torsdag 8 februari 2018

Red alert: kyrkoårspåminnelse!

Det slår mig att en kyrkoårspåminnelse tarvas. På måndag infaller Gin&Tonic-Monday och jag har fått två frågor. Vad ska man ha för tilltugg? Nötter och chips tänkte jag. Vill man fortsätta med snittar och champagne för att lägga en stabil grund för en minnesvärd baksmälla, så kör i vind, sa Kalle Blomster. Den andra frågan var om jag ville tjuvstarta söndag kväll men inte så mycket med GT-provning, som tydligen uppfattades inte ha slagit så väl ut. Kanske var det en helnykterist som ställt till det hela. Han var nämligen upptagen hela måndagen. Ja mycket ska man höra innan örona trillar av, men nu sitter de allt bra lösa, som syster Kerstis adjunkt i tyska brukade säga.

Själv inleder jag min G&T-Monday på eftermiddagen.

Som läsning an jag ta fram några nummer av New Directions, den enda teologiska tidning jag känner till som har en sida med gin-provning. Inte riktigt i varje nummer. I en artikel fick författaren beklaga att resultatet av en mycket god ginsort inte kunnat recenseras i tid på grund av betydande konsumtion av denna goda dryck. Här ligger faktiskt Svensk Pastoraltidskrift i lä.

Det senaste är att också tonicen ska bedömas och det kommer nya sorter. New Directions är behjälplig också där.

Hur man får tidningen? Bli medlem i Forward in Faith så kommer den. Annars kan man prenumera. Skicka e-mail och anmäl er och fråga hur ni ska betala på enklaste sätt så kommer förhoppningsvis instruktioner. Hälsa från mig!

Jag undrar hur G&T-Monday numera firas på norra Öland. Förr var det i första hand kyrkvaktmästare och kyrkvärdar som fylkades. Och hur gör ni/man i era församlingar? Vad gör de romerska katolikerna och har Edward Blom några tips? Allt tas emot med tacksamhet. Kyrkoåret ska hållas i ära.

Får man börja redan på söndag kväll? På söndag kväll är det väl måndag någonstans i världen!

30 kommentarer:

  1. "En helnykterist" har inget att erinra vad beträffar intaget av gammaltestamentliga drycker (GT) eftersom han icke nyttjar slika.
    Däremot finns misstankar om att representanter av det icke otäcka könet hade åsikter om smaken på sagda dryck.

    SvaraRadera
  2. Jag påminns om julhälsningen som skickades via sms till alla anställda i en församling, från kyrkoherden Gun och kanslichefen (tror jag det var) Tony. Eller om det var tvärtom. I vilket fall kan det vara lite knepigt för den ovane med telefonernas förslag och korrigeringar när man messar, varpå julhälsningen löd:

    "En välsignad Jul tillönskas alla medarbetare!

    Gin & Tonic".

    SvaraRadera
  3. Jag är intresserad av liturgihistoria. Jag frågar därför när, var och hur måndagen före Fettisdagen blev G&T-måndag. Jag firar naturligtvis gärna dagen även i okunskap, men vill ändå gärna veta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har försökt utforska men liturgihistoria är knep och knåp. Så mycket kan i dagsläget forskningsmässigt fastslås, att firandet härleds till Church of England och dess fromma sällskap, Society of the Holy Cross, SSC. Högtiden är rätt ny, möjligtvis från år 2005, kanske något år tidigare. Den är ett svar på en närmast själasörjarfråga: "Jag vet vad fettisdagen är, Men vad är måndagen?" Så kom svaret och made our day, som man säger.

      Radera
    2. Ja, har man inte karneval, får man naturligtvis ha något annat, minst lika bra, i stället!

      Radera
    3. Finns det månne ett officiellt recept från SSC?

      Annars är mitt tips: skippa citron/lime och tag några skivor gurka istället.

      Kyrkvärden

      Radera
  4. Javisst, håll kyrkoåret i ära,
    låt alltså folkkyrkan vara nära;
    Och glöm inte att då ta med era kära,
    i vår kyrka man alltid något kan lära.

    Den är ju städse vår hjälp, vårt stöd,
    skänker tröst, ger oss teologiskt bröd;
    välkomnar alla såväl i glädje som i nöd,
    obegripligt därför att vissa vill dess död!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och som ett brev på gamla Kungl. Postverket kommer alla att undra hur det vet detta?

      Radera
  5. BOD,

    Folkkyrkan med sin folkreligion är nog lika lite demokratisk som dess politruker är. De vet inget om demokrati och förstår inget om vad man kan besluta om demokratiskt. Dess politruker ägnar sig åt maktstrider att låta två slå den tredje. Sådant som rätt och fel intresserar dem föga, MAkt och arvoden är deras ledstjärna. Apologi och kristen tro och lära är enbart störande inslag som hålles kort för att inte säga hälles helt undan.

    Dess egna politruker ger tydligen inte själva mycket för den delen som innefattar gudstjänster ty där återfinns de sällan.

