torsdag 6 mars 2014

Vilken kyrka vill VI verkligen ha 2014?

Frågan vilken kyrka vi verkligen vill ha ställdes på Dagens Seglora av komministern Peter Englund. Han hade observerat att Uganda fått en ny lagstiftning (som jag vill minnas en uppsättning kyrkor på förhand varnat för och än fler har synpunkter på nu) och han noterar också vad de engelska biskoparna sagt. Han undrar om rikskyrkan inom ramen för Borgå-överenskommelsen kommer att reagera på det anglikanska biskopsmötets beslut. Eller tvärtom? Kommer Church of England att sortera bland de svenska präster som får tjänstgöra i England? Jag kanske ska fråga i Lambeth Palace, där jag inte går som barn i huset men har rört mig i då och då. Tänk om det i stället blir Church of Sweden som blir "called to account"? Märker ni att jag svänger mig på engelska? Tyska väcker nämligen  sådana emotioner. Det är lite tråkigt, eftersom tyskans ord för revisionsberättelse har sådan poetisk lyster: Abschlussprüfungsbericht.
Hur skulle dock en revision av Svenska kyrkan inom Borgågemenskapen sluta? Det är nästan så att jag hoppas på en kyrkomötesmotion som kräver uppgörelse med engelsmännen. Sådant kan bara sluta nöjsamt.

Välan, pastor Englund menar att utvecklingen i Svenska kyrkan är dubbel. "Samkönad vigsel i kyrkan signalerar att kärleken är välsignad av Gud." Men så kommer vi till Marks kommun, där kyrkoherden fick en begäran om vigsel av ett enkönat par och gjorde precis vad han skulle: Skaffade en präst paret kunde ha förtroende för. När det var ordnat bestämde sig paret för att skaffa en egen präst - men Englund frågar vilka signaler från Svenska kyrkan detta ger till homofober som gärna tar till våld. Finessen är uppenbar. Kyrkoherden gjorde efter handboken och ska inte uppbära kritik eller misstänkliggörande. Som om inte Marks kontrakt räckte så kommer vi till Lunds stift där en av kandidaterna i biskopsvalet tydligen är aktiv medlem i Frimodig kyrka ("ett konservativt kyrkopolitiskt parti som är emot samkönad vigsel och som vill öppna kyrkans ämbeten för kvinnoprästmotståndare", som pastor får till det. Biskopskandidaten har skrivit på "den numera ökända s k Kalinlistan" och detta tror pastorn var en lista emot samkönad vigsel men det var det inte för när listan upprättades, sas att det var välsignande av partnerskap som var Svenska kyrkans hållning och alls inte äktenskap. Men rätt har pastorn som konstaterar: "Detta är också Svenska kyrkan." Och då är det "uppenbart att allt inte står rätt till i kyrkan när det gäller synen på samkönad kärlek" - och det vill jag verkligen hålla med om.

Nu är paret i Marks kommun inte ensamma. Visserligen möttes de av an vänlig präst som gjorde vad han skulle; ordnade en vigselförrättare. Men Englund vet att andra par "riskerar mötas av avståndstagande, moraliserande och förakt". Detta räcker dock inte. "Än värre kan det vara i samtal om homosexualitet i konfirmandgrupper, vid gudstjänster och enskilda samtal med kyrkliga företrädare." Vad som händer där vet Englund och ger besked om: "Det skadar människor för livet och raserar förtroendet för kyrkan." Som i England, alltså - men hur vet pastorn vad som sägs i enskilda samtal?'

Grundfrågan pastor Englund blir den  enkla: Vill vi verkligen ha en sådan kyrka 2014?
Ville vi ha den 1914? 1014? Eller 414? Eller år 114? Och vilka är vi? De heligas gemenskap eller Den Heliga Treenigheten? Här återstår en del att definiera. Eller är "vi" det som kyrkoherde Erik Berglund i Sövde definierade så väl: "Den moderna människan av idag."
Detta är en lysande definition för moderna människor har det funnits i alla tider. Vad sa t ex den moderna människan i Frankrike 1789 och vad sa den moderna människan i Tyskland 1934?


