lördag 1 februari 2014

Präster och partipolitik

Seglorianen Irving hanterar pinsamheten att vara svenskkyrklig den 29 januari nådens år 2014, läste jag.
"För idag har SD visat den handlingskraft som vi saknat." Man kan undra vilka "vi" är för vi är väl rätt många som inte gillar sekteristernas programmatiska utrensningar och inte vill vara vi med dom. Anklagelsen återges. Karlsson har burit prästkrage på seminarier med ökända antisemiter och rasister. Här gäller att passa sig, tydligen. Prästkrage må endast bäras i anständiga sammanhang: "Ska vi bevara prästämbetets status så måste vi naturligtvis upprätta gränser för var prästkragen får synas och inte." Där satt den! Prästkrage får inte synas i syndiga sammanhang? Får den bäras av syndare?

Pinsamt är det att vara svenskkyrklig, konstaterar Irving närmast poetiskt. Uppfordrande blir han också: "Frågan är hur länge till som Svenska kyrkan ska låtsas som att det regnar. Men skammens ordnad kan varken regn eller tystnad tvätta bort." Det visste de flesta. Skammens rodnad försvinner när man kommer på att skulden är borta - men då handlar det om Jesus och vad han gjort för oss. Poängen med honom är kanske att han aldrig skäms över våra pinsamheter. Han hanterar dem. Det kan man sjunga om t o m. I fastetidens psalmer. Men låt oss nu inte förfalla till kristna basfakta!

Till basfakta hör nog att en mening som "Inga nazister i våra kyrkor" (Dagens Seglora den 10/9 2013) är djupt okristlig. Kyrkan är Herrens. Meningen är tankeslapp och en travesti på slagordet "Inga nazister på våra gator", vilket också är fel, eftersom gatorna är gemensamma, nazisternas också. Annars får vi privatisera gatunätet och därmed kunna bestämma att de inte längre är allmän plats.

Så länge Kyrkan samlar alla, måste det finnas plats för nazister också. Det lustiga blir när nazisterna kräver att judar ska ut - för det är då Jesus stiger ner från korset och går sin väg!

Axel W Karlsson har anmält sig själv till Domkapitlet. Bra eller dåligt - han tog initiativet i vart fall. Och Domkapitlet får ett litet problem, för nu gäller det att visa att en kyrka inte är ett parti. Hur brukar det heta? Kyrkan är inte en åsiktsgemenskap, vilket också det är tankeslappt men så sägs det ju. Vad betyder alltså det?

Partisekreteraren Björn Söder pekar på ett problem som är värt att ta upp. Axel W Karlsson menar att han gått på möten som präst, inte som politiker: "Man kan inte hålla isär de två olika rollerna. Man kan inte klä sig i en kostym ena dagen och tro att den inte associerar till den andra." Detta är väl argumentet varför präster INTE ska vara med i politiska partier.  Men då gäller saken också SAP eller V, FP eller C och (inte minst?) M och de moraliskt rättfärdiga MP och KD. Rollerna blandas och prästkragen blir ett alibi för partiets politik. SD:s interna problem blottar ett sakförhållande som biskoparna kanske också borde ta upp? Ska vi dra gränsen för var en prästkrage ska återfinnas genom ett beslut att politiskt partimedlemskap är oförenligt med detta att vara präst? Bland syndare får präster fritt röra sig men dela partimedlemskap får en präst inte. Det är en gammal regel, tror jag mig veta. Fast Don Camillo balanserade å gränsen ... Gärna för mig emellertid med ett formaliserat förbud för präster att tillhöra politiska partier. De ska vara präster för alla. Och rollerna kanske inte kan hållas isär?

I det kyrkliga finns ju de i mer vardagspolitisk mening allomfattande nomineringsgrupperna. Och när väl partipolitiseringen av Svenska kyrkan tagit slut, kan man samlas och samsas där om behov finns. Annars är det kanske ett helt annat valsystem vi måste få med risk att när majoriteten fattar det, är det för sent.

För egen del avstår jag dock från att gå i prästskjorta på kyrkomöte och stiftsfullmäktige. Jag är invald i en annan kapacitet än som präst - till skillnad från hur det var tidigare. Jag gör undantag från denna enkla klädregel men då för att jag haft något annat prästerligt att styra med den dagen och ogärna smutsar två skjortor samma dag!

