Hålla boskap och odla fikon

Hålla boskap och odla fikon var vad profeten Amos önskade sig - men Herren tog honom från hans hjord och därför fick Amos skäll av översteprästen i Betel. Amos är en uppviglare. Riket tål inte hans profeterande. Templet är konungens tempel, en rikshelgedom.

Detta kanske är ett bibelavsnitt att minnas (Amos 7:0-15) när Uppsala domkyrka presenteras just som rikshelgdedomen. Jag säger inget annat än att Guds ord aldrig blir antikverat eller begränsat till händelser i Betel, en stad som nu är en grushög.

Uppskattning från Makten är dock alltid roligt att få. Som när kulturministern talar till Nordens biskopar. Det är en text från Regeringskansliet som rymmer en del information.

Alice Bah Kunke finner det inspirerande att få möta biskoparna och talar engelska till de kära biskoparna: "Dear Bishops".
"In many perspectives you represent tradition, faith, and, not the least, future." Inte minst framtid, den satt som en smäck.

"In your hands lie such great possibilities to shape our Nordic Countries" - och ett stort ansvar. Biskoparnas tal och handlingar - men det gäller också "every priest and welfare worker" (då börjar ett och annat gå upp när det gäller ministerns syfte. Kyrkan placeras i välfärdsbranschen) - "has a great impact on our common way forward".
Håll i er nu - och det är ett statsråd i en S-ledd regering som talar:
"Actually, in many cases you are the ones who have the best possibility to find and create this common path, where everyone can be included, listened to and inspired to share the political, cultural and religious space in our part of the World."
Det är väl lika bra att biskoparna tar ledningen och makten, för vad ska vi ha partipolitiker till?
You are the ones!

Statsrådet kom in på frågor om kulturarv, som "is a great resource in making an including society". Regeringen vill se ett Sverige "with many stories to be told and different voices to be heard" och detta är ett inkluderande användningssätt när det handlar om kulturarvet.

Så kommer flyktingfrågan.
"In all this, the Swedish Church stood out as one of the bravest, strongest and most dedicated helper we ever have witnessed."
Påminde sig biskoparna om att det var Frimodig kyrka som skrev motionen till kyrkomötet år 2014? Och 2015 också, för den delen.

Avslutningsvis handlar det om att hålla ihop Sverige.
"I see interfaith cooperation as a key element to that aim, and I see The Swedish Church as a key partner in making this possible."

Då vet vi.
Bruket av versaler tycks förvirrande, jag har återgett korrekt, men skymmer inte statsrådets budskap. Antje Jackelén brukar uttrycka sin glädje över att religionen är tillbaka i det offentliga rummet trots allt tal om sekularisering. Här syns det tydligt.

Några av oss blir rätt skrämda nu. Det som kallas "The Swedish Church" ska åstadkomma social integration, språkcaféer och religionsdialog och detta är "great possibilities" för biskoparna, de med de bästa möjligheterna. Ja, ni fick citatet ovan. "Förbannat vare festljugeriet", sa Strindberg. Men här är något mer. Här är en politisk deklaration och en uppenbar avsiktsförklaring.

Biskoparna blev säkert glada över att vara så högt skattade av ett statsråd. Vi andra kan fundera över skillnaden mellan den kyrka som här träder fram, "The Swedish Church" och den vi tänker: "Church of Sweden". Den ena är aktör för svenskhetens religiösa intressen. Den andra uttrycker Kyrkan inkulturerad i ett land men först och främst alltid Kyrka.
Ju mer det talas, desto tydligare blir motsättningen. Låt inte lura er. Jag säger Warthegau!

Nu har jag nästan glömt skriva om  Andrev Waldens insikter.
Han skrev krönika i Aftonbladet. Potatisen blev inte basföda förrän sent och det var, håll i er, Kyrkan som motarbetade knölen.
Den var inte nämnd i Bibeln, växte i jorden och tydligen därmed i förbund med djävulen - "som om den trivdes i djävulens närhet".
Det var konstigt. Folk åt kålrötter. Nämns kålrötter i Bibeln? Nä. Och kålrötter växer i jorden. Det närmaste kål i Bibeln vi kommer är Ordspr 15:17, men vilken sorts kål det då är, vet jag inte. Blomkål. grönkål, vitkål, broccoli, savojkål, rödkål eller vad?
Skulle folk förr i världen mena att alla rötter därmed trivdes ihop med djävulen? Hur dumt kan det bli?

Potatis är verksamt mot sviktande erektion, påstår Valden att det hävdades. Om detta vet han berätta: "vilket knappast mjukade upp kyrkans potatiskritiska linje". Nä, förstås inte. Givet att kuren fungerade. Men var har Valden inhämtat att präster i norra Europa eller i England skulle vara sexualfientliga? Och vad skulle präster och munkar i det katolska ha för bekymmer med sviktande erektion?
Andrev Valden har fel om nästan allt.
Minns ett: Aftonbladet behövs om idiotierna ska komma upp i ljuset, säger jag.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/andrevwalden/article23103290.ab

Pinsamt kan vi väl enas om att det hela är.
Är inte ett grundläggande krav på journalister att dom inte är rena idioter utan kritiskt kan pröva sina faktauppgifter? Och insikten borde bekymra, att med den obskurantism som är att betrakta som allmän bildning om kristen tro i vår tid, kan uppenbarligen vad som helst påstås och journalisten får till och med betalt för det. Svår insikt för en kyrkokristen smålänning!
Men ta en potatis till pastorn. Det kan inte skada! Hellre hård potatis än mjuk spaghetti.

Man kanske skulle börja ägna sig åt att hålla boskap och odla fikon bara för att lugna nerverna.
Jag kan nästan avundas bloggkommentatorerna, som nu har semester och slipper kommentera. Kommentarsfältet är sommarstängt.