44 kommentarer:

  1. Jag blir ständigt på nytt överraskad! Å ena sidan säger man, när det blir tal om minoritetens plats i kyrkan, att det rör sig om en försvinnande skara, så liten att den inte har rätt till minoritetsskydd (som den fick 1958 – så länge det varade). Å andra sidan kommer man om och om igen med bekymrade varningar för hur denna minoritet förstör kyrkans anseende och driver bort människor. Obetydlig eller hotande? Är svaret kanske att det är skillnad på kvantitet och kvalitet.

    SvaraRadera
  2. Jag står för en kyrkbacksteologi-ecclesiepraktik. Kyrkbacke som frihetstorg. Vi medlemmar intar kyrkan och kastar ut de som ställer tillbaka det:partipolitiker, prelater och deras tjänstemannaproselyter.
    Det är hög tidigare att befria SvK .
    Uffe Berggren

    SvaraRadera
  3. Englund rustar för krig. Kriget börjar ju alltid med att dehumanisera motståndare.

    SvaraRadera
  4. En gymnasielektor fick syn på en bild av evangeliska kyrkomän i kaftaner och talarer, som någon gång på trettiotalet hälsade Führern med Deutscher Gruss:

    - Fy f-n! Det har dom inte fått äta upp i kyrkan. Det skall dom få göra.

    Säkert lät den hetlevrade lektorn "dom" i kyrkan, främst här och nu, äta upp sin bara alltför kloka kontextualitet, trovärdighet och relevans. Att varnande röster hörts redan då, gick den forskareutbildade förbi.

    Peter Englund och Smedjan är representanter för vår tids Deutsche Christen. Kommande generationers kristna lär oförskyllt få lida för deras klokskaps skull.


    M Gunnesson

    SvaraRadera
  5. Det råder en sådan "organisiertesverantwortungslosigkeit" i SveK...Det märks pga prästutdrivningen till förmån för HBTQ och prästissor........

    Nils Johannes

    SvaraRadera
  6. Nåväl - Peter Englund vill i nazistiskt(?) rashygieniskt(?) nit inte sammanviga syskon, hur vuxna och älskande de än är (som i Thorsten Jonssons novell "Gård i utkanten"). Trots att genetikexperter hävdar att det är moralpanik att av rashygieniska skäl förbjuda helsyskonsex (halvsyskon får bevars gifta sej på dispens), eftersom det rent genetiskt inte är någon fara på taket för folkhälsan så länge inte ALLA syskon börjar få barn med varann (jfr moralpaniken vad gäller homosexuella, där det på vissa lät som om inga barn mer skulle födas om vi tillät homosexuellt umgänge).

    Han ska alltså sluta snacka bullshit om kärlek, som om det vore den någon ville förbjuda. (Ingen syskonkärlek här inte, tack!). Självaste påven kan välsigna kärleken mellan två karlar, typ David och Jonatan eller Jesus och Johannes. Nu snackar vi sex, pryde Peter. Och då blir saken genast mer komplicerad för oss alla. Eller hur?

    Han ska också sluta med att automatiskt(?) sammankoppla queerkritiker med homofober. Det hindrar inte att det finns verkliga homofober i både Uganda och Sverige, och att Dag Sandahl gärna får gissla verklig homofobi likaväl som verklig antisemitism (vilken han ju gisslat i samband med en taskig kommentar riktad mot Helle Klein). Vi kan i våra dagar faktiskt inte vara nog tydliga, jfr Rick Warren https://www.youtube.com/watch?v=1jmGu9o4fDE Vi får inte låta det ena diket legitimera det andra - kristna måste upp ur båda.