38 kommentarer:

  1. -Jag är invald i annan kapacitetän präst, skriver Dag och berättar atthan har tagit av sig prästskjortan, innan han går på KM- och stiftsfullmäktigemöten.
    Men är han verkligen det? Är det inte hans signum och yrke som präst som har varit självagrunden för väljarna av FK:s lista för att kryssa just Dag Sandahl? Och låt oss läsa i detta kommentarsfält - Dag kan vara källan - hur många av FK:s KM-ledamöter som är präster och vilken grupp i KM som procentuellt har flest präster på sina listor.

    Detta bara som en liten - men i sammanhanget oerhört viktig - fotnot till Dags avslöjande om vilket plagg han INTE bär på kyrkliga beslutsorgans möten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det för logik: om någon på en lista full av prästnamn kryssar Dags så är det väl inte för att han är präst, utan för att han är Dag, eller...

      Radera
  2. Jag tycker att det ska bildas ett prästparti (Pp), det kunde säkert dra röster. Fungera såsom prästeståndet i den gamla ståndsriksdagen.
    Motto: De smutsiga skjortorna rensar upp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett prästparti - en utmärkt idé - men inte vilka präster som helst - eller?

      Radera
    2. Bara från Svenska Kyrkan förstås.

      Radera
  3. Naturligtvis får och ska en präst synas (med eller utan krage) i alla sammanhang. Det måste dock klart framgå att man står för något annat än det ogudaktiga sammanhanget står för. Om det nu är ogudaktigt. Det är också ogudaktigt av prästen att inte röra sig i syndiga sammanhang. "Denne tar emot syndare och äter med dem." sa man ju om Jesus och kritiserade honom.

    SvaraRadera
  4. Om vi istället för att kämpa trons goda kamp ägnar oss åt ideologibekämpning och reducerar denna kamp till utrensning av personer
    vilka vi misstänker eller uppfattar vara bärare av förhatliga ideologier. Då är det stor risk att vi rycker upp vetet också. Är det inte denna attityd som kanske starkast bidragit att vi krymper? Vi tror inte längre att Jesus kan förlåta och förvandla syndare. Vi tror inte längre att Kristi nåd håller oss samman. Vi tror bara på vår förmåga att konstruera och dekonstruera vårt eget förträffliga tankematerial. I längden blir en gemenskap som bygger på dessa principer outhärdlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ypperligt sammanfattat Thomas! Inte bara vi, i hela västerlandet verkar det som om förmågan att tro har gått förlorad. "Vi tror inte längre att Jesus kan förlåta och förvandla syndare. Vi tror inte längre att Kristi nåd håller oss samman." Just, och kristendomen går från att vara en tro till att bli en religion, dvs. något vi förhåller oss till genom kunskap. Tertullianus insåg det: "Man kan ej söka något utöver tron utan att därmed visa att man i grunden inte tror." Pascal, Kierkegaard, Dostojevskij, Tarkovskij -- alla förstod de vilken fara som hotar när den tro som Dag fick sig till livs av sin söndagsskolelärare, eller Kierkegaard med biskop Balles Laerebog for Skolen, inte längre är oss nog, utan vi vill söka autonomi från vårt absoluta beroende av den högste skaparen. Autonomi -- det är verkligen ledordet för förståelsen av vår tid; men autonomi som ersättning för tron leder ofelbart till autokrati...

      Radera
    2. I dokumentären om Vladimir Putin i går såg vi honom i koret och låta sig berökas av prästerna i påsknattens liturgi. Över detta kan hans kritiker - inte minst i vårt land - förfasa sig. För våra fariseiska ögon är han ju ett monster. Något liknande är vi inte vana vid här hemma. Men var skulle han vara om inte där? Var är Kristus om inte ibland oss syndare? /BoR

      Radera
    3. Åjo, det finns allt en del storvulna småpåvar här också som låter sig berökas. Om något studeras i Skriften så kan insikten ges om vad som kommer österifrån. Allt är inte höljt i Auroras dunkel utan ett å annat kan ses, av dunkla mörka krafter som vilja göra tjänst i det som leder till att hästar travar i blod till knäna. Profeterna Hesekiel och St Johannes har ett å annat att säga om kopparmannen som knappast kommer hyllas utan blir för att tala med St Lukas ett motstridigt tecken, när Guds Ande visar vad frälsning är utanför det allra heligaste i morgon, kyndelsmässodagen. Tillsist väljer ju frälsaren att helt avstå från all tempelkult och låta sig piskas av stora prästers lakejer dessförinnan. / Magnus Olsson