    //HH

    SvaraRadera
  6. Förstår inte alls behovet av något särskilt firande på måndagen, varför inte GT på fettisdagen istället, som ju är dagen då vi ska stärka oss inför fastan och askonsdagen som är abstinensdag.

    Jonas

    SvaraRadera
  7. Egenkonstruerad fiendebild!

    Den är signaturen HH expert på - evad avser Svenska kyrkan.

    I varje inlägg målar han bilden med grova penslar och svart färg.

    Sedan ägnar han halva sina inlägg åt att polemisera mot den. HH går alltså i en cirkel, där början och slutet är hans egen fiendebild, respektive hans angrepp på den.

    Ungefär som skuggboxaren framför spegeln skulle säga:
    -Se så bra jag är!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  8. Bengt Olof, jag är ledesen att säga detta, men försök att ta in hur det ser ut: svenska kyrkan är inte på något meningsfullt sätt en folkkyrka i Sverige.
    Den är en nationalkyrka, men folket och kyrkan är på olika håll och de fjärmar sig snabb tfrån varandra. I det ortodoxa och romerskkatolska Östeuropa kan man uppleva folkkyrkor: där är kyrka och folk någorlunda på samma plats. Men redan i Italien knakar det betänkligt.

    SvaraRadera
  9. Nej Liljeström, Du har fel!

    -Du serverar ytterligare en vrångbild av Svenska kyrkan genom att inte erkänna dess bredd, dess aktivitet och - faktiskt nu inte minst - tämligen välbesökta gudstjänster i många storstadskatedraler.
    Och se också kyrkans musik- och körliv!

    Jag begriper inte att Du förringar, eller alls inte låtsas om, att det över hela landet, i nästan varje kyrkobyggnad, firas mässa eller gudstjänst varje söndag. Och ännu mindre förstår jag - mot bakgrund av fakta - påståendet, att folket och kyrkan fjärmar sig från varandra. Kyrkovalens resultat markerar tydligt uppslutningen bakom den öppna folkkyrkan. Likaså de sex miljonerna tillhöriga.

    Är det din önskedröm om kyrkan som Du formulerar i ett påstående om den?
    Och vad gör Du själv för att hjälpa kyrkan?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Det firas gudstjänst i nästan varje kyrka", är väl ett påstående som behöver styrkas lite bättre?
      I hur många procent av kyrkobyggnaderna i SvK firas det gudstjänst i princip varje söndag?
      Nu snackar vi gudstjänstverksamheten, inte konsertverksamheten.

      Radera
    2. Christer, präst10 februari 2018 12:33

      Mässa eller gudstjänst i nästan varje kyrkobyggnad varje söndag?
      Inför morgondagen hittar jag följande exempel; Min ”hemförsamling”: 6 kyrkor, 2 präster: I morgon EN gudstjänst med kaffe och fastlagsbullar, inget i övriga fem kyrkor. - Mitt gamla pastorat, 9 kyrkor och 4 präster, i morgon EN familjegudstjänst, och ingenting i övriga 8 kyrkor.
      Således 15 kyrkor, 6 präster och 2 gudstjänster, ingen mässa.

      Radera
    3. Denna bild ur verkligheten behöver tydligen gå i repris: I min avlidne fars församlingar (numera sammanslagna) finns fyra vackra medeltidskyrkor. På "hans tid" hölls normalt gudstjänst varje söndag i alla fyra (de var två präster). Idag hålls mestadels EN gudstjänst per söndag i EN av kyrkorna (i morgon inte ens det, utan EN gudstjänst i ett av församlingshemmen). Detta samtidigt som antalet invånare har ökat markant och det numera finns TRE präster! Om det är någon som önskedrömmer, så är det väl BOD.../Paul

      Radera
  10. BOD det som räknas är inte hur många som formellt är medlemmar utan hur många som verkligen tror och är aktiva. Det är förstås väldigt trevligt att man t.ex. arrangerar mycket konserter sommartid Musik i sommarkväll m.m., men det kan ju lika gärna Svenska kyrkans intresseförening för fria tankar om tro, göra.

    Jonas M

    SvaraRadera
  11. Den Heliga skrift säger inte att den som är medlem i Svenska kyrkan och är döpt (eller född före 2000 och inte döpt)blir frälst utan den som tror och döps blir frälst.

    Jonas M

    SvaraRadera
  12. Skall deras tro deklareras, Jonas M?

    -Jo, som jag tidigare betonat, är ett samfunds, en organisations, en förenings styrka och storlek deras respektive medlemsantal. Din slutsats bygger på att varje medlems tro skall deklareras och att man därmed skall göra en karaktärsbedömning av varje medlem.
    Hur skulle det se ut?
    Applicera tanken på allmänna val - kyrkliga eller sekulära: bara väljare, som är genuint kyrkligt engagerade, respektive politiskt får rösta.

    Din seglats den här gången, Jonas, blev extra vådlig!

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  13. BOD,

    Kanske du borde fundera över om organisationen SVeK som medlemmar skall acceptera ateister ,gnostiker och utövare av annan religion.