    F.ö. är det dags för vår lokale biskop Ragnar att bekänna färg: ska stiftets församlingar gå med i de lokala Pride-tåg som nu ordnas på allt fler orter ute i stiftet (jfr Jesusmanifestationen som ju också var tänkt att "knoppa av sej")? Är han - eller jag - fortfarande tillräckligt heteronormativa för att kunna sympatigå något år utan att uppfattas ha kapitulerat för queerismen? Dag skulle nog kunna gå - men skulle han få?

    (Som sagt är det f.ö. märkligt att Ragnar inte i ärkebiskopsvalet pressades på äktenskapsfrågan - har han svängt sedan 2009 eller har han inte? Arbetar han aktivt för ett återställt äktenskapsbegrepp och en moderat heteronorm, inom kyrkan åtminstone, eller gör han inte?)

    SvaraRadera
  7. Varför detta eviga petande i frågan om samkönade äktenskap? På den här bloggen har det visats att vad Jesus uttryckliga ord om äktenskapet inte gäller, inte heller gäller kyrkans "tradition" när det gäller synen på äktenskapet, det bryter man mot så det visslar om det - varför just då hänga upp sig på detta med att homosexuella inte får gifta sig?

    SvaraRadera
  8. Anna, menar du att vi då också ska godkänna jämställd, modern polygami mellan fria, samtyckande individer? Eftersom vi ändå inte, varken du eller Dag, bryr oss om "Jesu uttryckliga ord"? Jag är den förste att beklaga alla avsteg från Guds ord, och det är stor skandal även att Svenska kyrkan utfäster sej att välsigna ren otrohet (ja, jag VET att om jag är otrogen med grannens fru, så får vi efter sedvanlig skilsmässa från resp. partners gifta om oss med varandra i Svenska kyrkan, även om den enskilde prästen inte är tvungen att viga oss, "men alltid kan man hitta något fä till präst som ställer upp" som biskop Sven Danell sa).

    Nå, präster som vägrar att viga frånskilda - eller vissa frånskilda - hängs i alla fall inte ut som något slags fascister i medierna (beror det på att det drabbar folk ur alla samhällsklasser och trots allt betraktas som något slags mod?). Även om de förvisso ofta blivit uthängda i största allmänhet.

    Men det är ju inte bara här på bloggen som frågan om homovigslar anses mycket mer "stor" och avgörande - det är ju bara att läsa Peter Englund så ser man att den, liksom på den kanten frågan om kvinnliga präster, anses vara en central del om evangeliet. Det där om allas lika värde ni vet (utom älskande syskons och polyamorösas då förstås).

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Andreas: Det där är en mycket bra fråga, då jag erkänner att här är jag själv inkonsekvent, för jag vill inte ha polygami. Där hittade du min svaga punkt.

      Men det finns ändå skillnader mellan polygami och samkönade vigslar. Om en person vill skiljas från en men inte alla i det polygama äktenskapet så blir det stora problem. Kan tre av personerna skiljas från en medan de andra fortsätter vara gifta? Om en kvinna är gift med fem män, och har ett barn med en av dem, ska alla ärva henne före barnet som inte får ärva förrän alla fem männen är döda?

      Så på så sätt så finns det väldigt mycket större praktiska hinder när det gäller polygama äktenskap, medan det inte finns några sådana alls när det gäller samkönade vigslar. Här är det bara en "trosfråga" eller en "attitydfråga". Principen är densamma, att du delar ditt liv, ditt hem, din ekonomi och din säng med EN person. Ingen kan komma till skada, vilket människor kan göra i det polygama äktenskapet på ett helt annat sätt.

      Jag har aldrig träffat en präst i SvK som inte vill viga frånskilda - har du? Därför görs det ingen stor sak av detta, då präster som sagt både skiljer sig och gifter om sig själva i stor omfattning.

      Radera
    2. Det kommer tids nog. Syskonäktenskap och polyamori, alltså. Om samhället godkänner, godkänner folkkyrkan. Och varför inte? Åtminstone polyamori praktiserades av bibliska förebilder som David och Salomo. Alltså biblisk precedens. Dags att tänka om, Peter Englund!

