lördag 30 januari 2016

Mammons goda till biskopar och andra

Repliken var Eric Grönlunds: "Jag skulle gärna bli biskop och predika samma goda evangelium men till högre tariff."
Det sägs att de nya biskopslönerna orsakar problem. För biskoparna?
75 000 i månaden för de släta biskoparna och 85 000 för ärkebiskopen. Det är jämförelsevis kanske inte så mycket om man ser till de bäst avlönade kyrkoherdarna, inte minst om dessa också har ett prostarvode. Men det är mer lön än vad komministrar lyfter och mer pengar än vad som tillfaller pensionerade komministrar. Ska jag med onda ögon se på att Gud är så god? Bort det!

Lönefrågan kan förstås vara besvärande men kanske mest om lokalpressen skulle publicera vad kyrkoherdarna tjänar för då skulle lärare, sjukvårdspersonal och poliser kunna tänkas ha synpunkter på sitt medlemskap i Svenska kyrkan.  Detta är kategorier som inte riktigt går på att det är så mödosamt i det kyrkliga. Lönerna skulle kunna vara lägre, i paritet med lärarnas och så skulle arbetsmiljö och fortbildningen vara så mycket bättre, tänker jag.

En rik kyrka är Svenska kyrkan - och det har sina risker för självbilden. Det är lätt att den som tänker sig vara rik egentligen är eländig och ömkansvärd och fattig och blind och naken. Uppb 3:17 Visst kan vi sanningsenligt säga att det finns en mängd myter om Svenska kyrkans rikedomar för alla slutsiffror bör divideras med 6 miljoner (medlemmarna) för att siffrorna ska bli hanterliga och så bör vi säga något om alla löpande kostnader - men icke desto mindre. Det finns resurser. Det märkliga, som jag ser det, är att så lite till sist används för att hantera den samtida situationen - det nihilismens tolkningsmönster som fångat människor i sin intighet så att de inte ser - och ser de något, luras de in i lagiskhet och religiositet.

Nu är jag anhängare av det som kallas misstänksamhetens hermeneutik. Det är en hållning som i grunden är kritisk. Men är jag fel ute?

Om folk vill ha en kyrka som mer ägnar sig åt välvillig välgörenhet än åt gudstjänster, mer åt kyrkobyggnader än åt tro - och är beredda att erlägga kyrkoavgift för detta, ska jag då fortsatt bråka över att Svenska kyrkans pengar går till detta och inte till sådant som tidigare uppfattades vara kärnverksamheten?

Morsan och min moster/gudmor är båda sedan länge döda. De var beredda att av skattade pengar tillföra det kyrkliga medel för olika väsentligheter och det kunde skänkas till kyrkans prydande och göras oavlönade insatser. De visste vad det kyrkliga går ut på - men de var redan på sin tid en minoritet. Jag har nog tänkt att kyrkfolkets trogna insatser nu försnillas - men var inte den tanken fel?

Nya pengar kommer in och med dessa nya pengar också nya prioriteringar. Visserligen skulle för tron väsentliga satsningar kunna göras och systemet hantera de lycksökare som är snabba på att skaffa sig resurser hållas efter - men finns inte det intresset, varför skulle då min själ bedrövas? Och i det kyrkliga kommer ju alltid pengar någon annanstans ifrån. Från nationell nivå eller från stiftet, sägs det, och då satsar man stort och kanske en hel del på sådant som inte naturligen knyts till församlingens gudstjänstliv. Det anställs uppenbarligen rätt mycket personal som inte på något rimligt sätt är kyrklig, men trevlig kanske. Söndag förmiddag befinner sig de flesta på lönelistorna i Svenska kyrkan någon annanstans än i gudstjänsten, det vet vi. De kan självfallet inte förnya kyrkolivet - men vad det detta som önskades? De får sin lön och gör sådant som de betalande kan uppskatta. Flyktingar i dagsläget, barn, unga och gamla i övrigt. Då kanske lönerna till ett drygt dussin biskopar inte är det stora problemet mer än för de missunnsamma? Och då har jag inte skrivit ett ord, inte ett enda, om biskopar som håller sig undan problem som kan ställa till det för dem. Inför problem anlägger de en from och bekymrad min. För det ska de kanske betalas generöst? Lönen är status och medverkar till bilden av biskopen som upphöjd. Kan det verkligen vara ett problem?

