The Bodians och the Bodianism

I Oxford finns, som ni vet, Bodleian Library. Detta bibliotek kan tänkas vara en bildningsoas och fungerar så för många. Vyer vidgas. Men det finns en kategori som uppsöker biblioteket för att få sina fördomar bekräftade genom att välja just de böcker och de tidskrifter som bekräftar deras världsbild. Dessa människor går i Oxford under beteckningen "The Bodians". och deras åskådning kallas sålunda "Bodianism". Det finns sådana skönandar som retar sig på detta och menar, att bibliotekets möjligheter till fördjupning och förnyad förvirring avhånas genom oviljan att ställa sig kritisk till de egna fördomarna. Jag hör inte till dem av ett enkelt skäl. Jag är en generös personlighet.

Jag bad en av vännerna, en doktor men vem i Oxford är inte doktor, analysera en del av den svenska kyrkodebatten. Denne lärde man, vår engelske doktor F ("do you think I will be called Doctor Fiction on your blogsite?", sa han, men jag försäkrade att så blir det inte) satte tänderna i texter och kom fram till följande. Jag översätter från engelskan, som ni anar.

Dr F ser några genomgående drag i det bodianska sättet att argumentera. Grundläggande är dels oförmågan att kunna problematisera, dels en låsning vid att lagt kort ligger (att beslut tillkomna i demokratisk ordning inte får ifrågasättas).

Jag frågade Dr F om folkkyrkan. Han fattade inte. 
- The Peoples Church, ropade han synbarligt skrämd. 
- Well, sa jag, more a Folk Church. 
- Like Folk Music? undrade dr F. 
- Something like that, sa jag.

När vi talat färdigt hade vi kommit fram till att folkkyrka för The Bodians är detsamma som en förening av religiöst slag och i den har alla medlemmar en röst. Dr F häpnade. Här var ett kyrkligt medlemskap skilt från gudstjänst och tro och alla kunde utifrån sitt nominella medlemskap rösta på samtliga nivåer i direktval. Det var dr F inte van vid. Än mer chockerande fann han det vara att vanliga politiska partier ställde upp i ett kyrkoval. 

För The Bodians finns städese bara två poler i argumenteringen, och inget continuum eller en glidande skala och inga egentliga problem eller behov av att problematisera. Det är detta som är själva poängen eller kvintessensen i bodiansimen. Doktor F förklarade tekniken så att också jag förstod. Jag kunde då illustrera med Svenska kyrkan.

* Antingen har vi tre direkta val till tre nivåer (lokal, regional och nationell) eller ingen demokrati alls.
* Antingen har vi en prästkyrka eller en demokratisk organisation.
* Antingen har vi kvinnlig kyrkotjänst, dvs kvinnliga präster eller inte kvinnliga präster och därmed ingen kvinnlig kyrkotjänst.
* Antingen talar man med stöd av 6 milj tillhöriga bakom ryggen och därmed bärkraft i argumenteringen eller så är man en minoritet om ett psr hundra högkyrkliga och/eller en missionsprovins utan täckning i folket.
* Antingen finns det fri nominering till kyrkovalen från i första hand politiska partier eller så pläderar man för en prästkyrka.
Enten – eller.

Samma mönster gäller för Svenska kyrkans 6 miljoner medlemmar. De är genom sitt medlemskap kristna. Punkt. Skulle definitionen anföras att "jag kallas kristen därför att jag är döpt och med församlingen tror och bekänner Jesus som min Frälsare"är detta ett kraftfullt icke-argument eftersom medlemskap eller tro inte kan och inte ska värderas eller klassificeras. Hörs trosbekännelsen föredras eller Gud och Jesus nämnas, är det en kristen gudstjänst utan några som helst komplikationer. Här är vad som gäller oavsett förkunnelsens innehåll eller sakramentsförvaltningens element. Själva uppgörelserna med gnostiker och svärmandar och falsk lära Kyrkans historia igenom blir betydelselösa eller i vart fall utan någon som helst betydelse i aktuella frågor.

Så vad säger vi nu?
Dr F fick tröstas. Att det fanns bodianism hade han ju klargjort för mig från ett akademiskt Oxfordperspektiv. Effekten av bodianismen när The Bodians kan definiera Kyrkan hade han inte riktigt varsnat. Men det måste bli så här när fakta sorteras in under de stabila fördomarna. Det gäller i det kyrkliga liksom i allt annat. Det är till exempel valår i Sverige och högsäsong för bodianismen. Jag tror doktor F inte riktigt insett konsekvenserna när The Bodians ger sig på Kyrkan och den tro som en gång för alla anförtrotts de heliga.

Doktor F såg blek ut. Det blir så när de akademiska resonemangen plötsligt inte bara blir ofarligt akademiska, om ni förstår hur jag tröstade. Det finns en verklighet att inte bara förklara utan också förändra, sa jag, och återknöt till Feuerbach och Marx. Nå, lite mer handfast tröst fick han också, den gode doktorn. Vila, värme, vätska. I Oxford finns det särskilda ställen för en sådan behandling. Men doktor F var skakad. Då hade jag ändå inte berättat om kyrkohandboksdebaclet i Sverige, något som pågår ända in i kaklet. Eller kacklet.

Bodianismen kan illustreras med hjälp av SD-ledamoten i kommunfullmäktige i Älmhult, Gun-Britt Tranvik. Hon ställde upp i kyrkovalet och kommenterade vad Modéus II sagt om böneutropen.

Tranvik menade att muslimer ska lära sig vår kristna tro. Redaktören Westergren på Smålandskomposten (17/2) ringde upp och frågade vad hon menade. "Jag menar att när de har invandrat hit tycker jag att de ska komma in i det svenska samhället. Vi har ju våra kyrkor här i Sverige och vår kultur och då tycker man ju att det mesta ska vara svenska kyrkan. Så tycker jag i alla fall." Kontentan blev att muslimer inte offentligt bör visa sin tro och övriga frågor hänvisades till distriktsordföranden. Tycker Modéus II också att "det mesta ska vara Svenska kyrkan"? Det är inte utan att man skulle vilja veta. Ska muslimer i Sverige lära sig vår kristna tro? Antingen – eller, liksom.