Läser Smålandsposten

Jag läser Smålandsposten och särskilt nogsamt helsidan med gudstjänstutbud. Bröd och vin erbjuds i domkyrkan men jag tittar förgäves efter SOS, sill, ost och snaps - eller hur det uttyds. Jag försöker räkna men tilltror mig inte att få ihop det hela. Dryga tjoget präster har pastoratet, knappa dussinet tjänstgör och tre emeriti har man därtill släpat in på banan. Jag kan bli lite orolig över de präster som inte har någon gudstjänst på söndagen för de får svårt att få ihop 40 timmars arbete under veckan. Men det kanske blir många sammanträdestimmar och personalöverläggningar så att deras pensum kan fyllas?

Jag mötte en kyrkopolitiker i fredags. Han påstod att det fanns präster som inte ville "jobba" på söndagen. Jag frågade under min dogwalk en som kanske kunde förklara. På mitt enfaldiga vis frågade jag:
-Det sägs att det finns präster som inte vill tjänstgöra på söndagen. Är det en skröna eller är det så och hur ska man förklara det i så fall?
Jag fick ett svar att fundera över:
-I folkkyrkan är tron numera ett individuellt projekt, inte ett familjeprojekt. Den som blir präst behöver vara ledig på söndagen för att umgås med sin familj men kan ta gudstjänster i veckan.
Jag tänkte högt:
-Folkkyrkan är egentligen en familjekyrka - och det är alltså det som tagit slut.

Men något annat är också annorlunda. Ta komminister Stark som exempel. Denna söndag ser jag att han tjänstgör kl 10 i Lammhult och kl 17 i Öja. Är det 40 km mellan kyrkorna? Han möter alltså i det norra distriktet människor han inte känner, inte i egentlig mening kan finnas tillgänglig för själavård för och inte delar vardagens möda. Som bäst kan ha se några av dem han predikat för på ICA Maxi eller Citygross i Växjö under veckan. Om han känner igen dem ...

Ingen skugga över pastor Stark, men hur tänker den som gudstjänstplanerar, för så här byggs inga levande församlingar. Det upprätthålls gudstjänstverksamhet - det är det hela. Tar biskopen fram kräklan nu? Antagligen inte. Snarare drar han ner mitran över ögon och öron och tänker att det är 13 månader kvar, lite drygt.

Tobias Stark har två gudstjänster på söndagen. Det har ett par präster till liksom två av pensionärerna, ja, den kvinnliga pensionären har tre om man räknar Taizémässan i går kväll. Men på många ställen kommer en i vanlig mening gästande präst, inte den lokale, som kanske helty enkelt inte längre finns?.

Jag trodde inte att den nya organisationen var den man skulle ha, men fann det inte mödan värt att gå emot remissinstanserna. Detta ville man och jag sa i stiftsstyrelsen bara vad jag tänkte. Det blev en producentorganisation och den kommer att ägna möda åt att bestämma vilka kyrkor som ska användas och vilka inte. Vilka kyrkor i norra området får inga gudstjänster denna söndag? Ormesberga, Ör, Aneboda, Asa och Berg förstås, där kyrkan är stängd på grund av mögel. Tolg fick Taizémässa i går kväll. Vad min gudmor sagt om detta: "Söckent." Och talet om en rikstäckande folkkyrka måste kvalificeras. Ta en kartbok och se hur gudstjänster strategiskt firas i Öjaby, Öja, Lammhult, Bergunda, ingenstans med präster som bor på platsen, förstås.

40 km hade jag behövt köra om jag bott i Ormesberga och traktat till en gudstjänst. Hade jag traktat efter en högmässa, hade jag fått fara någon annanstans än dvalts i norra distriktet. Där är det nämligen söndagsmässa som gäller. Jag begriper inte varför och än mindre begriper jag när man kör varianten tre textläsningar på raken.

Behöver jag några särskilda aggremanger för mina fredagar under fastetiden eller räcker det att läsa gudstjänstutbudet för att komma in i den rätta lidandesstämningen?