Var har jag annars inhämtat att detta med biskopslöner skulle vara ett bekymmer?
http://www.dagen.se/kronikor/biskopslöner-ger-kyrkan-problem-1.312891
Ge biskopar höga löner, men säkerställ att de predikar samma goda evangelium som Kyrkan bekänner sig till, hur vore det som målsättning?

11 kommentarer:

  1. Vad sägs om lön efter behov?
    Apg som inspiratiomskälla...
    Uffe Berggren

    SvaraRadera
  2. Men BloggarDag vet ju faktiskt bättre!

    -Vänligen bäste bloggare, ställ inte kyrkobyggnader mot tro. Det ena utesluter nämligen inte det andra. Skall man alltså göra sig av med kyrko- och andra byggnader, som behövs för verksamheten?

    Vidare vet naturligtvis bloggaren - med ett förflutet i Kyrkofonden - att Svenska kyrkan inte är en rik kyrka sett till hel- och framtiden och med tanke på de årliga utträdena, som successivt försvagat ekonomin kraftigt sedan den olyckliga skilsmässan mellan kyrkan och staten genomdrevs mot församlingarnas vilja. Ett stort antal församlingar har redan, sedan det trygga äktenskapet slogs sönder, tvingats vidta påtagliga besparingsåtgärder med just försäljningar av byggnader (har missionsarbetet påverkats positivt av dem?, indragningar av personal och annat.

    Sammanslagningarna av församlingar är en annan konsekvens av den sviktande ekonomin.

    Allt detta vet fuller väl bloggaren. Ändock påstår han alltså att kyrkan är rik. Låt oss härmed bestämt dementera påståendet. Kyrkan är INTE rik! Kyrkan måste rusta för en allt sämre ekonomi i framtiden!
    Kyrkan måste spara alltmer! Löneläget för kyrkoherdarna behöver ses över och hållas igen. Deras löner har rusat iväg alltför fort.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, vår löneutveckling har absolut varit god - men käre Bengt Olof: det gick att utträda före 2000, och många gjorde det också. Skattebeskeden med kyrkoavgift i kronor ist f procent är det som drivit ut folk. Sedan har några gått pga otydlighet och några pga tydlighet.
      Kh på landet

      Radera
  3. När jag studerade med Jehovas Vittnen i början på 80-talet imponerades jag av att de s.k resande kretstillsyningsmännen ( motsvarande biskopar ) endast uppbar fickpengar, 1500/m om ja minns rätt. Och att de hade en liten lägenhet att landa i. Mest kinesade de hos församlingsmedlemmar. Det fanns också annat som imponerade men inte fullt ut som ni förstår. / Patrik DeMesta

    SvaraRadera
  4. Arbetaren är ju värd sin lön, men det blir ju förödande med "lejda herdar" som bara "sörjer för sig själva" och "förskingrar fåren" (Jer 23, Hes 34).Erfarenheten av dåliga herdar finns genom hela frälsningshistorien. Våra nuvarande och framtida biskopar står under ett hårt tryck att tvingas anpassa sig under sekulära villkor. Några tycks uppfatta denna anpassning som en dygd eller nödvändig utveckling andra har större motståndskraft.

