyldighet" att ställa andra till svars, om de inte har samma teologiska uppfattning som Peter T.

    Det är denna "höga-hästen-inställning" som jag starkt vänder mig emot. Med vilken rätt utser herrarna sig till överprövare av Svenska kyrkans biskopar och präster?
    Den frågan är avgörande: med vilken rätt?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta svar kan jag inte tolka på annat sätt än att Bengt Olof Dike anser att Svenska Kyrkans biskopar aldrig och av någon ska kunna kritiseras för teologiska uttalanden.

      Att pröva allt och ta vara på det som är gott är en bibilisk princip, liksom att förmana och korrigera dem som är på villovägar.
      Att kunna kritisera är också en av demokratins hörnstenar, så det finns ett visst fog för att säga att när kritik blir meningslös så upphör också möjligheten att påverka demokratiskt.

      Att påtala vikten av att kunna kritisera beskrivs av BOD som "självpåtagen skyldighet att ställa andra till svars".
      Ja, att kritisera är ett självpåtaget ansvar och en skyldighet för alla som vill leva i ett demokratiskt samhälle eller påtala det som kan förbättra sakernas tillstånd. Om man vill kalla det för "höga-hästen-inställning" så får man nog säga det samma om alla journalister i detta land.

      Men det fördunklar inte det faktum att Bengt Olof Dike genom sitt genmäle styr bort ifrån den faktiska frågan;
      "Vilka... är skickade och lämpliga att kritisera Svenska Kyrkans biskopar om de någon gång mot förmodan skulle uttrycka heretiska teologiska tankar?"

      Radera
    2. Någonstans på vägen börjar jag undra: Driver du med oss, Bengt Olof?

      Radera
  16. BOD. När det gäller att tolka bibeln, så är vi alla
    läskunniga skyldiga att kontrollera vad som förkunnas.
    Varje vigd präst har det största ansvaret, men i våra
    dagar är det inte självklart att han/hon tar det.

    SvaraRadera
  17. Jag skulle gärna vilja veta vad Bengt Olof Dike tror att det ska komma för gott ur en befrielsemässa och vad ont de stackars Alvestaborna kan tänkas ha gjort för att utsättas för en sådan.
    Jag är uppriktigt förvånad över ditt oförtrutna försvar för vänstervridningen i svenska kyrkan.
    Canutus Hahn

    SvaraRadera
  18. Till kritikerna ovan,

    Vem avgör vad som är heretiska tankar? Du Peter T? Och Liljeström försöker komma ifrån samma sakfråga med att göra sig lustig. Inget mer. Sven Andersson utnämner sig själv till överste kontrollant av kyrkans biskopar.

    Canutus Hahn påstår på fullt allvar att jag försvarar vänstervridningen i kyrkan - jag som tvärtom såväl i KM som i artiklar och muntliga framträdanden starkt har kritiserat den. Bloggaren minns säkert en intensiv KM-debatt, där jag tog upp dåvarande biskop Jonsons Kinaresa och andra vänsterinslag. Och hur många gånger hag inte kritiserat Sören Ekströms vänsterkurs. Men av någon underlig anledning har bloggarDag alltid vad gäller Ekström legat lågt och avhållit sig från att kritisera den tidigare generalsekreterarens politiska utsvävningar.Vad detta nu kan bero på. Plats för gissningar . . .

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Detta svar kan jag inte tolka på annat sätt än att Bengt Olof Dike anser att Svenska Kyrkans biskopar aldrig och av någon ska kunna kritiseras för teologiska uttalanden. Det är inget svar på en fråga att anklaga den som frågar för att insinuera ett eventuellt svarsalternativ.

      Bengt Olof Dike styr återigen bort ifrån att svara på den faktiska frågan;
      "Vilka... är skickade och lämpliga att kritisera Svenska Kyrkans biskopar om de någon gång mot förmodan skulle uttrycka heretiska teologiska tankar?"

      Jag kan i ämnet rekommendera läsningar av den nyutkomna svenska översättning i urval av Irenaeus "Adversus haereses."
      http://www.artos.se/tidiga-kyrkan/mot-heresierna

      Vi kanske kan enas om att han var skickad och lämplig att kritiserar irrlärarna?
      Frågan är om Bengt Olof Dike anser att någon nutida person är skickad och lämplig på liknande sätt som Irenaeus var då?

      Radera
  19. BOD. Men gode broder! Menar du att bara jag är läskun-ig? Jag skrev ju att alla läskunniga var skyldiga att
    kolla med bibeln. Då räknade jag med dej också...

    SvaraRadera
  20. Om man som kristen boende i Alvesta kommun inte vet vem Michael Andersson är, då har man gjort bort sig rejält!

    SvaraRadera