      KJ

      Radera
    3. @Andreas: Men jag vill också påpeka att det inte är JAG här som förklarat mig vara "trogen Bibelordet" och "kyrkans tradition". Att jag är emot månggifte och "syskonkärlek" är att jag kan se åtminstone ett sätt som någon kommer till skada på om vi iaccepterar detta, men jag kan inte komma på ett enda när det gäller samkönade förhållanden (vi bör snarast vara tacksamma över att inte alla kan reproducera sig med tanke på överbefolkningshotet).

      Jag väljer ju och vrakar dessutom, som sagt, vilket DS skriftligen fnyste åt i ett inlägg. Men undrar då fortfarande på vilket sätt det inte är att "välja och vraka" än mer eller helt enkelt att sätta sig upp mot både Jesus ord och kyrkans tradition om man beviljar skilsmässa och omgifte?

      Radera
    4. Så är det ju förstås, bejakar man A så måste man bejaka B. Är man för omgivet så måste man acceptera varje annan form av avvikelse från bibelordet...

      Radera
    5. Nej varför skulle man behöva det? Men om man vill "påpeka för någon annan" att "du följer inte Bibelordet här!" så kan man kanske förklara varför man själv väljer att inte "följa Bibelordet"? Det kan ju annars lätt uppfattas som att man använder Bibeln som ett redskap för att begränsa och ingripa i andras liv, men inte sitt eget.

      Radera
  9. Men Anna, om man som du på helt andra bevekelsegrunder än Bibeln tar ställning för och emot, så blir samtalet ett annat än om vi försöker förstå vad Gud sagt oss i sitt Ord. Att människor som inte läser Bibeln "lätt uppfattar att kyrkan begränsar" är ett uråldrigt problem. Ett problem som också har att göra med att idealen och verkligheten krockar. Gud instiftade äktenskapet monogami (en man och en kvinna Gen 2), men i Mose lag tas det höjd för både månggifte (polygyni) och skilsmässor. Märkligare än så är det inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Anonym 10:21: Jag förstår inte riktigt vad du menar. Att Bibeln förespråkar månggifte? Och äktenskapet instiftades väl inte i skapelseberättelsen?

      Däremot skriver ju Paulus att församlingsledaren ska ha en enda hustru. Kan man inte tolka det som att den som inte är församlingsledare får ha många fruar?

      Radera
    2. Läser vi grundtexten noga ser att det står "en enda kvinnas man" på de tre ställen från pastoralbreven (1 Tim 3:2, 12; 5:9) där Bibel 2000 parafraserar "gift bara en gång" och därmed lämnar "kvinnoperspektivet" i förhållande till Kyrkobibeln från 1917. Jesus citerar från skapelseberättelsen och han är den som har instiftat äktenskapet. Ingen Kyrka eller kyrkogemenskap har rätt frångå Jesu Ord och låta sig styras av allehanda experiment med konstruktioner av olika könsidentiteter.

      Radera
    3. @Anna. I skapelseberättelsen står "därför ska en man överge sin far och sin mor och hålla sig till sin hustru", det har kyrkan alltid läst som att äktenskapet instiftades då. Jesus själv läste så som Thomas påpekat här ovan. Men det är klart med modern hermeneutik kan man säkert få det till att handla om bilköp eller brödbak, vad vet jag?
      Att en församlingsledare ska vara gift endast en gång kan tolkas på olika sätt, men det utesluter i varje fall polygyni. Att det innebär att en änkeman inte kan gifta om sig är den "striktaste" tolkningen. Den "friaste" är att han bara får ha en hustru åt gången.
      Men du har en poäng, svenska kyrkans bejakande av seriell polygami är ett märkligt fenomen.
      Sedan är det ytterligare en aspekt. Kyrkan har en lära om äktenskapet (eller hade i vårt fall), verkligheten med synden och ondskan gör att det uppstår situationer som måste hanteras inom själavården. Den spänningen klarar inte liberalfundamentalister i vår tid av, utan då överger men hellre läran utifrån enstaka exempel...