    SvaraRadera
  5. Så länge det finns ett kraftigt pengainflöde kommer denna alltmer gnisslande verksamhetskarusell att snurra. Det viktigaste man behöver göra är att strypa tillgången på medel genom att få den stora mängden passiva sv"k"-medlemmar att ifrågasätta sitt medlemskap i organisationen och lämna den. Dagens 6,25 miljoner medlemmar återspeglar inte på något sätt något genuint intresse. "Reformationsjubelåret" 2017, som samtidigt är kyrkovalsår, kommer därmed att bli ett rekordår för sv"k"-utträden. Flera riksomfattande kampanjer kommer att medverka till detta varav några inleds redan i år. Målet för 2016 är 250.000 aktiva utträden och "reformationsåret" 2017 500.000. /John

    SvaraRadera
  6. Hur ser löneläget ut för biskoparna i den sbabbast växande lutherska kyrkan, den tanzaniska?

    SvaraRadera
  7. Att Kyrkan har ett antal "passiva" medlemmar som trots allt vill vara med och betala borde ju inte vara ett problem i sig om det bara finns kloka människor i centrum som förstår att använda resurserna rätt. Om man ska bedriva ungdomsverksamhet eller körverksamhet eller diakoni eller något annat så är det ju ingen nackdel att ha lite pengar. Även den ohederlige mammon kan ju enl. Skriften användas till något gott. Sedan önskar man naturligtvis att så många som möjligt skulle vara delaktiga i Kyrkans liv fullt ut.

    /Håkan

    SvaraRadera
  8. Domprost Jensens underbara psalm (nu utesluten i Norge) om Jesus och den rike ynglingen kanske kan vara ett memento både för svenskkyrkliga stiftschefer och alla oss andra: http://www.friapsalmboken.blogspot.se/search/label/P%C3%A5%20den%20unge%20man%20han%20s%C3%A5g

    SvaraRadera
  9. Detta kanske är OT, men jag vill ändå passa på att visa på denna "bredsida" mot lekmannainflytandet i Kyrkan från självaste Karl Barth. Jag har inte plöjt igenom hela Church Dogmatics utan jag upptäckte texten tack vare en hänvisking från de Lubac ( A Brief Catechesis...). Barth skriver: When the laity has come to have a part in Church government, with its stronger contact with the spirit and practice and tendencies of the surrounding world, with its more limited knowledge and understanding of Church history, with its formally smaller onligations, with its greater freedom of judgement and imagination in face of tradition, with its cheerfully over-simplified desire for action, it has often proved to be a most important point of entry for the most diverse errors and confusions, which do not threaten only some orthofoxy old or new but the very understanding and progress of the Gospel itself, and in the development of which theology and the official ministry, as shown in Roman Catholicism quite openly by the riotous growth of Mariology and in Protestantism no less openly by certain Liberal outrages culminating in the events of 1933, have often proved to be only ghe mouth-piece of what is merely presumed to be vox populi (CD, vol 4 bk 3 s 35).

    SvaraRadera
  10. Måste bara även få hänvisa stiftschefer och andra till Philipp Nicolais psalm om den sanna rikedomen, hos oss i Sverige ofta sjungen vid jul eller kyndelsmäss. Nicolai skrev den på fyra timmar i sträck och missade middagen (enligt O Lövgren, Psalm- och sånglexikon, Gummesson 1964), och min översättning/bearbetning tog nästan lika lång tid igår kväll (men jag hade hunnit äta middag först).

    Om han komponerade den underbara koralen (som kallats "koralernas drottning") samtidigt vet jag inte, men versmåttet uppfann han tydligen själv enligt tyska Wikipedia (när texten skrivs ut centrerad istället för vänsterställd liknar varje strof en nattvardskalk).

    Så här blev den Psaltaren 45 och Höga Visan-inspirerade texten i min version: http://www.friapsalmboken.blogspot.se/2016/01/du-morgonstjarna-mild-och-ren.html

    Glad Kyndelsmäss på er allesammans (vi firar väl i dagarna tre, eftersom Fyrtiondedag Jul infaller på tisdag?)! Hemma hos oss blir det julgransplundring ikväll, eftersom kyrkoherde Pär tycker att det är för tidigt att slänga ut julsakerna till Tjugondedag Jul (Knut) och julljusen därför fortfarande lyser i församlingsgården.

    SvaraRadera