      Radera
    4. Han avstår inte från tempelkulten -han inkorporerar den fm

      Radera
    5. Det var en from bortförklaring utan belägg, ganska typisk för de fromma med ångest över en frigående frälsare. Gissar att han inkorporerade julgran också. / Magnus Olsson

      Radera
    6. På ett sätt kan man verkligen säga att Jesus inkorporerar templet, när han visar och talar om sin kropp som templet, som bryts ner och byggs upp på tre dagar.

      en Björn i Kyrkan

      Radera
    7. Det instämmer jag i Björn. Det är sant. / Magnus Olsson

      Radera
  5. Jag tror inte Dag har rätt om präster och politik. Men det är givetvis något som måste skötas grannlaga. Jag tror att det är riktigt och viktigt att det finns präster i Svenska kyrkan som är aktiva i våra politiska partier. Det kan bidra konstruktivt till en kyrkans närvaro i samhället./Gustaf Björck

    SvaraRadera
  6. Seglora med Irving myntade uttrycket "hata Marcus Birro".
    Samtidigt ondjorde sig Saglorianerna över att Antje Jackelén mötte sådant hat för sina teologiska åsikter.

    Att Irving & Helle Klein har medial plattform supportad av SvK är en stor skam för SvK.
    Att ingen kan hänvisa dem ned i kyrkbänken som andra syndare är pinsamt.
    //
    läsare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dom vill inte va därnere...

      Radera
    2. Birro uttalar Seglora så här: Seeglåå´ra. Det är nog därför de är emot honom. Egentligen skulle de nog vilja erbjuda honom kolumnplats.

      Radera
  7. En av Sveriges grundlagar värnar föreningsfriheten.
    Det innebär att en arbetsgivare inte får begränsas anställdas rättighet att organisera sig. En chef kan då vara lokal fackligföreträdare (jaghar varit båda samtidigt), även om man i sådana situationer måste hålla koll på sina roller och hur man delger information i olika sammanhang.

    Jag håller inte med Björn Söder, då en präst måste kunna möta medmänniskor(=syndare) i deras sammanhang.
    Jag anser också att SvK inte ska begränsa föreningsfriheten för sina anställda. Grundlagen är värd mer respekt än så.

    SvaraRadera
  8. En närvaro är mycket lätt att uppfatta som ett stöd så länge inte motsatsen tydligt markerats. För någon månad sedan blev t.ex. biskop Per Eckerdal anmäld för att han deltagit i ett Pridetåg. Jag tror tycker det är olämpligt att som Axel W Karlsson kandidera för ett parti med rötter i nynazismen och där till skriva i tidningar som står än längre ut på den nationaliska ytterkanten. Att göra det legitimerar krafter som kyrkan bör bekämpa och jag tycker också att det är olämpligt att som biskop Per Eckerdal stödja RFSL och den syn på bl.a. sexualitet och droger de stödjer. / Markus

    SvaraRadera
    Svar
    1. I så fall tycker jag också det vore konsekvent att hävda som olämpligt att en präst kandiderar för Vpk, som har rötter i kommunismen. Å andra sidan kan man ju säga, att det vore ett sätt att få in en kristen prägel på de båda partierna om en präst kandiderar där.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
    2. Inte orimligt. Dock var det länge sedan V talade om genomdrivande av proletariatets diktatur med hjälp av våld. SD:s rasism fanns kvar långt in på 2000-talet i bl.a. synen på adoptioner. Flödet fram och tillbaka mellan SD, Nationaldemokraterna, Nordiska rikspartiet och Svenskarnas Parti är frekvent vilket också säger något om hur nära de står varandra ideologiskt trots påståendena om motsatsen. / Markus

      Radera
    3. Anonyme Markus, V har så sent som på 1980-talet haft goda och vänskapliga relationer med våldsregimer som DDR och dåvarande partidiktaturen Rumänien. När det gäller SD:s rasism, tala om för oss vad som är rasistiskt i partiets program eller den politik man förespråkat i riksdagen sedan man tagit plats där. Förtydliga gärna också vad du avser med "rasism", så att vi bättre kan förstå vad du vill ha sagt.