      Radera
    4. Min poäng är dock inte att det är märkligt att den moderna kyrkan tillåter "seriell polygami". Min poäng är just den att "vissa" här är fasligt upprörda över samkönade äktenskap, som ju "strider mot bibelordet" medan de samtidigt, "vissa" mer än andra, har brutit mot ett bibelord som är ännu klarare, dvs det som Jesus säger om att skilja åt det som Gud fogat samman. Och jag förstår inte hur det går ihop, och tror inte heller att "vissa" tänker förklara hur de tänker där.

      Radera
    5. Det är på grund av otukt som Jesus tillåter skilsmässa dvs. på grund av förstockele (hårda hjärtan). Du kan väl inte på allvar hävda att detta skulle vara ett argument för så kallad samkönat äktenskap. Jesus menar ju att man och kvinna hör ihop och att detta inte får upphävas av människan.

      Radera
    6. @Anna. Vilken bibel läser du? Äktenskapet instiftades som ett förbund mellan en man och en kvinna. På vilket sätt är det oklart?

      Radera
    7. Stopp där, nu var det faktiskt jag som ställde en fråga först. På vilket sätt är det oklart att Bibeln säger nej till skilsmässa och omgifte? Bör man förklara sig om man trotsar Jesus ord om detta samtidigt som man har synpunkter på att andra inte följer Bibelns ord om äktenskapet?

      Radera
    8. @Thomas: Sen när blev otukt och "hårda hjärtan" samma sak? Och var tillåter Jesus omgifte?

      Radera
    9. Det ligger, för ovanlighetens skull, en del i vad du skriver gällande vad som står i bibeln ang. äktenskapet. Den seriepylogami som är både tillåten och ibland uppmuntrad inom Svky är ju något som också förekommer bland "högkyrkliga" och polemiker mot samkönade äktenskap.
      Från ett katolskt perspektiv blir hyckleriet närmast parodiskt, men det stärker ju på inga sätt dina grunda argument för samkönade äktenskap, vara sig de är lutherska eller än mindre som ett av kyrkans sakrament!
      /Antony

      Radera
    10. @Anna. Jesus säger: Därför att ni är så förstockade tillät Mose er att skiljas från era hustrur, men från början var det inte så. Jag säger er att den som skiljer sig från sin hustru av annat skäl än för otukt och gifter om sig, han är en äktenskapsbrytare (Mt 19:9). Av detta kan vi inte dra någon konsekvensanalys att vi redan misslyckas med äktenskapet och att detta skulle vara ett skäl för samkönat. Det skulle i så fall vara grundat på ett mänskligt misslyckande och inte på Guds Ord.

      Radera
    11. ..."seriepolygami"....
      /Antony

      Radera
    12. @Thomas: Jag uppfattar det som att Jesus säger att Moses tillät skilsmässa men att detta egentligen var fel. Han säger dessutom att man begår äktenskapsbrott om man skiljer sig av någon annan anledning än partnerns otrohet och sedan gifter som sig. Paulus medger skilsmässa endast om maken/makan inte är troende och vill skiljas. Och om man ändå skiljer sig får man inte gifta om sig. Det är ganska tydliga ord för mig - inte för dig? Vill man dessutom hänvisa till "kyrkans tradition genom 2000 år" som man gärna gör annars på den här bloggen, så talar den också sitt tydliga språk.
      Så även om man inte tar ställning just här för samkönade äktenskap är min fråga fortfarande: Hur kommer det sig att man ger sig själv rätten att sätta sig upp mot Bibelns ord och kyrkans syn i denna fråga, samtidigt som man fördömer dem som inte följer dem fast på ett annat sätt? Var sa Jesus att det ena "inte är så viktigt" att följa men att det andra är det?