    Inte begär du väl att en nykterhetsrörelse skall som medlemmar acceptera utövande alkoholister bara för att stärka kassan.

    Det är vad du begär och till råga på allt tycker är det enda rätta i något som du påstår vara en "Kristi Kyrka".

    Nej dina åsikter får du nog bara stöd i av andra likasinnade politruker och av er utvalda havliga men absolut inte apostoliska prelater. De vet vem de har att tacka sina stolar för och rikliga pekuniära ersättning.

    Den har de för sin vilja att vara PK och inget annat. En vilja som sedan yttrar sig i att vägra tala klarspråk och sky allt vad apologi heter.(Det gäller att alltid hålla en dörr öppen ifall det som för tillfället är PK att hävda ändrar sig).

    //HH

    SvaraRadera
  14. Hr Dike är snurrigare än vanligt. Och det säger ju en hel del.

    den Lea

    SvaraRadera
  15. Det är ingen saklig kommentar, den Lea!

    -Du tycker att jag är snurrigare än vanligt, dvs att jag alltid då är snurrig men att min kommentar ovan är värre snurrig än de andra.

    Nu ber jag Dig sakligt förklare Dina invändningar mot mitt inlägg. Skall alltså kyrkobesökarnas tro granskas, värderas och betygsättas?

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  16. Men snälle lille hr Dike, vem har överhuvudtaget sagt att de ska det? Det är ju bara du som har snurrat till det.

    Att det skulle ligga en styrka i ett stort medlemsantal, förutsätter ju att medlemmarna är engagerade i det organisationen handlar om. En massa medlemmar som är likgiltiga eller till och med vill utnyttja organisationen för egen vinning är det ingen glädje med. Begriper du inte det?

    den Lea

    SvaraRadera
  17. Nej, det begriper jag inte alls, den Lea!

    -Nu svarar Du, till slut, direkt motsägelsefullt: å ena sidan skall medlemmarnas inte granskas och betygsättas. Men å den andra hävdar Du att ett stort antal likgiltiga medlemmar är det ingen glädje med.

    Alltså skall ändå en sortering göras, tron värderas. Annars stämmer ju Din slutsats inte alls.

    För övrigt bortser du helt ifrån att det i varje organisation alltid finns ett antal medlemmar, som är passiva och kanske inte alls går på något möte. Men medlemmar är de trots detta och med samma rättigheter som de aktiva har.

    När denna dokumenterade sanning är fastslagen kan Du börja fundera över var det snurriga finns.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du fortsätter att snurra till det, hr Dike. Det finns föreningar och organisationer där passiva medlemmar fyller en funktion. Ett kristet samfund hör inte till dem.

      I övrigt resonerar du enligt något slags 'goddag yxskaft'-princip. Jag skrev att det inte är någon glädje med likgiltiga medlemmar. Än mindre med medlemmar som motarbetar syftet. Hur du får detta till att tron ska värderas och medlemmarna sorteras förblir en gåta. En ytterligare absurditet är att du börjar tala om rättigheter. Vad i allsin dar har det med saken att göra?

      Men låt mig ställa en fråga. Vilket är viktigast att Svenska kyrkan får fler medlemmar eller att fler människor kommer till tro på Jesus Kristus som Guds son och världens frälsare?

      den Lea

      Radera
    2. den Lea: jag fick faktiskt något som liknar ett svar från den gode BOD på din sistnämnda fråga.
      Frågan löd visserligen om det är viktigare för SvK med fler medlemmar eller fler gudstjänstfirare, men andemeningen var densamma.

      Radera
  18. Nu är dock Kyrkan inte en medlemsförening utan en livsgemenskap med Kristus och de olika delarna i hans kropp. Medlemmar i denna specifika mening och ingen annan.

    SvaraRadera
  19. Ändrar inte faktum!

    -Bloggarens definition ändrar inte faktum: att Svenska kyrkan är en samfundsgemenskap, bestående av cirka 6 miljoner medlemmar, vilka avlägger avgift (kyrkoavgift) för medlemskapet och vilket i sin tur ger var och en av dem rätten att delta i och därmed ha beslutsrätt i sammansättningen av kyrkans demokratiskt valda organ.

    På förekommen anledning erinras ånyo om att jurisdiktionen för medlemskåren är en och densamma, alltså finns inget A-, B- eller C-lag. Och inget som i lagen om Svenska kyrkan rubriceras som "livsgemenskap" för ett visst antal medlemmar.

    BENGT OLOF DIKE

    SvaraRadera
  20. Är du verkligen säker på det? Eller är det något om Kyrkan du alls inte har förstått? Själve grejen, liksom?

    SvaraRadera
  21. Bengt Olof Dike anser att SvK ska definieras av Lagrn om Svenska Kyrkan.
    Enligt den logiken blir Riksdagen orsaken till att SvK existerar.
    Man behöver knappast vara högkyrklig för att omfatta en annan åsikt!

    SvaraRadera