torsdag 13 mars 2014

Forskning och framsteg

Nu vet vi alltså att det var högljudda demonstrationer utanför Storkyrkan i Stockholm Palmsöndagen den 10 april 1960. Inte för att en sådan uppseendeväckande händelse rapporterats utan därför att jag nu - år 2014 - ifrågasatt uppgiften. Därmed är den bekräftad. Sprid saken, sprid saken!

Om Tuulikki Koivunen Bylund kan en del nytt rapportertas från forskningsfronten. Hon är inte, som hon uppgav på sin approberade hemsida, prästvigd i en helgsmålsbön utan i aftonsången, en dåförtiden obligatorisk predikogudstjänst i landets domkyrkor, alltså en helt ordinarie gudstjänst om aftonen söndagen den 23 oktober 1971. Prästvigningar kunde i olika stift förläggas till aftonsången, kanske därför att präster från olika håll i stiftet skulle kunna vara med. Inghet egentlig konstigt med det, alltså.

Varför prästvigdes hon inte vid den andra separata prästvigningen samma dag? Uppenbarligen därför att hennes ansökan om prästvigning kom in efter det att Harald Sörheim lovats vigning. Med en - dittills okänd - kvinnlig prästkandidat skulle Sörheim komma att hanteras illa eftersom hans prästvigningsassistenter och han själv inte omfattade nyordningen från år 1958. Olle Nivenius fick laga efter läge eftersom han uppenbarligen lovat något som han inte kunde överblicka konsekvenserna av. Varför de s k kvinnoprästmotståndarna ska ställas i skamvrån för det, ter sig oklart men det är väl som Tuulikki skriver. Då var det inget problem, dvs nu är det ett problem att förvalta som en kyrkopolitisk tillgång.

Min fråga gäller närmast varför somliga ska slippa gå en termin för att utbildas medan andra slipper.
Det har jag bestämt mig för att inte fatta. Fattar ni? Den ordinarie prästvigningen ägde rum den 19 december 1971.

7 kommentarer:

  1. Det är bra att du har fattat, Dag! Det intressanta är inte vad som har hänt, utan vad som skulle kunnat ha hänt, vad man kunde tänka sig hände, kanske t.o.m. vad som borde ha hänt.

    Detta påminner mig om disputationen om en Luther-avhandling. Opponenten påpekade att han inte kunnat återfinna ett angivet Luthercitat. Respondenten svarade: Jag är medveten om detta, men Luther skulle mycket väl ha kunnat sagt så!

    SvaraRadera
  2. Nej vi fattar inte alla dumheter och skumma turer där uppe i toppen av pyramiden.
    Det är så sorgligt men också talande att SvK:s signum är just denna turbulens. Jag är medlem och skulle gärna fortsätta vara det. Inte enbart av historiska eller sentimentala skäl. Men jag känner mig en smula dum i huvudet och blåst på konfekten av all denna ofrid. Jag tänker: hur ska jag förklara och förvara för mina icketroende vänner att det är i den här ordningen Jesus Kristus bäst står att finna?

    SvaraRadera
  3. Där håller jag inte med dig Sandahl, att vi "vet" att det förekom högljudda protester. Hur kan vi "veta" det?
    Vi kan heller inte veta att det inte förekom några protester bara för att du inte läst om detta i några tidningsklipp. Men på dina retoriska frågor "är det troligt...?" i förra inlägget kan jag däremot svara "Ja, ganska troligt är det, med tanke på hur 'ilsket och högljutt' en del protesterar på din blogg 50 år senare."
    Men vet gör jag som sagt inte. Och att "sprida saken" tycker jag inte verkar särdeles viktigt, men det är bara min bedömning det.

    SvaraRadera
  4. Oavsett hur det gick till eller när det gick till, blev Tuulikki Koivunen Bylund vigd till präst vid SvK och hon blev delaktig a av apostolisk succession i laga ordning och det gör henne behörig som präst.

    På vilket sätt påverkar tidpunkten och andaktssammanhanget hennes fortsätta tjänstgöring i Svk?

    Jag förstår att DS vill ifrågasätta hennes personlighet genom sina insinuationer.
    Det är djupt beklagligt eftersom sådant förfarande sätt är okristligt .

    Om DS har otal med biskop Tuulikki, varför inte söka upp henne och försöka reda ut mellanhavandena istället för att offentligt skriva i elak ton om en medkristna utan att hon kan försvara sig?

    Kärlek är kanske för mycket begärt men en viljeansträngning försoning i åtanke vore väl möjligt och önskvärt?Teologin är ensak, men hatet kristna emellan är dödssynd. Hatet förstör både hataren och objektet. Är det värt priset?

    SvaraRadera
  5. Varför skriva om detta? Jo, därför att när segrarna skriver historien och framställer sig själva som offer är det något unket som behöver vädras ut. Sanningen om svikna löften och politiska beslut i teologiska frågor kommer förr eller senare ikapp Svenska kyrkan och ju förr dess bättre, ty då finns mer tid för bättring.

    SvaraRadera
  6. Anna, det bör vi väl rimligen kunna veta eftersom självaste stiftschefen uppgivit det i sin runa över Elisabeth Djurle? Och då får man väl ändå anta att det är sant? (Otroligt är det ju, som du skriver, inte).

    Eller misstänker även du att Eva Brunne sprider obekräftade rykten som dagsens historiska sanning bara för att svärta ner sina motståndare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Andreas: Jo, men jag kan inte VETA eftersom jag inte var där själv. Men min avsiktvar inte att uttrycka hur tveksam jag var utan att svara på Dags retoriska "Så vet vi alltså..."
      Sedan är iofs "ilsket och högljutt" en subjektiv uppfattning" och de flesta demonstrationer, om än inte alla, visar väl något som kan uttryckas som ilska, det är därför man demonstrerar. Även "goda" rasistdemonstrationer kan beskrivas som "ilskna och högljudda" om man vill det. Men min poäng var framför allt att frånvaron av tidningsklipp inte bevisar någonting alls.

      Radera