      För mig är svaret glasklart: Dag och hans anhängare kommer skyndsamt sättande med Bibelordet och "traditionen" i högsta hugg när det gäller frågor som rör ämbetet och homosexualitet, men man skiter i desamma när ordet och traditionen medför konsekvenser som drabbar EN SJÄLV och medför begränsningar i det egna livet.

      Det är stiligt, tycker jag!

      Radera
    13. @Anna Ditt resonemang liknar alltför mycket den "doakör" om man får tala "dikeiska" som sjunger ungefär så här: Vad är det med er ni hycklande syndiga högkyrkliga som håller fast vid något som ni tror är Guds bud. Släpp taget och synda även på detta område när ni ändå syndar på andra. Denna "doakör" låter ungefär som Jobs "vänner".

      Radera
    14. Nej det tycker jag inte. Släpp inte taget och synda även på detta område, men inse att du själv har syndat minst lika mycket när det gäller Bibelns ord om äktenskapet som de du förfasar dig över, och ideligen påtalar hur tokigt det är att de vill gå emot bibelordet på detta sätt, kanske vore ett alternativ? Om man själv omtolkar ett så tydligt budskap till sin egen fördel, kanske man inte ska stå först i kön med att fördöma andra som gör samma sak? Det var det där med bjälkar och sånt du vet.

      Radera
    15. Jättebra fråga, Thomas. Samt läs gärna blogginlägget igen.

      Radera
    16. Anna, du saknar uppenbarligen grunderna i argumentationsanalys (förutom resten av grundläggande filosofi) vilket måste vara förklaringen till att du gått riktigt vilse i "äktenskapsfrågan"!
      /Antony

      Radera
    17. @Anna. Det är skillnad på att hantera själavårdsmässiga problem som uppstår pga synden, och att ändra kyrkans lära om äktenskapet. Det är hur jag tänker, och så har kyrkan tänkt länge. Bara för att folk inte lyckas leva som Gud lär så kan man inte ta det till intäkt för att förkasta Guds ords vägledning. Men du verkar inte se denna skillnad, och visst har du en poäng i att det ibland är lättare att ha överseende med egna svagheter än andras, men jag uppfattar inte att någon här vill ändra kyrkans lära om äktenskapet så att seriell polygami skulle infattas i kyrkans lära. Att människor hamnar där är inte samma sak.
      Så får du gärna svara på min fråga.

      Radera
    18. @anonym 18:31. Det rätta ordet, som det skulle varit från början, är seriell monogami, inte polygami. Och det är redan infört! Det innebär att man under en kort tid Svenska kyrkans historia kunnat skilja sig och gifta om sig flera gånger, något som är främmande för en stor del kristna i övriga världen och som Bibeln tydligt säger nej till. Det är att tydligt gå emot Bibelns och Jesus regler om äktenskap - förutsatt att man inte ständigt blir bedragen av sin maka. Frågan är om omgifte är acceptabelt enligt Bibelns syn ens då, men det vet jag inte säkert.
      Så jo, man har utan något som helst tvivel "ändrat kyrkans lära om äktenskapet" och då är det för mig stötande att på ett tvärsäkert sätt sätta sig till doms över samkönade äktenskap - trots allt sa Jesus inget om detta medan han klart och tydligt uttalade sig om omgifte och skilsmässa.
      Så min ståndpunkt står kvar - måste ens eget liv inskränkas går det hur bra som helst att ändra på Bibelordet och "omtolka", när det gäller andra är man stenhård. Både när det gäller samkönade äktenskap och kvinnliga präster.
      Men visst blir livet roligare och lättare då, när förbud mot "omtolkningar" bara gäller andra och inte en själv!