      Du insinuerar att det inte finns någon avgörande skillnad mellan SD och rent nazistiska grupperingar och att SD alltså är kryptonazistiskt. Som grund för detta påstående anför du att det skulle finnas ett "flöde fram och tillbaka mellan SD, Nationaldemokraterna och Svenskarnas parti". Alldeles bortsett från att människor kan ändra uppfattning, så vore det bra att få veta lite mer om vilka undersökningar som ligger till grund för ditt påstående och vem som har utfört dem.

      Dina anklagelser om rasism ter sig också besynnerliga i ett sammanhang där det för SD varit viktigt att så tydligt som möjligt distansera sig från etnonationalismen och den identitära rörelsen som med en viss rätt skulle kunna betecknas som en uppolerad form av kryptonazism. Det verkar nämligen som om den egentliga orsaken till Axel W:s uteslutning varit hans uppfattade otydlighet på den punkten dvs i förhållande till de identitära strömningarna. SD kräver av sina företrädare att de tydligt tar ut avståndet här. Kalla det gärna en cordon sanitaire. Men det skulle ju snarast visa att SD inte vill ha något att göra med det som i gängse språkbruk avses med rasism!

      Radera
    4. Bra tillrättalagt Broder!
      Jag är också så illa trött på alla tillmälen om rasism för att man kan se fördelar även i SD:s politik. Så illa är väl ändå inte deras åsikter.
      Tycks ibland vara någon slags avundsjuka från de andra partierna att inte våga ta tag i invandrarfrågor och göra något vettigt av det. Man vill som SD, men vågar inte för opinionen och främst från journalisterna om man tycker något. I flera invandrartäta områden i vårt land idag är det ju fruktansvärt. Det kan nog inte gå så länge till med den invandringspolitiken.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
    5. Några exempel i all hast: Anders Klarström, SD:s förrförre partiledare, var innan sitt ordförandeskap i SD med i NRP. Jimmie Åkessons företrädare som ordförande i SDU, Jimmy Windeskog, gick med ND sedan SD inte uteslutit en partimedlem som adopterat en flicka från Indien (fram tills en bit in på 2000-talet stod det i SD:s partiprogram att man skulle verka för ett totalförbud mot utomeuropeiska adoptioner). Riksdagsmannen och ekonomisk-politiske talesmannen Erik Almqvist kallade folk för "blattelover" såsom skällsord (att gilla invandrare var tydligen skamligt denne SD:ares värld), "babbe" (smeknamn för negrer som anses stå aporna närmare) och "fitta". Detta ledde vare sig till uteslutning eller att han av partiet tvingades lämna sin riksdagsplats. Fler exempel kan ges senare, men detta som en snabb exempelsamling ur huvudet./ Markus

      Radera
    6. Tänkvärt!

      Ser vi sedan till bakgrunden för miljöpartister, sossar, vänsterpartister och inte minst moderater, finns förvånande mängder f d avgrundsvänster i framskjuten position.

      Visst få man ändra sig. Visst får den f d kåkfararen och missbrukaren bli pastor. Visst kan förvandlingen vara stor och genuin. Dock befarar åtminstone jag, att en hel del av det man lärt i ungdomen fortfarande är integrerade delar av den mera mogna personligheten.

      Möjligen på gott, möjligen på ont.

      Tant Svart

      Radera
    7. Bäste Markus, du lämnar mycket obesvarat, men det du lämnar svar på skapar ingen större klarhet. Visst har SD i sina led haft medlemmar/företrädare med bakgrund i vit-maktrörelsen eller svensk nynazism och med en fortsatt oklar relation till extremism av det slaget. Så har det bevisligen varit och ingen vettig människa bestrider den saken. Nu är läget annorlunda och SD har på senare år tagit i så det knakat i livstycket för att göra en tydlig och kompromisslös avgränsning mot politisk extremism. En våg av uteslutningar har visat att man menar allvar med detta. Den som fortsätter odla kontakter på den extrema kanten utesluts liksom tydligen även den som enbart försatt sig själv i en oklar position.

