Att Antje Jackelén verkligen har en doktorshatt hon förvärvat efter avlagda akademiska prov är alldeles klart och behöver inte i den allmänna yran dras i tvivelsmål. Paralleller till en industriidkare eller finansman verksam i Strängnäs leder alltså fel. Vad meriteringsfrågorna handlat om gäller den professorstitel hennes förespråkare så stolt höll fram. I verkligheten kanske den närmast var ett universitetslektorat men docent vid Lunds universitet är hon inte. Hennes avhandling kan studeras. Jag funderar över upplägget som tycks vara två avhandlingsteman sammanfogade till ett - "tid och evighet" i den svenska psalmboken (och några texter till) samt "tid och evighet" som kategorier i teologi och naturvetenskap. Blir hennes slutsats att det finns en relationalitet mellan tid och evighet - redan nu, ännu inte? Eller är slutsatsen att det finns många sanningar att berätta också om tid och evighet?
En avhandlings vetenskapliga värde brukar man möta i hur den tas emot och anförs i forskarsamhället. Vad förnyades i det teologiska arbetet om man kollar var avhandlingen anförs? Jag vet inte. Nu ville jag mest träda upp till Antje Jackeléns försvar. Hon la fram en avhandling och hon är doktor i Lund. Hur man ska värdera hennes vetenskapliga insatser i Zygon kanske någon annan kan reda ut?
Tack till f. Dag för hjälp på travet mot sanningen.
SvaraRaderaPax Vobiscum,
Nils Johannes
Det är väl knappast något ljusår till den kontexten men det var nog inte en händelse att AJ ändå fick resa från det logiskt empiriska Uppsala till det mer processpräglade Lund, med nyfikna frågor om nya fysiken. Särskilt ett Lund med en Jeanrond som professor, med grundutbildning från Saarbrücken, Regensburg och Chicago.
SvaraRaderaRicoeur är en nyckel in i Antje Jackelens arbete, en gång Jeanronds handledare i Chicago. Ett citat från första kapitlet visar R:s betydelse för arbetet: "If Ricouer´s theory is correct, namely, that the poetics of narrative unite that which speculative philosophy separates, then it should be reasonable to begin a study of the theology of time with narrated time. From a consideration of narrated time, question should be formulated whose treatment can deepen a theological concept of time in relation to the insights of modern science". (Minns att självaste påven bjöd in Ricoeur till samtal några år senare). Men när Jeanrond disputerade (1984) hade inte sista delen av Ricoeurs stora arbete "Time and Narrative" ännu publicerats (1985).
En ofin fråga är om Antje Jackelen/ Jeanrond läste alla delar av Ricoeurs triad lika väl. Vad R förefaller komma fram till tillslut är att det enda sättet att hålla ihop tolkning och tillämpning är att läsa det hela. Det är läsningen som sådan som håller ihop historiebilden, inte något tidsbegrepp. Men det betyder inte att R inte skulle tro på något absolut tidsbegrepp. Tvärtom. Det markeras ett par gånger.
Det är inte läsningen, psalmsången, som håller ihop tiden. Kort och gott ska vi sjunga alla verserna för att få ut helheten med författarens eventuella intention att få oss att göra något.
Avhandlingens andra del handlar om en rejäl genomgång av den nya fysiken i förhållande till teologi, en diskussion som initierades förra sekelskiftet. Den fjärde dimensionen skulle kunna vara en vetenskapligt argument!? Jmfr Dalrymple Henderson (2013).
Arbetet svaghet, trots det banbrytande i lundensisk och svensk forskarvärld (Einsteins teser översattes inte till svenska förrän på 80-talet) förefaller vara försöket att utveckla en tidsteologi. Men skarpare fysikerna ifrågasätter om begreppet överhuvudtaget existerar i sig.. Vad som behövs är lite ordning i garderoben (läs historieboken).
Att Antje Jackelen tagit upp frågan om
SvaraRaderaTid är ytterst viktigt. Den har varit föremål för mycket skiftande tolkningar och en hennes företrädare, Anders Nygren, har ställt till mycket ofog med den syn han torgför i ex kommentaren till Romarbrevet. En helt annan uppfattning företrädes av Hugo Odeberg. Bortsett från några mindre artiklar, av skilda personer, har mig veterligen ingen teolog tagit upp detta före AJ sedan Nygren i Svenskkyrklig kontext. Ett undantag finns: Karl Erik Tysks prästmötesavhandling i Skara, nån gång på 1980-talet. Frågan om tid, eller evighetsperspektivet var, om jag minns rätt, ett av de teman som föreskrevs i den gamla kyrkolagen som ett tema som skulle återkomma med viss regelbundenhet vid sk prästmöten. En Uggla, har gett ut en förteckning på alla prästmötesavhandlingar fram till 1920-nått, men den har jag inte tillgång till på tunnelbanan nu och kan därför inte ange titeln. Att den blivande ärkebiskopen lyft dessa frågor bådar gott för framtiden. Den framtid ingen av oss vet något om, om vi håller oss till en evangelisk luthersk syn på just den obefintliga framtiden. / Magnus Olsson, som om Gud vill strax stiger av på en station.
Men då förutsätts det ändå att man tror på/räknar med tanken om evigheten...Vilket AJ avslutningsvis uppenbart redovisar:
Radera"What does it mean for the individual, and for the Church and society, if eternity as the other of time loses all authority for the structuring of life? How could we today motivate and express the necessity for a perspective of eternity? How, for example, is an ethic with a perspective on eternity different from one without any relationship to eternity?"
Förvisso intressant och hisnande att fråga ifrån vilken position vår reflektion bestäms: evighetens eller tidens? Det var i begynnelsen det begav sig...
Anders Brogrens prästmötesavhandling, Den Gudomliga Symfonin, Göteborg 1987. Tar upp slika frågeställningar, plus mycket annat därtill.
RaderaFinns på nätet: http://brogren.nu/DGSindex.htm
En minor classic, tycker en gammal stofil som
GA Flanell
Tack. Det var slarvigt av mig att glömma den. Tack för påminnelsen. Brogrens avh läste jag, detta bedrövliga ord, med stor glädje som tonåring då den kom. Har säkert glömt fler. / Magnus Olsson
RaderaTill Antje Jackeléns försvar kan väl också anföras att avhandlingen, förutom det tyska orginalet, i lite olika populariserade utgåvor finns på både engelska och svenska. Möjligen bidrog de olika språkversionerna till att CV:et såg tjockare ut än vad det kanske var i samband med ärkebiskopsvalet, men något borde det väl säga om arbetets kvalité att det översatts till två språk. Min förhoppning är att jag inte behöver bli lika besviken om jag skulle läsa avhandlingen, som jag blev när jag läste herdabrevet. / Markus
SvaraRaderaEn viss uppfattning om hur en forskares vetenskapliga arbeten har tagits emot av forskarsamhället kan man få genom sökmotorn Google Scholar, som redovisar antalet citeringar av vetenskapliga böcker, artiklar och bokkapitel. (Man söker på forskarens namn.) Sökmotorn ger dock inte en fullständig bild av en forskares vetenskapliga "impact", då endast citeringar i publikationer som finns tillgängliga på nätet kommer med. Om endast enstaka citeringar av en vetenskaplig bok eller artikel listas, behöver det därför inte betyda att boken/artikeln inte fått någon nämnvärd vetenskaplig betydelse. Men om ett betydande antal citeringar faktiskt finns, så kan man nog oftast räkna med att boken/artikeln har blivit positivt mottagen av forskarsamhället och fått betydelse för forskningen.
SvaraRadera