      Radera
  10. Att säga nej till så kallad samkönad vigsel är inte detsamma som fördömelse, men att unilateralt införa en sådan vigsel är inte ett tillräckligt skydd från förförelse.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Thomas: Det är rätt att det inte är detsamma som fördömelse, men samtidigt - förnekar du att det är just fördömer "man" gör på denna blogg? Och fördömer du inte själv all slags utlevd homosexualitet?
      Jag själv ser det inte som synd överhuvudtaget - när Gud förbjuder något är det för att ingen ska komma till skada. Ingen kommer till skada i ett homosexuellt vuxet förhållande mer än i ett heterosexuellt sådant, däremot har fördömanden lett till ett oräkneligt antal självmord bland de som inte kunnat "botas" från sin homosexuella läggning, trots omgivningens krav.
      Men jag tror inte att vi kan diskutera saken alls, då du är så pass bokstavstrogen som jag förstått det, att du ser skapelseberättelserna som historiska fakta. Vi har för olika syn för att ens kunna närma oss varandra det minsta lilla, tror jag.

      Radera
    2. Anna har du tänkt på att fördömelse kan vara att vara bundet vid något. Varför skall vi hålla fast vid något som kommer att försvinna?

      Radera
    3. @Thomas: Förstår inte vad du menar. "Hålla fast vid något som kommer att försvinna"?

      Radera
    4. Modeideologier kommer och går men Kyrkans Tro och Tradition består.

      Radera
    5. @Thomas: Modeideologi? Jag förutsätter att du inte menar homosexualitet utan "synen på homosexualitet". Den tror jag kommer att "gå" lika mycket som "ideologin" att kvinnor ska få rösta kommer att "gå". Troligen inte alltså.

      Nej, traditionen består ju som sagt inte, då man man plötsligt har brutit mot den långa traditionen och tron när det gäller skilsmässa och äktenskap.

      Radera
  11. Det svenska "sekulärtänket" kommer inte att bestå särskilt länge till om vi tänker i ett större perspektiv. Vi kanske snart får uppleva exempelvis "shariadomstolar" till en början enbart för muslimer, men sedan skall även sharialagarna gälla även för otrogna. Den så kallade nya synen på homosexualitet är inte särskilt ny den fanns redan i det gamla Grekland och i den renässanskyrka som Luther ville reformera. Luthers personliga syn på homosexuell praxis skulle idag ligga till grund för någons anmälan. Luther kunde uttrycka sig betydligt skarpare än exempelvis Åke Green.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja...och? Luther kunde säkert uttrycka sig skarpare än Åke Green, men vad har det med saken att göra? Och varför ska jag vara emot homosexualitet för att vi kanske får shariadomstolar i framtiden? (Det hoppas jag inte, men jag tror det lättare kan bli så om vi "pratar skit" om muslimer rent allmänt, vilket ibland har gjorts i kommentarsfältet på den här bloggen, för då kommer till slut många i dag demokratiska muslimer att tröttna och ansluta sig till islamisterna som vill ha sharia).

      När det gäller synen på homosexualitet ut såg ut i gamla Grekland är jag inte historiskt bevandrad, men lutade det inte rätt mycket åt att idealisera manlig homosexualitet och gärna med unga pojkar inblandade? Detta finns än i dag men det är inte det vi bejakar i kyrkan, lika lite som vi bejakar torskars jakt på minderåriga flickor i prostitutionsvärlden när vi bejakar giftermål mellan man och kvinna.
      Jag förstår inte riktigt vad du vill säga nu igen, Thomas, men det verkar som du tycker att jag bör vara emot homosexualitet mellan vuxna för att det fanns "redan under antiken", samtidigt som det är en modeideologi och vi också i värsta fall kan få shariadomstolar i Sverige.
      Jag får helt enkelt inte ihop det hur du menar och vi kan nog låta det vara så!

      Radera
    2. Credo ut intelligam, fides quaerens intellectum.

      Radera
    3. Tja du Thomas, du visar att du har läst latin i din kommentar - men inte så mycket mer. Jag tror förstår jag, liksom något med trohet och intellekt men inte så mycket mer.
      Fast det brukar jag ju å andra sidan inte heller göra när du skriver på svenska.

      Radera
  12. Snackom svenskom! Men Anna hade ju lovat...

    SvaraRadera