      Om vi går till Anders Klarström så måste frågan bli, vilket inflytande har han nu i SD? Tillhör han ens partiet längre? Jimmy Windeskog har ju enligt din uppgift lämnat partiet av ideologiska skäl. Oavsett vad som en gång stod i partiprogrammet om utomeuropeiska adoptioner har ju den företeelsen varit kontroversiell ur mer än ett perspektiv, men som du själv anger, SD har ändrat uppfattning i frågan. Erik Almqvist tillhör inte längre partiet och har lämnat alla uppdrag. Han tog konsekvenserna av sitt omdömeslösa uppträdande på Stockholmsgatan efter ett restaurangbesök. Intressant att notera är att han haft ett politiskt förflutet också inom Ung Vänster och Liberala ungdomsförbundet. Flödena tycks i vissa fall gå än hit och än dit för att ibland likt mormors lilla kråka hamna i diket ... SD- herrarnas språkbruk i natten var inte det bästa, för att inte säga omdömeslöst. Jag förväntar mig lite bättre på den nivån än street-talk av det slag som nu är gängse på Malmös mångkulturella gator. "Babbe" har jag här hört nämnas synonymt med "blatte", men knappast mer. "Dj-la fitta/bög" duggar tätt på gatorna här, men det är knappast SD-företrädare som är de vanligaste brukarna.

      Jag väntar fortfarande på ett förtydligande av vad du och många andra på din kant menar med "rasism" och "främlingsfientlighet".

      För mig är det en självklarhet att varje medborgare har samma rättigheter och skyldigheter oavsett etnisk bakgrund, hudfärg, kön, religiös tillhörighet, sexuell läggning, politisk åsikt etc. och att ingen ska behandlas illa bara för att man t.ex. är muslim eller SD:are.

      Om den politiska uppfattningen att den nuvarande svenska invandrings- och flyktingpolitiken inte är långsiktigt hållbar utan behöver stramas upp liksom att gällande lagar måste respekteras av alla, är detsamma som "rasism, främlingsfientlighet eller högerextremism", säg då detta tydligt, så vet vi var vi har varandra och vad du menar med dessa ord.

      Får den politik som förs bara kritiseras från "vänster" eller får den också kritiseras från "höger"?

      Jag har avsiktligt undvikit "det kristna perspektivet", inte för att jag inte har något att säga på den punkten, men för att det här syns mig lämpligt att ta utgångspunkten i det rent sekulära och medborgerliga och för att den välfärdskollaps som är på väg kommer att i första hand drabba vanligt, hyggligt, folk alldeles oavsett trosuppfattning.

      Radera
    8. Huruvida vi får välfärdskollaps genom massinvandring eller ej, är en nog så diskutabel fråga.
      Mycket talar för att produktion och administration kan lösas av ett försvinnande litet antal experter i en alltmer automatiserad framtid. Jobb i traditionell mening blir en allt större bristvara. I ett sådant perspektiv blir massinvandring av lågpresterande ett minimalt problem, liksom fallande PISA-resultat i skolan. En fördel blir rent av tillgång till närmast obegränsad, billig arbetskraft för sevicenäringar och bevakningsföretag för behoven hos den produktiva delen av befolkningen. Dessutom ökar med ökande befolkning alla vedertagna mått på välstånd, .

      Problemet ligger snarast i betalningsviljan. Om vi inte lyckas identifiera oss med vår granne, vill vi heller knappast betala för grannen. Undersökningar från bl a USA tyder på, att ju större pluralism, ju mindre betalningsvilja:

      -Jag betalar till mina skolor, inte till dina. Till mina sjukförsäkringar, inte till dina. Till mina välfärdssystem, inte till dina.
      Om det nu inte gäller nattväktarstatens nödvändiga militär, polis- och rättsväsende samt fängelsesystem, förstås.

      Våra libertarianska eliter är medvetet anhängare av en minimal stat. Av sossestaten bränt barn skyr elden?
      Vänstereliterna är för internationell solidaritet. Solidaritetens nårmre innehåll och konsekvenser tycks man ofta inte vilja ventilera.
      Här har SD en storartad marknadsnisch. Redan gör SD-toppar värvningsförsök mot unga HHS-begåvningar. Skulle man verkligen lyckas värva sådana till uppdrag inom riksdag, regering och EU, kan framtiden bli mycket intressant.

      Tant Svart

      Radera
    9. Högt ärade Broder!
      Fantastiskt bra uttryckt. Jag delar i allt din uppfattning här. Du har upplevt mycket i Malmö, det vet jag, så du talar verkligen av egen erfarenhet och inte bara genom hörsägner, som många andra. Hörsägner är oftast helt galet.

