Efter vippedagen

Vippedagen är onsdag, den dag då veckan vippar över mot helg. Jag vet inte vem som kom på ordet, men det ger positiva känslor.
Torsdagen blev dock svår.

Jag tror den ställde till det redan från början. Jag glömde min telefon när jag for till Växjö för att uppsöka verkstaden. Bilen håller på att ramla ihop. I varje fall släppte listen som bakluckan lyfts med. Å andra sidan fick jag möta kundmottagaren Jonas Schliemann på Toyota. Han är släkt med den världsberömde arkeologen Heinrich Schliemann (1822-1890). Jag frågade, så han skröt inte. Då piggades jag upp, Jonas ordnade mig en verkstadstid och gav ordentliga besked om vad kalaset skulle kosta. Inte ens detta förtog mitt goda humör. Men så mindes jag vad som fällt mig på morgonen. Tidningen Östra Småland.

Jag nåddes av beskedet om sextrakasserier vid biskopens besök i Salvestaden, Kalmar.
Där bor romerna. "Kvinna anstastad på Salve under biskopens besök", löd rubriken.
Som många andra undrade jag förstås förfärad vad biskopen tagit sig för.

Det var inte han, begrep jag efter en stunds läsning. Han och hans följe hade ingenting sett.
Nå, intresseklubben noterade fram till dess, att det varit något som blivit fel i det där lägret. Det noterades,  men inte mer. Modéus II fann det dock angeläget att på Facebook (sociala medier!) ta avstånd från alla sextrakasserier. "Oavsett hur eller av vem de äger rum."

Hade någon tänkt att biskopen skulle vara för sådana?
Inte jag renhjärtade i alla fall.
De som uppenbarligen undrat, måste alltså få ett snabbt besked. "Sexuella trakasserier är aldrig acceptabelt oavsett hur eller av vem de äger rum."
Nähä. Hur är det med andra trakasserier då? Acceptabla om de äger rum på ett sublimt sätt och utförs av - ja, vem?
Modéus II vädjade också om att denna händelse inte skulle leda till att utsatta EU-migranter som grupp skuldbeläggs. Det var torsdagen.

I går fredag körde Östra Småland ännu en sid 1 med rubriken "Biskopen: Sextrakasserier oacceptabla var de än sker".
På sidan fyra löd rubriken: "Biskopen: Upprörande och helt oacceptabelt".
Hur eller hur så går moderaterna i Kalmar ändå ut med kravet på att hela lägret ska stängas. Kraven är gamla, men fick förnyad styrka av det som hände i samband med biskopens besök. Hans ord har sålunda förklingat ohörda. Av de lokala moderaterna i alla fall. Socialdemokraterna försvarar lägret såg jag i Östra Småland denna lördag.

I det stift Modéus II härskar över, har en man sydost om Ljungby förgripit sig på en häst.
Modéus II borde känna sitt ansvar att ta upp den händelsen också. Tidelag är vad som avses. Nu gick ju Modéus II i en parad som fylkats under slagordet att "all kärlek är bra kärlek", men ser jag nyhetsrapporteringen så tycks den kärlek som blir tidelag inte vara bra.
Vad säger Modéus II?
Ska han säga till kvinnan, som äger hästen och såg vad som skedde och fann det hela förfärligt, att hon inte ska vara ledsen? All kärlek är bra kärlek. Vad vill han säga oss andra? Att stoet kan få gå med i nästa Prideparad som Modéus ansluter sig till?

Jag funderar.
Om Modéus II har synpunkter på det ena, som på ett rätt oklart sätt har koppling till honom bortsett från att han var i närheten (betyder det att kvinnor ska akta sig för att komma till folksamlingar där Modéus II är eftersom de är ungefär som riskfyllda festivaler?) men i fallet om stoet faktiskt offentligen har manifesterat för att all kärlek är bra kärlek - kan vi då inte förvänta oss ett uttalande?

Jag ställer således inte fram orimliga önskemål.
I Smålandsposten läste jag i går det stora uppslaget om Modéus II. Han är "en tydlig ledstjärna i kampen för generös flyktingpolitik och homosexuellas rättigheter."
http://www.smp.se/lordag/fredrik-modeus-kyrkan-maste-tala-for-allas-lika-varde/

Tydlig ledstjärna, det är en fint sagt om en biskop.
Fast kanske ledstjärnan skulle gälla Guds rike lite mer explicit?
Det har sitt pris, dock. Det förvånar mig inte. Biskoparna var de första att avrättas i fornkyrkans martyrtid.
"Som offentlig person i humanismens namn får han per automatik sin beskärda del av hat och hot." Här har ni det. Igen.
I humanismens namn uppfattas biskopen agera. Inte i Jesu namn. Perspektivförändringen berättar. Hur det är med hat och hot vet jag inte. Alla biskopar tycks jobba i ett riskyrke numera. Det blir som det var.

Modéus II tittar ut genom fönstret och ser i sensommarkvällens motljus staden och två pampiga tornspiror.  Nu vet han berätta:
"Rädsla skapar oförsonlighet, men det gäller att inte polarisera debatten."
Det är vackert sagt, men är det sant? Är det inte en poäng att i debatten göra alternativen tydliga och i vems intresse ska inte detta renhållningsarbete ske?
Är det annars en poäng att psykologisera?
Rädsla skapar oförsonlighet. Är det verkligen så?
Oförsonlighet skapas väl i normalfallet av kränkningar. Rädslor kan försvinna. Kränkningen sitter djupare.

Modéus II vet vad som nu gäller:
"Just nu är det väldigt angeläget att vi kämpar för demokrati, yttrandefrihet, öppenhet, tolerans, medmänsklighet och fred - värden som vi länge tog för givna men som inte längre känns självklara."
Det är också vackert sagt. Men vad betyder orden? Konkret. Det får vi kanske veta i höst. Modéus II ska fokusera på de stora frågorna som talare i höst. Han är ju, som det heter i Smålandsposten,  "Biskopen som tar ställning".

Så hur ser Modéus Ii på saken. Är all kärlek bra kärlek?
Några fysiska skador kunde veterinären inte upptäcka på den utsatta hästen. Ägaren vet inte om stoet har fått några psykiska. Det verkar inte så troligt. Så vad blir svaret?

I dessa tider kanske vi ska se inte bara den torsdag som gick som en svår dag.
Den slutade dock bättre. Antje hängde inte ut #mittkors som en okristlig provokation.

Innan jag somnade läste jag lite kyrkoanalys. Lugn! Det hela handlade om Church of England.