      "Präst från Skara stift"

      Radera
    10. Att en person går från det öppet nynazistiska NRP till att bli ledare för SD är tydligen inte alls problematiskt enligt Jörgen. Att en riksordförande för partiets ungdomsförbund lämnar partiet i protest mot att en medlem inte straffas för att han adopterat en flicka från Indien säger tydligen heller ingenting om vare sig partiet eller ungdomsförbundet. Att den högste företrädaren i ekonomisk politik kan sitta kvar som riksdagsman trots att han går runt och kallar folk för "blattelover", "babbe" och "lilla hora" säger tydligen heller ingenting om partiet. Att han förnekade saken tills filmklippet visades offentligt är heller inget problem. Erik Almqvist fick fortsatt förtroende och satt kvar som riksdagsman tills han på eget initiativ avgick först året efter. Berodde det senare för övrigt inte på att han flyttat till Ungern för att bl.a. samarbeta med SD:s ideologiska systerparti Jobbik? Att SD fram tills för några år krävde totalförbud mot utomeuropeiska adpoptioner visar enligt mig tydligt att integration enligt SD inte bara har med kulturell uppväxt utan även med gener att göra, men det är inget problem eftersom kravet på förbud nu (trots starkt internt motstånd) officiellt tagits bort från partiprogrammet. Det senare har inte hindrat att en kommunalpolitiker från SD nyligen uttryckte att svenskar och asiater borde avstå från att få barn tillsammans, men givetvis säger väl inte heller detta något om partiet och dess företrädare. Att ND på sin officiella hemsida rekommenderade sina medlemmar att rösta på SD i höstens kyrkoval säger väl enligt Jörgen heller ingenting om relationen mellan dessa partier. Allt kan tydlign ständigt bortförklaras som något som bara gällde enskilda medklemmar, skedde tidigare eller har förvridits av PK-journalister... / Markus

      Radera
    11. Som bl.a. fallet Almqvist visar är "nolltoleransen" bara kosmetisk och drabbar perifiera medlemmar. Sedan Axel W Karlsson fullföljt sin uppgift som kyrkligt alibi i höstens kyrkoval kunde han offras utan större problem. / Markus

      Radera
    12. Markus kl 14:31

      Märkligt att SD lyckas vinna så mycket sympati med sådant skräp i lastrummet! Kanske är missnöjet med "dom däruppe" och deras heliga projekt - migration, genus, HBTQ, samhällssolidaritetens nedmontering, kanske rent av sekularism - kokande? En rejäl tankeställare för vår överkast?

      KJ

      Radera
    13. @Magnus, du envisas med att tala om personer i stället för om politik. Helt kan ämnena inte hållas i sär, men när det bara blir personangrepp och misstänkliggörande är fortsatt samtal meningslöst.

      När det gäller den tydligen särskilt förhatlige Almqvist räcker det inte med att han lämnat landet och alla uppdrag för SD. Han måste ut på banan trots detta. Min uppfattning om hans agerande den famösa natten har jag redan redogjort för. Det enda jag vill tilläga är att inte ens en maktfullkomlig partitopp kan tvinga en riksdagsman att frånträda sitt uppdrag. Han är ju vald av folket och inte partiet. SD kan alltså inte hållas ansvarigt för att Almqvist hängde kvar vid uppdraget ytterligare någon tid. Punkt.

      Radera
    14. Att påpeka rasism i t.ex. syn på vilka folk man får adoptera ifrån är tydligen inte att diskutera sakpolitik. Att påpeka att en av partiets absolut högsta företrädare fick fortsatt förtroende ttots uppenbart rasistiska uttalanden är tydligen enligt Jörgen att ägna sig åt personangrepp. O.s.v. Ett skönt och praktiskt sätt att kringgå all kritik mot SD... / Markus

      Radera
  9. Varför har kryddan kyndel fått en egen helgdag i svenska kyrkan? Firar man det som en av de tre magiska männens gåvor?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gunnar Andersson2 februari 2014 07:30

      Kyndel är ett gammalt ord för ljus, härlett från latinets candela med samma betydelse. I äldre tid välsignades kyrkljusen denna dag då vi samtidigt firar Jesu frambärande i templet. I en psalm sjunger vi ju också "Kristus är världens ljus, han och ingen annan".

      Radera